Examensarbetet berör fastigheten Katten 6 som ligger i Luleå Centrum och ägs av Folkets Hus andelsförening u.p.a. I takt med att energi- och miljöfrågorna har blivit alltmer uppmärksammade i samhället och i samband med ett antal viktiga förändringar på intilliggande fastigheter, har det vuxit fram ett intresse av att genomföra en planändring på fastigheten Katten 6 som ska: * Dels möjliggöra en högre exploatering inom planområdet än tidigare. * Dels bidra till en hållbar utveckling av bebyggelsen i Luleå centrum. Genom att studera befintliga planeringsunderlag som finns gällande planering i Luleå, klargöra planeringsförutsättningar och utforska vilka olika alternativ det finns gällande hållbar bebyggelse samt genom att värdera dessa utifrån fördelar och nackdelar, har slutsatser kunnat dras och ett förslag till detaljplan tas fram. En stor del av examensarbetet har byggts på insamling och bearbetning av textmaterial, vilket innebär att kvalitativ metod har används.

Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden.

I och med Internets utveckling och utbredning har fler och fler företag tagit steget in i e-handelsvärlden samtidigt som fler och fler konsumenter har börjat handla via internet. För att bli framgångsrik inom detta område krävs inte bara att man har en eftertraktad produkt utan också att den service som omgärdar produkten uppfyller de förväntningar kunderna har.I denna rapport kommer vi att undersöka vilka faktorer som påverkar konsumenternas uppfattning om ett e-handelsföretags nivå av servicekvalitet, vilka krav och önskningar en sittande målgrupp har på dessa faktorer samt hur väl ett urval webbaserade Butiker uppfyller dessa krav och önskemål.Genom att gå igenom teorier berörande nischmarknader och därefter gå över till att se vad det är som gör att ett företag lyckas med e-handel, kan vi se vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till. Vi granskar komponenter så som användarvänligheten och komforten i att använda sig av e-handel, kundanpassning, information kring företag och produkter, säkerhetsfrågor och känslan av trygghet vid köp och kommunikationen både mellan konsumenter och kund och företag. Ytterligare kommer vi titta på hur en hemsidas utseende påverkar köpupplevelsen och känslan av trygghet.Därefter blir det en granskning av hur företag idag arbetar med dessa aspekter, där vi tittat både på företag som vänder sig till en sittande målgrupp och de som vänder sig till icke funktionshindrade för att se skillnader och möjligheter för ett företag som arbetar mot sittande. Här ser vi dock att alla företag försöker arbeta utefter de aspekter vi lagt in i teorin, men de uppfyller de krav som ställs olika.

På modemarknaden råder idag en stor konkurrens och det blir allt svårare att differentiera sitt företag. Ett ökat mediebrus distraherar kontinuerligt det budskap företaget vill sända ut till kundgruppen. Idag tvingas företagen ta ett allt större socialt ansvar främst av kommersiella skäl. Miljöengagemanget blir allt större och framför allt attityden och beteendet hos konsumenterna leder till en annan slags konsumtion eller rent av till en ny trend. Utifrån problematiseringen har vi undersökt, beskrivit samt analyserat marknadsförings-strategin av en kedjeägd- respektive en privatägd butik.

Studien är främst till för att bringa klarhet i hur en butik bör arbeta med visuell marknadsföring för att nå konsumenten och skapa en positiv reaktion hos denne. Vi har dessutom undersökt vikten av relationen till kunden, och hur företaget arbetar med det genom relationsmarknadsföring. Vi har fått fram vårt resultat genom marknadsundersökningar och observationer inne i och i anslutning till en butik, samt genom en intervju med den ansvarige för butikskommunikationen i samma butik. Till vår hjälp har vi arbetat med Peak Performens Borås, det är kring denna butik hela studien kretsar.Den personliga intervjun med den person som är ansvarig för butikskommunikationen på Peak Performens Borås gav oss information om problem och utmaningar ur deras synvinkel. Materialet gav oss även bra bakgrundsinformation att jämföra resultaten från marknadsundersökningarna och observationerna med.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som Butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats.

Svenskarna handlar allt mer kläder och intresset för mode och kläder är större än någonsin.Bara produkten räcker dock inte för dagens konsument, utan platsen där den inhandlas har fåttallt större betydelse för kundens shoppingupplevelse. De olika faktorer som påverkar kunden ibutik brukar samlas under konceptet butiksatmosfären. Atmosfären ska, för att på bästa sättstimulera kunden, byggas utefter människans fem sinnen, syn, känsel, doft, smak och hörsel.Tidigare forskning har fokuserat på hur aktiviteter i butiksmiljön fungerar inom vanligdetaljhandel. Vi har i vår uppsats valt att undersöka hur dessa tidigare rön skulle gå atttillämpa på secondhandButiker, som skiljer sig från detaljhandeln bland annat genomproduktutbud. Secondhand har på senare tid fått mycket uppmärksamhet och det finns idag ettökat intresse för återanvändning av kläder.Syftet med uppsatsen är att analysera möjligheterna för secondhandverksamheter att arbetamed butiksatmosfären för att skapa en mer tilltalande butik.

Examensarbetet belyser problematiken kring stadsdelscentra, vilka hot som finns mot dessa idag och hur utvecklingen kan vändas. Utgångspunkten för studien har varit Andersbergs stadsdelscentrum i Gävle. Rapporten börjar med att ge en definition på vad ett stadsdelscentrum är samt att presentera de olika intressegrupperna och samspelet mellan dessa. Vidare beskrivs ett stadsdelscentrum utifrån ett historiskt perspektiv samt utifrån dess funktion som mötes- och handelsplats. Till ett stadsdelscentrum sammanförs olika aktiviteter som Butiker, skola, möteslokaler och service för de omkringliggande bostadsområdena för att därutöver fungera som en viktig social mötesplats. Man kan särskilja fyra större intressegrupper i ett stadsdelscentrum: konsumenterna, kommunen, handlarna och fastighetsägarna.

Burträsk ligger vackert i landskapet cirka 40 kilometer sydväst om Skellefteå med omkring 1600 invånare. Ortens centrum har förändrats med tiden och en del butikslokaler står idag tomma. Ett antagande är att antalet Butiker inte kommer att öka till den nivå det en gång har varit. Omställningen som skett i centrum har försvagat en tydlig mötesplats för invånare och besökare. Kamvägen som går genom centrum fungerar som genomfartsled i samhället vilket präglar trafiksituationen med tung trafik.

Textil- och modeindustrin har på senare tid uppmärksammats i allt större utsträckning för att vara en ohållbar bransch och som följd av problemen har en rad etiska modevarumärken lanserats. De tar hänsyn till påverkan på miljö och människorna i produktionen, varför deras produkter kallas etiskt mode. De varumärken och de Butiker som säljer etiskt mode har kunder som tar hänsyn till etiska aspekter i sitt köpbeslut, så kallade etiska konsumenter.Senaste decenniet har forskning på etiskt mode genomförts, men då framförallt på den vanliga konsumenten. Då forskning på svenska etiska konsumenter är begränsad har författarna till den här uppsatsen funnit det intressant att se närmare på dem. Tidigare forskning på etiska konsumenter har uppmärksammat ett gap mellan de etiska konsumenternas attityd mot etiskt mode och deras faktiska konsumentbeteende, ett attityd-beteendegap.

Titel: SMART ? Implementering av ett leankonceptNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Sara Myrzell & Lee FrimanHandledare: Lars Torsten ErikssonDatum: 2013-05-29Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera implementeringen av ettleankoncept i ett företag. Vi vill öka förståelsen för implementeringens starka och svaga sidoroch undersöka hur denna förändring påverkar personalen. Vi vill genom denna studie även fördjupa våra kunskaper om lean production, och bidra till den empiriska kunskapen om implementering av leankoncept i företag.Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi först sökte sekundärdata om hur man på bästa sätt bör implementera ett nytt styrkoncept i en organisation. Detta gjorde vi genom att söka efter redan tillgänglig information i artiklar, vetenskapliga studier och böcker.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småButiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.

Bakgrund: Lysekil bildades under 1500-talet invid Norra Hamnen i Gamlestan där man livnärde sig på fiske och fraktfart. Vid mitten av 1800-talet växte sig handeln starkare och därefter även badturismen. På grund av intressekonflikter med fiskeindustrin flyttades stadens centrum mot Södra Hamnen. Lysekil är under sommarmånaderna ett mycket populärt turistmål. Det attraktiva geografiska läget i Bohusläns skärgård i kombination med utbudet av småButiker och grundläggande service gör staden till en viktig länk mellan hav och land för framförallt turister.