Sedan tvÄ Är tillbaka byggs det för fösta gÄngen i Sverige fler bostadsrÀtter Àn hyresrÀtter. Enligt resultatet av Boverkets Ärliga bostadsmarknadsenkÀt 2008 rÄder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner Àr nyproduktionen anmÀrkningsvÀrt lÄg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit sÄ lÄg i Sverige. HyresrÀtten Àr viktig som upplÄtelseform. Den tillÄter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för lÄginkomsttagare. En anledning till att det produceras sÄ fÄ hyresrÀtter i dagslÀget Àr att de statliga investerings- och rÀntebidragen försvann 2006.

Allt fler riksomfattande rapporter gör gÀllande att svenska skolelevers hÀlsa har försÀmrats de senaste Ären bÄde avseende psykiskt och fysiskt mÄende. Enligt en del forskare beror detta pÄ en allt mer inaktiv livsstil med utökad tid för stillasittande arbete samt neddragen tid för skolgymnastik. Syftet med denna epidemiologiska tvÀrsnittsstudie var att fÄ kunskap om gymnasieelevers mÄende pÄ praktiska och teoretiska program och för att definiera en eventuell skillnad i arbetsmiljö samt sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa mellan de olika programmen. Sammanlagt 87 elever frÄn 4 olika klasser undersöktes med svarsfrekvensen 69% (60 elever). Totalt gick 40 elever pÄ praktiskt program (bygg- och fordonstekniskt program) och 47 elever gick pÄ teoretiskt program (samhÀlls- och naturvetenskapligt program).

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn det postmoderna perspektivet som i denna studie innebÀr att det stÀlls höga krav pÄ den pedagogiska processen. Det vill sÀga att utforma en lÀrandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begrÀnsas av könsstereotypa normer. Detta innebÀr att miljöns utformning samt förskollÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lÀrandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan ocksÄ identitet.

Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssÀtt förÀndras nÀr det byggs industriellt med trÀvolymmoduler istÀllet för traditionellt. Eftersom industriellt byggande Àr ett vÀldigt vitt begrepp har arbetets fokus frÀmst varit pÄ industriellt byggda flerbostadshus av trÀvolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trÀvolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf TrÀdgÄrden har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade pÄ att det industriella byggandet dras med en dÄlig syn sedan Miljonprogrammet. I dag Àr förutsÀttningarna helt annorlunda men mÀnniskor Àr ÀndÄ rÀdda att industriellt byggda projekt Àr synonymt med monotont och idélöst.

Företaget Nethouse har haft uppdraget att kravstĂ€lla, utveckla och implementera ett verksamhetssystem Ă„t Sveriges  SkorstensfejaremĂ€stares Riksförbund (SSR). Medlemsföretagen i SSR bedriver sotarverksamhet pĂ„ uppdrag av Sveriges kommuner och Ă€r beroende av insamlad data kopplad till deras verksamhet. I det nyutvecklade systemet, som gĂ„r under namnet Ritz, samlas informationen i en central databas och Ă€r tillgĂ€nglig för flertalet intressenter med hjĂ€lp av ny teknik och modernare lösningar. Systemet Ă€r helt webbaserat och körs som en molntjĂ€nst, tillgĂ€ngligt via antingen en webbsida eller som mobilapplikation. Åtkomsten av data baseras pĂ„ företagsnivĂ„ pĂ„ ?stĂ€mplad? data i databasen och för att reglera Ă„tkomsten för företagsanvĂ€ndare till respektive företags data anvĂ€nds rollbaserad Ă„tkomstkontroll.Detta examensarbete har syftat till att utveckla en prototyp till en beslutsstödslösning för dynamisk Ă„tkomst till de datamĂ€ngder som lagras inom Ritz.

Examensarbetets mĂ„l Ă€r att beskriva och berĂ€kna Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuners framtida bergmaterialbehov med utgĂ„ngspunkt frĂ„n bygg- och anlĂ€ggningsprojekt som pĂ„gĂ„r och som planeras. Syftet Ă€r att fĂ„ en sammanstĂ€llning som visar om materialet rĂ€cker till eller om det finns behov att öppna nya tĂ€kter. SammanstĂ€llningen kan med fördel anvĂ€ndas av kommunerna som planeringsunderlag betrĂ€ffande nya vĂ€gbyggnadsprojekt. Alla tillstĂ„ndsgivna tĂ€kter i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner har kartlagts och tĂ€kternas kapacitet har ocksĂ„ tagits fram. Även alla pĂ„gĂ„ende och planerade vĂ€garbeten kommunvis och Ă„rsvis frĂ„n Ă„r 2005 fram till 2009 har karterats.

I en vÀrld dÀr mÀnniskan Àr det enda djur som lÀmnar efter sig avfall som inte kan brytas ned naturligt, Àr det viktigt att avfallet vi producerar tas om hand pÄ bÀsta möjliga sÀtt. EU har dÀrför tagit fram en prioriteringsordning för hur avfallet ska behandlas. Denna kallas avfallshierarkin och ska ligga till grund för medlemslÀndernas lagstiftning om avfallshantering. I Sverige kallas byggsektorn för den ?40-procentiga sektorn? vilket syftar pÄ att 40 procent av Sveriges avfall genereras av denna sektor.

Att verka pÄ en global marknad innebÀr kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som stÀller speciella krav pÄ medarbetare och deras kompetens. Att sÀnda anstÀllda pÄ utlandsuppdrag eller sÄ kallad expatriering innebÀr för företagen att omlokalisera sÄdan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebÀr förutom mÄnga möjligheter ocksÄ mÄnga problem för bÄde företaget och den anstÀllde med familj. Ett vÀxande problem som identifierats av flera författare Àr att omlokaliseringen av par med varsin karriÀr blir allt svÄrare eftersom expatriering ofta innebÀr att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta paus i sin karriÀr. Det finns Àven tidigare forskning som visar att par med varsin karriÀr Àr extra vanligt just i de nordiska lÀnderna.

Projekt Wood Westerbotten Àr ett samverkansprojekt initierat av ExportrÄdet. Syftet Àr att öka försÀljningen av Àmnen och komponenter för trÀvaruproducerande företag i norra Sverige. Tyngdpunkten har dock hittills varit VÀsterbotten dÀr projektet startade. ProduktomrÄdena Àr bygg, trappor, fönster, dörrar, kök och möbler. Stommen i projektet Àr att hitta kunder pÄ en exportmarknad, framförallt England, Tyskland och Benelux-lÀnderna.

Rapporten bestÄr av en studie över köksproduktionen pÄ ett stort svenskt bostadsföretag i Sverige. Studien Àr utförd med hjÀlp av verktyget vÀrdeflödesanalys som Àr avsett för att hitta slöserier i en process. Processen som undersöks bestÄr av mottagning och inbÀrning av köken till lÀgenheterna samt hela montaget, i fyra olika projekt. Varje leverans Àr uppdelad i tre kök Ät gÄngen som kommer var fjÀrde dag. Denna leveranstakt Àr Àven den takttid som gÀller för köksproduktionen, d.v.s.

Hydratationssprickor i betong behandlas vanligtvis vid arbete med grövre konstruktioner. Det Àr av stor vikt att behandla dessa Àven i tunnare konstruktioner sÄsom vÀggar i hus och industrier, Bernander (1998). Uppkomna sprickor kan bland annat pÄverka konstruktionens hÄllbarhet, bestÀndighet, ljudisolering, tÀthet, utseende och komfort, Bernander (1998). PÄ grund av detta Àr det viktigt att i ett sÄ tidigt skede som möjligt kunna bedöma om risk för sprickbildning föreligger. Examensarbetet behandlar riskklassificering av hydratationssprickor i vÀgg-konstruktioner av betong och har utförts pÄ uppdrag av konsultföretaget WSP Byggprojektering Hydratationssprickor beror pÄ flera olika orsaker, men grunden till sprickornas uppkomst Àr den vÀrmeutveckling som sker dÄ betongens huvudkomponent cement kemiskt reagerar med vatten.

Den svenska byggindustrin Àr en traditionsbunden sektor dÀr flervÄningshus med stomme i trÀ Àr en relativt ny företeelse. Sedan 1994 dÄ nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trÀ med fler Àn tvÄ vÄningar, utvecklats till en vÀl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervÄningshus i trÀ har vuxit har Àven efterfrÄgan pÄ kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer Àr en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska berÀkningar i byggen och konstruktion av bÀrande element. Det har uppmÀrksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trÀ Àn om de tvÄ andra dominerande materialen pÄ marknaden, stÄl och betong.

I detta examensarbete ges en resultatbaserad slutsats om dagslĂ€get för livsmedelsbutikers hantering av grill-, kött-, chark- och kallskĂ€nkshanteringen jĂ€mfört med hanteringen Ă„r 2008 i Gislaveds kommun.År 2008 genomförde livsmedelsinspektörerna pĂ„ Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun ett projekt dĂ€r samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med nĂ„gon typ av grill-, kött, chark-, och kallskĂ€nkshantering inspekterades och ingick i livsmedelsprovtagning av de nĂ€mnda hanteringarnas produkter. Vid projektet togs det prover pĂ„ butiksförpackat kött, kallskĂ€nksprodukter och pĂ„lĂ€gg som skivats i butiken.Under hösten 2011 gjordes detta examensarbete dĂ€r syftet var att fĂ„ fram underlag, pĂ„ samma sĂ€tt som i det tidigare genomförda projektet 2008, och göra en kvalitetsjĂ€mförelse mellan produkterna av skivning, kallskĂ€nkshantering och kötthantering i butik Ă„r 2008 och 2011 och dĂ€rmed fĂ„ en indikation pĂ„ de hygieniska förhĂ„llandena i butikerna i Gislaveds kommun.Underlaget till jĂ€mförelse och slutsats framkom genom intervjuer, inspektioner och provtagningar av livsmedel. Vid inspektionerna kontrollerades framförallt grillhanteringen och kallskĂ€nkshanteringen och deras separata utrymmen bl. a. lokalernas underhĂ„ll, kylrum, personlig hygien, temperatur i diskar och kylar etc.

Inom den finansiella rapporteringen Àr tillförlitlighet ett viktigt begrepp. Maines och Wahlen har i tidigare forskning delat upp begreppet i att uppnÄ tillförlitlig redovisningsinformation och att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet. Rollen att uppnÄ tillförlitlig redovisningsinformation gestaltas av företagen medan revisorerna ansvarar för att bedöma redovisningsinformationens tillförlitlighet.IntÀktsredovisning Àr en central del i företagens finansiella rapportering. Inom byggbranschen Àr det vanligt förekommande att projekten strÀcker sig över flera redovisningsperioder. Vid sÄdana projekt brukar entreprenadavtal slutas.

 PÄ senare Är har samhÀllet stÀllt allt högre miljökrav, nÀr nya tunnlar ska anlÀggas. Ett omrÄde dÀr kraven har höjts, Àr drÀneringen av grundvatten pÄ grund av inlÀckage till tunneln. Detta kan ge upphov till bland annat sinande brunnar, sÀttningsskador pÄ byggnader samt pÄverkan pÄ vegetation och naturmiljö. För att minimera problemen genomförs ett omfattande tÀt­ningsarbete i tunneln. FullstÀndig tÀthet uppnÄs dock sÀllan.