Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service.

Jag har i mitt examensarbete undersöka om man kan skapa en trevligare gatumiljö längs en väg med mycket trafik. Planområdet jag valt att arbeta med sträcker sig mellan Göteborg och Mölndal. Dessa städer binds samman av flera olika vägar. Den första förbindelsen mellan dessa städer gick längsmed Mölndalsån där idag Södra vägen, Mölndalsvägen och Göteborgsvägen finns. Om man ska färdas mellan Göteborg och Mölndal väljer många fortfarande att röra sig längs denna sträckning då den är genast och för att spårvagnen färdas den sträckningen.

I have studied the suburban municipality of Botkyrka, south of Stockholm, from a rural perspective. Through that I`ve compared how countryside comes into being with the planning and building of suburbs. I have looked for a definition of Countryside, and found that it is often explained or defined in negative terms, as what it is not. In that it says nothing about what it really is, or about the qualitiies it has to it. Botkyrka is a suburb, but it does in large parts consist of countryside. Apart from defining countryside and rural I´ve been searching for a definition of suburbia, of it´s structure and the mental picture we have of it as a cultural phenomena. In order to understand the role that suburbs have in planning I describe their history from Italian renaissance villas to sprawl. By opposing urban and rural, modern urban planning and how rural areas are created, I´ve come to a definition of rural planning and the making of countryside. To make countryside, planning and building should come from individual needs and desires. A relationship to the surroundings based on continous interaction between the human beeing and it´s environment, a constant process of shaping and reshaping. To put my thoughts to the ground I have collected examples of projects and ideas, that fits into my view of what rural planning and making countryside is all about. They are put in different categories according to the possibilities of influence and to what degree it is put into private hands. The first category is ?allemansrätten?, every mans right. That is the rigt to use private land as long as you don´t disturb or destroy.

This study aims to examine Business Intelligence research conduct within Swedish government agencies and workplaces in order to understand the recent debate regarding Business Intelligence research ethics and thus answer the following question: Does Business Intelligence praxis in Sweden meet ethical guidelines recommended by international field experts? A theoretical analysis of relevant and also recent publications, including a Business Intelligence method review, was conducted using qualitative content analysis. In order to validate the results from my theoretical analysis I conducted a series of interviews with a number of professionals who useBusiness Intelligence research in their work and decisionmaking process..

BackgroundToday a common approach to solve a complicated problem is to assemble a temporary workforce in order to solve the problem by working together within a project. One of the difficulties with working in projects is to maintain the planned budget. Working hours and costs are often exceeded. Many companies presume that any certain project will succeed, a presumption that leads companies not to anticipate risks involved in a project. In companies today there is seldom time for evaluation or moderation of a project, in order to have time for evaluation there is a great need for an adequate planning of the project.IntentThe intention with this study is to create a model for planning, budgeting and evaluation of projects within consultancy companies.MethodWith the help of interviews and discussions within the group Hamnar och Byggkonstruktioner at Sweco has evidence to present a proposal on planning, budgeting and monitoring been developed.ResultsA model has been developed to ease for consultancy companies to plan, budget, monitor and evaluate projects.

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden. Gestaltningsförslaget i detta kandidatarbete utgår från renässansens syn på form, individ och stadsrum. Några av de teorier som använts för att underbygga denna strävan är Vitruvius tankar om form och proportion, Camillo Sittes stadsrumsteorier och Gordon Cullens Serial Vision för att nämna några.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

Kandidatarbetet är utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förståelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förväntas förstärka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet är att det består av två delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmänt ? det vill säga öppet och tillgängligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka orsaker som hindrar ett företag att effektivt utnyttja sin business intelligence-process samt hur ett företag bör agera för att skapa högre effektivitet i business intelligence-processen. En fallstudie valdes som forskningsstrategi med kvalitativ empirisk data, vilken samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med användare av business intelligence-processen. Studien visade att orsaker som hindrar ett företag att effektivt utnyttja sin business intelligence-process var: avsaknad av inriktning för insamling av information, överflöd av information hos beslutsfattare men samtidigt brist på information inom vissa områden. Det var heller inte klarlagt vem som skall ta del av vilken information, en central lagringsplats för omvärldsinformation saknades, underrättelserna var inte alltid anpassade till beslutsfattarna, ansvarsområden inom processen var oklara och stöd saknades från ledningen. För att skapa en effektiv business intelligence- process visade studien, att ett företag bör arbeta efter en processcykel med klara ansvarsområden, en väldefinierad inriktning för insamlingen av data och information, en väl utkommunicerad lagringsplats för information om omvärlden, analyser som täcker användares olika behov, kontinuerlig kommunikation mellan BI-enheten och beslutsfattare samt säkerställa att tillräcklig med resurser allokeras till business-intelligence processen..

Social media constitutes an increasing part of organizations and businesses today, regardlessif its segment is B2B (Business to business) or B2C (Business to consumer). The use ofsocial media has been self-evident for many companies, especially throughout the B2C area.The study examined attitudes towards Web 2.0 and social media in the B2B-segment, andwhat advantages and disadvantages that might exist with the use of the implementation. Inorder to answer the research question a qualitative case study on the company IFS (Industrialand Financial Systems) was made..

Friluftsplanen är ett frivilligt dokument som enbart beskriver friluftslivets intresse i kommunen. Detta för att dokumenten är frivillig och att det inte finns några bestämmelser om vad ett friluftsdokument ska innehålla. Detta arbete är en fallstudie som syftar till att undersöka om friluftsdokumenten innehåll. Friluftsplanen visade sig ofta vara del i annan plan eller program vilket innebar att arbetet breddades och kom att undersöka flera friluftsdokument med olika namn. Innehållet i friluftsdokumenten analyserades och jämfördes sinsemellan.

Due to an increased population in cities the need of densification of cities increases. This means that the amount of ecological elements in the city is at risk of decreasing. Ecological services contribute to the city?s climate by softening the negative impacts that densification of cities means. Thus increases the will and ambition in city planning in to preserve greenery.This is an interdisciplinary thesis within the subject of geography that studies Biotope Area Factor (BAF), a planning tool that is used in city planning with the purpose of compensating for lost ecological services associated with new housing estate.

The purpose of this study is to examine whether there are any key factors for success to look for in launching a new business that affects the subsequent performance of the venture. Further on, the study will examine if there are any differences between believed and actual factors for success for an entrepreneur and the key factors for success given by existing theory. The purpose of looking in to the assumed gap between existing theory and entrepreneurs? believed and actual factors is to distinguish factors that make start-ups evolve. It is then important to investigate how they have worked with their business start-up and how they have worked with key factors for success in order to understand the impacts of their decisions.

The vizualisation and creating of places is an essential part of physical planning. The notion of places as placeless, is likewise of importance for the creating of places. Some tendencies concerning architecture like modernism, as well as constructions whome don´t fit in their landscape, have contributed to the benaming and experience of places as placeless. Phenomenon as globalization and post-industrialism have in some cases conduced to the withering of the sense of place. With starting-point in litteraturestudies, observations of places and interviews, this is a lucubration concerning the means of placelessness in physical planning.

Grönstruktur och parker har betydelse för livsmiljön i en stad. Urbana trädgårdar och informell påverkan på grönstrukturen är en allt mer vanlig syn i städer. Ofta tar dessa verksamheter mark i anspråk utan att ägandeskap föreligger men rätten till marken kan med tiden förändras. Uppsatsen undersöker vilka motiv som ligger bakom initiativ till urbana trädgårdar genom fyra fallstudier i Berlin. Intervjuer med initiativtagare och deltagare undersöker om de urbana trädgårdarna är mötesplatser, hur de upplevs påverka sin omgivning och varför informanterna väljer att tillbringa tid i trädgårdarna.