Under vĂ„ren 2006 kom de första Ă„rsredovisningarna ut som upprĂ€ttas efter de nya IASBstandarderna.Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i att beskriva om företag följer de nya ökadeupplysningskraven angĂ„ende nedskrivningstest och nedskrivning av goodwill som stĂ€lls. Efteratt ha studerats de nya standarderna har en modell tagits fram för att analyseraĂ„rsredovisningar frĂ„n utvalda företag inom bygg- och verkstadsindustrin. Resultaten visar attmerparten inte identifierade ett nedskrivningsbehov för 2005. Detta dĂ„ Ă„tervinningsvĂ€rdetansĂ„gs högre Ă€n det redovisade vĂ€rdet för goodwill men upplysningarna rörande viktigavariabler och antaganden för berĂ€kningarna visade sig vara bristfĂ€lliga. Även i flera fall dĂ„nedskrivningar gjordes kunde tydliga brister kring de nya kraven om t.ex.

De tvÄ byggvarugrossisterna Bengtsson & Gedelius AB och Timber Trading AB ska i januari 2006 bilda Elof Hansson Bygg-Gross AB. I samband med sammanslagningen skall Àven affÀrssystemen sammanfogas. Syftet med examensarbetet Àr att, med tonvikt pÄ informationsflöden, undersöka, beskriva och jÀmföra trÀpaketshanteringen pÄ Bengtsson & Gedelius AB och Timber Trading AB. Undersökningen har resulterat i förbÀttringsförslag som kan vara till hjÀlp vid sammanslagningen av de tvÄ företagen. JÀmförelsen av teori och nulÀge resulterade i ett idealfall vilket i sin tur synliggjorde förÀndringsbehoven.

Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök.

Studiens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse varför medlemmar i en nykter och drogfri förening valt att vara nyktra och drogfria, varför de gick med i föreningen samt vilken betydelse den har. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var (1) Varför medlemmar i en förening vÀljer att inte anvÀnda alkohol och droger samt vilka faktorer som kan ha bidragit till detta? och (2) Varför gick de med i en nykter och drogfri förening samt vilken betydelse har föreningen? För att besvara frÄgestÀllningarna gjordes sex kvalitativa intervjuer. Resultaten analyserades med hjÀlp av jÀmförelser med tidigare forskning inom omrÄdet och relevanta teorier. Resultatet pÄvisade att anknytning och kÀnsla av trygghet och stöttning frÄn förÀldrar hade samband med intervjupersonernas intresse för alkohol och droger.

Bakgrund: Det finns motsÀttningar mellan arbetsmarknadens parter ifrÄga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan pÄ flera punkter medan Byggnads hÀvdar detmotsatta. Mot bakgrund av pÄgÄende diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: VÄrt syfte Àr att utifrÄn ett Äldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet pÄverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi Àven ta reda pÄ om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgÄ frÄn en kvalitativ metod bestÄendes av niointervjuer dÀr vi vill förstÄ och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av Älder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utlÀsa kollektivistiska drag och egenskaper dÀrlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska instÀllning.Löneformen förstÀrker Àven deras instrumentella instÀllning och densolidariska förgreningen..

HÄllbar utveckling har haft en vÀxande inverkan pÄ bygg- och fastighetsbranschen under de tvÄ senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, dÀribland BREEAM och LEED, som idag Àr de tvÄ mest igenkÀnda och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler lÀnder bestÀmmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstÀmpel Àr idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande Àr det bara en sida av en mycket bredare strategi för hÄllbara affÀrer som strÀcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.MÄnga nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkÀnnande för sina hÄllbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hÄllbarhet och vÀrde. I detta syfte anvÀnder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag sÄ kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isÀr frÄn resten. Ett företag som idag vÀljer att utveckla, Àga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system Àr att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som Àr mer anpassat till de nationella förhÄllandena, eller ett internationellt.Aktörerna pÄ den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, nÀr det gÀller tillÀmpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och dÀrmed tillgÄngen till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en nÀrmare undersökning av vÀrdekopplingarna.Vi kan inte pÄstÄ att de barriÀrer, som anses hÄlla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillÀmpningen av dessa, Àr borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar kÀnna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och vÀljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utreda och förbÀttra Stibas CAD-anvÀndning. Stiba Àr ettbyggkonsultföretag som ligger i BorÄs. Vi undersökte vilka typer av CAD-program som finnspÄ marknaden och vad andra liknande företag anvÀnder. Vi har valt att studera programmenTekla, Autodesk Architecture och Autodesk Revit, samt ArchiCAD. DÄ alla programmen Àrkomplexa, med i princip oÀndliga anvÀndarmöjligheter har vi bara haft möjlighet att skapa ossen grundlÀggande översikt.Vi har undersökt Stibas nuvarande anvÀndning genom att lÀmna ut en enkÀt och intervjua deanstÀllda för att ta reda pÄ deras Äsikter och önskemÄl.

Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgÄng dÀr begreppen stad, stadsmÀssighet, urban och urbanitet diskuteras.

Beslutom att riva en byggnad och resa en ny eller renovera befintlig byggnad tas oftautifrÄn aspekter som ekonomi, funktion, energiförbrukning, miljö ochbevarandekrav. Denna rapport fokuserar enbart pÄ beslutet ur ett energiförbrukningsperspektivoch vad skillnaderna blir i utslÀpp av vÀxthusgaser för ett mindre hyresradhusi GÀvle om den renoveras eller rivs och ersÀtts av en ny byggnad. Eventuellaekonomiska och tekniska konsekvenser behandlas inte i denna rapport. Detta görsgenom att ta berÀknade utslÀpp av koldioxid och andra vÀxthusgasers vÀrde ikoldioxidekvivalenter för tillverkade byggnadsmaterial, uppvÀrmning,fastighetsel och nödvÀndiga transporter. BerÀkningarna görs för etttidsperspektiv pÄ 50 Är.

I bygg- och anlÀggningsprojekt Àr ofta mÄnga aktörer samlade pÄ ett unikt sÀtt och alla har sin uppgift och sitt företags synsÀtt. För att kunna sköta samordningen av de olika arbetena krÀvs en vÀl gjord planering, grundad pÄ kunnande och erfarenhet. För att genomföra en organiserad tidsamordning pÄ ett effektivt sÀtt krÀvs kommunikation och rÀtt verktyg. Skanska har verktygen men kommunikationen Àr nÄgot som de kan förbÀttra. Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram och skapa tankegÄngar bland de anstÀllda om hur informationsflödena kan förbÀttras och sÄ Àven samarbetet mellan de olika aktörerna pÄ arbetsplatsen.

OPS Àr, i Sverige, en ny genomförandeform som innebÀr ett offentligt och privat samarbete vid frÀmst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har vÀxt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, frÀmst pÄ internationell mark. Vid en större upphandling Àr det viktigt att vÀlja rÀtt upphandlingsform till rÀtt projekt och dÀrför Àr en utredning och granskning högst nödvÀndigt. För att nÀrmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lÀmpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av Àr Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Bakgrund: NÀr ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras mÄste företaget ta hÀnsyn till en mÀngd olika aspekter. Företaget mÄste ta ett investeringsbeslut som innefattar övervÀganden om hur risk och förvÀntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar Àr förenade med en mÀngd osÀkerheter och svÄrbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och dÀrigenom minimera sina risker, dÀribland sina finansiella risker.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Den hÀr C-uppsatsen har gÄtt ut pÄ att göra en processkartlÀggning pÄ Äteruppbyggnaden av Vivallaskolans bollhall som har brunnit ner under slutet av oktober 2010. UtifrÄn processkartlÀggningen har det gjorts analyser och observationer pÄ aktivitetsflödet. DÀr framgÄr det vad som har gÄtt bra och mindre bra. Till det som har gÄtt mindre bra har förslag till lösningar tagits fram. I dessa lösningar ingÄr metoderna: PDCA (s.21), BIM (s.21) och Ishikawadiagram (s.21), som tydligt visar förbÀttringsÄtgÀrder.ProcesskartlÀggningen och lösningsförslagen har tagits fram utifrÄn observationer i form av besök pÄ arbetsplatsen samt lÀsning av litteratur och elektroniska kÀllor.

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet BREEAM med fokus pÄ processen och systemets effekter. I studien har pÄgÄende BREEAM-projekt i Sverige studerats för att undersöka vad som görs specifikt vid en BREEAM-certifiering, vad det kostar samt vilka nyttor en BREEAM-certifiering genererar.Bygg- och fastighetssektorn stÄr för en betydande del av miljöpÄverkan i Sverige idag och förhoppningen Àr att miljöcertifieringar av byggnader kan minska miljöbelastningen. Studien visar pÄ att det finns en vÀxande efterfrÄgan pÄ miljöcertifierade kontor och lokaler frÄn hyresgÀsten trots att innebörden Àn Àr nÄgot oklar.BREEAM Àr relativt nytt pÄ svenska marknaden och behöver fortsÀtta att utvecklas och anpassas. Ett svenskt företag, med en redan god intern byggstandard, behöver dock inte göra nÄgra större Ätaganden för att nÄ ett bra betyg i BREEAM. En BREEAM-certifiering intygar att en byggnad hÄller en bra nivÄ miljömÀssigt, visar att företaget Àr pÄ vÀg Ät rÀtt hÄll och hjÀlper till att strukturera upp miljöarbetet under ett byggprojekt.