Under våren 2006 kom de första årsredovisningarna ut som upprättas efter de nya IASBstandarderna.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att beskriva om företag följer de nya ökadeupplysningskraven angående nedskrivningstest och nedskrivning av goodwill som ställs. Efteratt ha studerats de nya standarderna har en modell tagits fram för att analyseraårsredovisningar från utvalda företag inom Bygg- och verkstadsindustrin. Resultaten visar attmerparten inte identifierade ett nedskrivningsbehov för 2005. Detta då återvinningsvärdetansågs högre än det redovisade värdet för goodwill men upplysningarna rörande viktigavariabler och antaganden för beräkningarna visade sig vara bristfälliga. Även i flera fall dånedskrivningar gjordes kunde tydliga brister kring de nya kraven om t.ex.

De två Byggvarugrossisterna Bengtsson & Gedelius AB och Timber Trading AB ska i januari 2006 bilda Elof Hansson Bygg-Gross AB. I samband med sammanslagningen skall även affärssystemen sammanfogas. Syftet med examensarbetet är att, med tonvikt på informationsflöden, undersöka, beskriva och jämföra träpaketshanteringen på Bengtsson & Gedelius AB och Timber Trading AB. Undersökningen har resulterat i förbättringsförslag som kan vara till hjälp vid sammanslagningen av de två företagen. Jämförelsen av teori och nuläge resulterade i ett idealfall vilket i sin tur synliggjorde förändringsbehoven.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsByggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt Byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsByggnadsteoretiker. Finns det skäl att Bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsByggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök.

Studiens syfte var att få kunskap och förståelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. Frågeställningarna som användes var (1) Varför medlemmar i en förening väljer att inte använda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frågeställningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjälp av jämförelser med tidigare forskning inom området och relevanta teorier. Resultatet påvisade att anknytning och känsla av trygghet och stöttning från föräldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalByggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalByggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen..

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på Bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för Byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för Byggnader. Att Bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler Bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna Byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina Byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad Byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt.Aktörerna på den svenska Bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade Byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna.Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

Syftet med vårt examensarbete är att utreda och förbättra Stibas CAD-användning. Stiba är ettByggkonsultföretag som ligger i Borås. Vi undersökte vilka typer av CAD-program som finnspå marknaden och vad andra liknande företag använder. Vi har valt att studera programmenTekla, Autodesk Architecture och Autodesk Revit, samt ArchiCAD. Då alla programmen ärkomplexa, med i princip oändliga användarmöjligheter har vi bara haft möjlighet att skapa ossen grundläggande översikt.Vi har undersökt Stibas nuvarande användning genom att lämna ut en enkät och intervjua deanställda för att ta reda på deras åsikter och önskemål.

Jakten på den försvunna stadsmässigheten Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad fenomenet stadsmässighet innebär och att därmed få en djupare förståelse för detta stadsByggnadsfenomen och som följd av detta på ett bättre sätt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmässigt Byggande innebär enligt vissa betydelsefulla tadsByggnadsteoretiker. Finns det skäl att Bygga stadsmässigt och vad finns det för faktorer som försvårar möjligheterna att skapa stadsmässiga städer? Vidare presenteras tre svenska stadsByggnadsprojekt där stadsmässighet har stått i centrum. Arbetet baseras på litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgång där begreppen stad, stadsmässighet, urban och urbanitet diskuteras.

Beslutom att riva en Byggnad och resa en ny eller renovera befintlig Byggnad tas oftautifrån aspekter som ekonomi, funktion, energiförbrukning, miljö ochbevarandekrav. Denna rapport fokuserar enbart på beslutet ur ett energiförbrukningsperspektivoch vad skillnaderna blir i utsläpp av växthusgaser för ett mindre hyresradhusi Gävle om den renoveras eller rivs och ersätts av en ny Byggnad. Eventuellaekonomiska och tekniska konsekvenser behandlas inte i denna rapport. Detta görsgenom att ta beräknade utsläpp av koldioxid och andra växthusgasers värde ikoldioxidekvivalenter för tillverkade Byggnadsmaterial, uppvärmning,fastighetsel och nödvändiga transporter. Beräkningarna görs för etttidsperspektiv på 50 år.

I Bygg- och anläggningsprojekt är ofta många aktörer samlade på ett unikt sätt och alla har sin uppgift och sitt företags synsätt. För att kunna sköta samordningen av de olika arbetena krävs en väl gjord planering, grundad på kunnande och erfarenhet. För att genomföra en organiserad tidsamordning på ett effektivt sätt krävs kommunikation och rätt verktyg. Skanska har verktygen men kommunikationen är något som de kan förbättra. Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram och skapa tankegångar bland de anställda om hur informationsflödena kan förbättras och så även samarbetet mellan de olika aktörerna på arbetsplatsen.

OPS är, i Sverige, en ny genomförandeform som innebär ett offentligt och privat samarbete vid främst större Bygg och infrastrukturprojekt. OPS har växt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, främst på internationell mark. Vid en större upphandling är det viktigt att välja rätt upphandlingsform till rätt projekt och därför är en utredning och granskning högst nödvändigt. För att närmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lämpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av är Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Bakgrund: När ledningen för ett Bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras måste företaget ta hänsyn till en mängd olika aspekter. Företaget måste ta ett investeringsbeslut som innefattar överväganden om hur risk och förväntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar är förenade med en mängd osäkerheter och svårbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och därigenom minimera sina risker, däribland sina finansiella risker.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Den här C-uppsatsen har gått ut på att göra en processkartläggning på återuppByggnaden av Vivallaskolans bollhall som har brunnit ner under slutet av oktober 2010. Utifrån processkartläggningen har det gjorts analyser och observationer på aktivitetsflödet. Där framgår det vad som har gått bra och mindre bra. Till det som har gått mindre bra har förslag till lösningar tagits fram. I dessa lösningar ingår metoderna: PDCA (s.21), BIM (s.21) och Ishikawadiagram (s.21), som tydligt visar förbättringsåtgärder.Processkartläggningen och lösningsförslagen har tagits fram utifrån observationer i form av besök på arbetsplatsen samt läsning av litteratur och elektroniska källor.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet BREEAM med fokus på processen och systemets effekter. I studien har pågående BREEAM-projekt i Sverige studerats för att undersöka vad som görs specifikt vid en BREEAM-certifiering, vad det kostar samt vilka nyttor en BREEAM-certifiering genererar.Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av miljöpåverkan i Sverige idag och förhoppningen är att miljöcertifieringar av Byggnader kan minska miljöbelastningen. Studien visar på att det finns en växande efterfrågan på miljöcertifierade kontor och lokaler från hyresgästen trots att innebörden än är något oklar.BREEAM är relativt nytt på svenska marknaden och behöver fortsätta att utvecklas och anpassas. Ett svenskt företag, med en redan god intern Byggstandard, behöver dock inte göra några större åtaganden för att nå ett bra betyg i BREEAM. En BREEAM-certifiering intygar att en Byggnad håller en bra nivå miljömässigt, visar att företaget är på väg åt rätt håll och hjälper till att strukturera upp miljöarbetet under ett Byggprojekt.