Den tilltagande konkurrensen till följd av ökad globalisering bidrog i början av 1990-talet till att den traditionella ekonomistyrningen bedömdes vara ett otillräckligt verktyg för att leda organisationer. Kaplan och Nortons introducering av det balanserade styrkortet innebar att företag gavs fortsatt möjlighet att bevaka det finansiella resultatet samtidigt som prestationen uppmärksammades utifrån ytterligare tre icke-finansiella aspekter.Systembolaget AB har sedan flera år tillbaka använt ett balanserat styrkort för att driva sin verksamhet i Sverige. Syftet med vår uppsats är att för Systembolagets räkning utreda hur balansen mellan perspektiven i styrkortet upplevs på butiksnivå och att identifiera orsaker bakom en eventuell obalans. Den teoretiska redogörelsen är hämtad ur böcker och artiklar av modellens ursprungsförfattare Kaplan och Norton, vilken sedan kompletteras med andra forskares teorier. Utredningen bygger på intervjuer med totalt 16 av Systembolagets butikschefer fördelade över landet.

Med energieffektivisering menas att man använder energi på ett effektivt sätt som ska leda till en positiv inverkan på miljö och samhälle.Sisjö Entré är ett köpcentrum som har en årlig energiförbrukning på 1 865 270 kWh och bör enligt Energimyndighetens riktvärde ha en årlig förbrukning på 1 530 000 kWh, alltså en minskning med 18 %. Köpcentret består av 17 Butiker och i examensarbetet undersöks fem Butiker vilka är Toys ? Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen och Webhallen. I dessa utförs mätningar på ventilation och belysning med syftet att studera vilka laster i Butikerna som orsakar mest förbrukning. Målet är att komma fram till förslag på åtgärder för att minska energiförbrukning samt kostnader.Vi kom fram till att belysning är den största lasten i handelslokaler vilka är Toys ? Us, Rusta, Babyproffsen och Webhallen medan den största lasten i restauranger (Burger King) är utrustningen i köket som står för 75 % av restaurangens totala förbrukning.I Rusta upptäckte vi att elmätarna visade lägre värden än den verkliga förbrukningen.

BYGGmax har varit verksamt sedan 1993 och har på senare år blivit en stark aktör på den svenska Gör-Det-Själv marknaden. BYGGmax har ända sedan starten fokuserat på låga priser genom att hålla nere kostnaderna. De har ett brett men standardiserat utbud av varor, vilket innebär att om man vill ha specialartiklar så blir man hänvisade till de övriga byggvaruhusen. Denna strategi ger nöjda kunder men ocksa en prismedvetenhet eftersom kunderna först besöker BYGGmax och ser deras priser, och går sedan eventuellt in i den dyrare konkurrentens butik och ser de högre priserna. Den lyckade strategin har gjort att BYGGmax på senare år vuxit kraftigt, bara under 2006 har 8 nya Butiker öppnat, och en expansion in i Norge beslutats.

InledningIFRS-regelverket infördes 2005 och det har påverkat fastighetsbolagens redovisning.Branschen har genom organet EPRA tagit fram egna mått som kan användas för utvärderingoch analys av fastighetsbolagen. Studien skall belysa dessa skillnader och forskningsfråganlyder: Hur påverkas redovisningens relevans när man fokuserar på branschspecifika mått kontramått enligt IFRS, för fastighetsföretag?MetodMetoden som används för att hitta intressant data att analysera heter ?Lens model?. Metodenskall avspegla hur en expert analyserar ett företag, först tittar man brett på företaget i sin miljö,sedan studerar man företaget enskilt för att till sist gå ner på enskilda poster i räkenskaperna.Teoretisk ReferensramHuvudteorin är agencyteori. Teorin skall förutse vissa beteenden som rationella individer gör nären individ är tillsatt för att maximera vinsten åt en annan.

Syftet med vår uppsats är att undersöka några effekter på en definierad region kring Charlottenbergs Shoppingcenter som öppnade hösten 2006. De effekter vi valt att studera är effekten på flödet av människor och kapital. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region utifrån ett funktionellt perspektiv. Vårt antagande är att ett köpcentrum påverkar en region huvudsakligen utifrån så stort upptagningsområde som merparten av besökare, kunder och anställda vid köpcentret bor inom. Forskningsfrågorna rörande effekten på flödet av människor fokuseras på boende och resande besökare, kunder och personal vid köpcentret.

För att stå ut på marknaden och från sina konkurrenter är det viktigt att veta hur det går att arbeta med att presentera och uppmärksamma kunden på sitt sortiment. Vid exponering av sina varor är det bra att tänka på hur butiken på ett effektivt sätt kan arbeta med sortimentet och ytorna i butiken, designfaktorer samt olika exponeringstekniker. Med en visuellt attraktiv butikskommunikation kan sortimentet sälja sig själv utan personalens hjälp och rådfrågning, detta kan göras utifrån visual merchandising som är ett samlingsbegrepp för butikens säljfrämjande åtgärder.Rapporten har till syfte att ta reda på hur exponering med fokus på ytorna, designfaktorer samt exponeringstekniker kan användas för att få kunden uppmärksammad på sitt sortiment. Undersökningen har genomförts med kvalitativ undersökning genom en individuell intervju med en person som arbetar som dekoratör samt två observationer där alla Butikerna ingår i klädesbranschen. Det har även genomförts 15 intervjuer med konsumenter om vad de uppmärksammade i en av dekoratörens Butiker.

I en mindre stad råder det hård konkurrens på marknaden mellan de enskilda damklädesButikerna. Detta ställer i sin tur press på Butikerna att skapa en kundkrets som på lång sikt vill vara lojal till butiken. Att erbjuda sina konsumenter en kundklubb kan vara ett sätt, dock är inte detta tillräckligt då det idag finns det en uppsjö med kundklubbar. Faktum är att många kundklubbar erbjuder i stort sett likadana förmåner till sina medlemmar. För att urskilja sig på marknaden är det viktigt att finna den rätta kombinationen av ekonomiska och sociala förmåner som passar det utvalda segmentet för den enskilda butiken.

En färsk undersökning visar att en av tre köper ny mobil vartannat år, var femte har tre tv-apparater och fler än var fjärde svensk äger en spelkonsol. Konkurrensen i hemelektronikbranschen hårdnar med den tyska kedjan Media Markts intåg i Sverige. De etablerade kedjorna får det allt tuffare och risken för utslagning ökar. Konsumenterna blir vinnarna som gagnas av lägre priser och ett större utbud. Många företag går i den fälla som innebär att de konkurrerar med låga priser, vilket ibland kan vara effektivt, men som många gånger bara betyder att man ger bort de vinster som krävs för att skapa och upprätthålla bestående fördelar gentemot konkurrenterna.

Varumärken spelar en allt mer betydande roll för konsumenter i dagens läge, vilket gör att företag måste använda sig av olika konkurrensmedel för att på bästa sätt hålla kvar en stark position på marknaden. Det har blivit allt svårare att överleva på marknaden utan ett starkt varumärke, då konkurrenssituationen är hårdare. För att företag skall kunna differentiera sig från sina konkurrenter samt ge produkterna mervärden ska de på bästa sätt försöka stärka sitt varumärke kontinuerligt. Detta kan de olika företagen göra genom branding, det vill säga genom att skapa, upprätthålla, skydda samt förstärka varumärket. Ett starkt varumärke skall kunna kommunicera till konsumenterna om vilket kvalitetsnivå företaget erbjuder.

Bakgrund: Företag som distribuerar varor till kund kan tillämpa antingen direkta eller indirekta försäljningskanaler, såsom centralt styrda enheter och franchising. Fördelar med franchising är en ökad tillväxttakt såväl som att franchisetagaren genom att satsa eget kapital motiveras att driva butiken så bra som möjligt vilket även gynnar franchisegivaren. Fördelar med centralt styrda enheter å andra sidan är standardisering, vilket lättare uppnås vid högre kontroll som kan återfinnas i centralt styrda organisationer där beslutsvägarna är kortare. Att tillämpa en distribution genom centralt styrda enheter ger även stordriftsfördelar genom exempelvis gemensamma inköp. För att öka kunskapen om fördelar och nackdelar med olika distributionsstrategier anser vi att det är intressant att studera hur distributionen påverkar ett företags anställda.

I och med en påvisad rånstatistik som ökat under de senaste åren blir pressen på Butiker större att skapa säkrare arbetsförhållanden för anställda. Detta görs bland annat genom utbildningar. Syftet med denna studie är att belysa i vilken mån säkerhetsutbildningar riskerar att få oönskade bieffekter i form av psykisk ohälsa till följd av den ökade riskmedvetenheten som utbildningen leder till.Denna studie belyser hur butikspersonal uppfattar säkerhetsutbildningens betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förklara detta använde jag mig av olika modeller inom psykosocial arbetsmiljö såsom Hertzbergs motivationsfaktorer samt hygienfaktorer och krav, kontroll ? stödmodellen.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge Butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas Butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre Butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag.

På grund av en ökad uppmärksamhet kring sämre kostvanor som en faktor till sämre folkhälsa har åtgärder för att informera konsumenten om kostens verkningar vidtagits. Dessa åtgärder handlar bland annat om tydligare märkning av hälsosamma livsmedel för att underlätta för konsumenten. Även livsmedelsföretagen, både tillverkare och Butiker, bör ta sitt ansvar genom att förmedla ett budskap till konsumenten.Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur livsmedelsföretagen i dagsläget gör för att påverka konsumentens val. Vi vill på detta sätt belysa deras möjligheter att påverka konsumenterna till bättre kostvanor och ett hälsosammare leverne. För att få ett svar på dessa frågor har vi genomfört intervjuer med både livsmedelsproducenter och ?Butiker.Såväl producent som butik tillverkar och säljer dessa varor främst på grund av sitt eget vinstintresse.

Idag tar kunden de flesta beslut angående ett köp i butiken. Därför ska butikens interna kommunikation vara ett hjälpmedel för kunden att hitta vad den söker. Kommunikationen ska vara en mekanisk säljare, som komplement till personalen.Avsikten med arbetet är att svara på vilka betydelsefulla delar som ingår i butikens interna kommunikation och hur de kan skapa positiva attityder och köpbeteenden. Genom att analysera, undersöka och observera har vi kommit fram till vår slutsats. I Borås centrum har vi utfört en enkätundersökning.

I denna uppsats om visuell kommunikation kommer olika teorier att tas upp, vi har genomfört intervjuer med kunder, gjort observationer i Butiker och sammanställt fakta för att ta reda på hur en förbättrad visuell kommunikation av de miljövänliga plaggen kan påverka konsumenter att handla mer miljövänligt. Engelsk titel: Visual communication- sales promotion of eco-friendly garments in storesEngelska nyckelord: Visual communication, Sustainability, Environmental clothing, Consumer behaviorSammanfattning på engelska:.