Inför detta arbete hade vi en förväntad leverans att utgå ifrån, en stor del av dessa förväntningar låg i att redogöra för användningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affärsområde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gång har dock strukturen förändrats och denna rapport kom att bygga mer på utformingen och styrningen av ett lager. För att på ett effektfullt sätt visa på, hur ett lager under optimala förhållanden utformas och styrs så tog vi litteraturen till hjälp och utformade en modell som vi sedan använt i vårt arbete. Syftet med detta examensarbete kom därför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som är viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.

The term ?good marketing practice? in the 4 § 1 section Swedish marketing law (Marknadsföringslagen 1995:450) has a wide meaning. Besides 5-13 d §§ and 17 §, the term also covers other non legal rules. The essay intends to define the legal meaning of the term as well as examine how it is experienced of laymen in the area. According to 1 § Swedish Marketing law aims to protect business men and consumers from unjustified marketing.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmåner ? en möjlighet till ett mer åtråvärt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram används av många företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent återkommande kunder med förmåner. Inom hotellbranschen erbjuds gäster i dagsläget standardiserade förmåner som baseras på gästens grad av medlemsnivå. Individuella förmåner som anpassas till varje enskild gäst går inte att identifiera, och det är denna aspekt vi valt att utforska i vår uppsats. Syfte:Syftet med vår uppsats är att uppmärksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstå i arbetet med individuella förmåner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sådant arbete. Metod:Vi har i vår uppsats använt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda på hotellgästers behov av individuella förmåner och därigenom få empiriskt underlag för att besvara våra forskningsfrågor. Analys och slutsats:Vi har utifrån vårt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

Title: The way to successLevel: Final assignment for a Master?s Degree in Business AdministrationAuthors: Larisa Glazkova and Veronika LarssonSupervisor: Jonas KågströmDate: 2011 ? JanuaryAim: Many companies are started each year, but only some of them are successful and generate worthwhile profits. Many new companies do not survive the first few years. The purpose of this thesis is to identify factors that can lead to success for small and medium-sized enterprises in Gästrikland.Method: We analysed 559 interview surveys that were collected during the years 2004-2010 and success factors were defined. Additionally, financial reports from the database Retriever were analysed.

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras.Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen.

The initial aim of the roll out of smart electricity meters in Sweden was to allow remote readings of the households? monthly electricity consumption for billing purposes. Since then the transition towards a smart grid has become a more prioritized matter. In the roll out of next generation smart meters more attention is therefore given to how the Distribution System Operator (DSO) can benefit from the meter through different smart grid applications. This study uses a qualitative research method to identify three general fields of application and 15 specific concepts corresponding to ways in which the DSO can create added value from the information provided by the smart meter.

Near Field Communication, NFC, is a short-range wireless communication technology that enables data exchange between devices in a secure way. A NFC phone has the potential to enable the convergence of wallet, phone and keys, but as many other technological innovations, the launch is struggling. We have discovered that technological innovation is only the first step. For an innovation to be adapted, there need to be business model innovation too. Many actors form the ecosystem of NFC and the business model for each service is still an unsolved problem.

The demand from Swedish companies of new potential markets to enter is increasing. One of these companies is Väderstad-verken which has the vision to grow approximately 15 percentages every year. To make this possible they must find new emerging markets to enter to be able to grow. Together with Väderstad-verken we have chosen India as a case study. Mainly because of its big agricultural sector that hasn?t yet been developed to modern standard.

Problem: Den svenska bankmarknaden befinner sig under förändring. Och i takt med att världen med hjälp av tekniska innovationer blir mindre, blir det också lättare för globala storföretag att etablera sig på nya marknader. Konkurrensen tenderar att öka bland Sveriges banker och det kan leda till att det blir enklare för bankkunder att välja en annan bank. Nu är det upp till bankerna själva att erbjuda tjänster och produkter som motsvarar kundernas krav. Syfte: Uppsatsen ska undersöka attityder samt belysa vikten av relationer och förtroende till personliga rådgivare i banker.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Mystery Shopping som verktyg, vilket visar vad konsumenten upplever vid mötet med butiken. Genom att analysera vad företag har möjlighet att mäta genom Mystery Shopping, vill vi bidra till en korrekt användning och debatt kring verktyget. Frågeställning: Är Mystery Shopping ett fungerande verktyg för serviceföretag, för att mäta kvaliteten på mötet mellan konsument och butik? Resultat: Genom vår utarbetade modell, Mystery Shoppers mätpunkter, har vi tydliggjort de faktorer som en Mystery Shopper undersöker. Mystery Shoppern mäter hur mötet mellan konsument och butik sker.

I flera undersökningar framgår att det vanligaste sättet som bedrägerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptäcks är genom tips från anställda inom organisationen eller av en ren tillfällighet. Det är tämligen sällsynt att ekonomiska brott upptäcks av externa revisorer. Detta pekar på vikten av att ha ett väl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen är därför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrägerier samt att analysera hur detta arbete kan förbättras.Vi ämnar besvara vårt syfte genom att utifrån vår analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. Då COSO-modellen är en allmänt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgångspunkt i analysmodellen.

Tillväxtteori är ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier är frågan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa är av intresse att undersöka. Om tillväxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier är detta mycket användbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger används en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nära man befinner sig sitt steady state (det jämviktsläge en ekonomi rör sig mot på lång sikt).

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett tjänsteföretag inom upplevelseindustrin arbetar för att stärka sitt varumärkeskapital, samt även undersöka hur associationer kan skapas till företagets varumärke. Att stärka sitt varumärke är synonymt med att skapa varumärkeskapital. Forskningen inom varumärken har varit ganska koncentrerad mot varumarknaden och inom upplevelseindustrin saknar vi helt liknande forskning. Vi har utgått från en modell med sex olika faktorer som bidrar till att stärka varumärket genom att öka sitt varumärkeskapital. Med hjälp av denna modell samt en modell som visar hur associationer kan skapas till organisationen och dess produkter kommer vi i denna uppsats att undersöka hur ett företag inom upplevelseindustrin stärker sitt varumärke.

Almost every commercial in television nowadays aim to sell a product or service. This researchpresents two big actors in the grocery chain and their respective commercials. The two actors thatare presented in this research are Lidl and Coop. Both Lidl and Coop are among the largest grocerychains in Sweden. By examine two commercials from each company we aim to find how theircommercials are structured.

The concept of Enterprise Architecture (EA) has become increasingly common within enterprises today and aims to describe an enterprise?s structure in a standardized way. Implementing EA within an enterprise is a way to describe the how various domains affect each other and by defining uniform procedures and guidelines, particularly in the link between IT-activities and business activities, you can streamline you enterprise. An effective EA is a huge asset for an enterprise since it enables the full usage of the business potential of the IT-domain. However a malfunctioning EA can lead to an enormous drain of valuable organizational resources.