SammanfattningVår studie har ett fyrfaldigt syfte. För det första ville vi undersöka vilka syften lärare hade med en specifik matematikläxa, för det andra vilka förväntningar läraren hade på eleverna och vårdnadshavarna vid arbetet med denna läxa. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ intervju. För det tredje ville vi undersöka hur denna specifika läxa uppfattades av vårdnadshavare, och för det fjärde undersöka hur och i vilken grad vårdnadshavare involveras i barnens arbete med den specifika läxan. Dessa syften undersökte vi genom en kvalitativ enkät med 36 besvarande föräldrar.Resultatet visade att lärarna hade genomtänkta syften med de läxor de gav.

SammanfattningDen här studien är en litteraturöversikt som analyserar forskningsbaserade texter och lyfter fram syften med drama/teater i gymnasieskolan, utifrån den analyserade litteraturen. Studien redogör både för syften med drama/teater som enskilt ämne och integrerat med andra ämnen.Studien visar att drama/teater är användbart både som ett medel där målet är att lära sig andra ämnen, och där målet är kunskaper i drama/teater. Den ger exempel på att eleverna, med hjälp av drama/teater, kan få stöd i att uppnå flera av målen i gymnasieskolans senaste läroplan från 2011. Exempel på hur drama/teater kan vara till nytta i andra ämnen är att det kan användas för att förbättra elevers läsning och textförståelse oavsett ämne. Drama/teater har också ett egenvärde som bland annat består i att eleverna lär sig att använda sina erfarenheter för att förstå omvärlden, att de lär sig att uttrycka sig på sitt individuella sätt och att de tränar på att våga ta ställning.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva barns och pedagogers uppfattningar om lärande mellan barn på ett fritidshem. I studien intervjuades femton barn och tre pedagoger på ett fritidshem. Metoden för empiriinsamlingen utgjordes av kvalitativa intervjuer, där det insamlade materialet tolkades mot bakgrund av det sociokulturella perspektivet på lärande. Utifrån barns och pedagogers uppfattningar kring lärande mellan barn utkristalliserade sig fyra kategorier för lärande på arenan fritidshem:Lärande mellan barn utifrån vad man bör och inte bör göra, visade att lärandet mellan barnen kretsade kring regler. Lärande mellan barn via datorn som verktyg, visade att datorn utgjorde ett viktigt verktyg och en central plats för lärande mellan barnen.

Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör.

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.

Information är en avgörande resurs för företag i dagens högteknologiska informationssamhälle. Information och hur den hanteras är av central betydelse för ett företags framgång. Om informationen används på rätt sätt hjälper det företaget att uppnå sina syften och mål. Affärssystem är ett grundläggande verktyg för informationshantering och verksamhetsstyrning. Denna uppsats har som avsikt att undersöka affärssystemets betydelse hos ett företag.

Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen.

Företag som växer är ofta svåra att styra. För dem kan budget vara ett lämpligt styrverktyg. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning hög- respektive lågtillväxtföretag budgeterar, vilken roll budgeten har i dessa företags styrmix samt beskriva hur budgetanvändningen påverkar dessa företags prestationer. Studien bygger på teorier kring budget, styrning och tillväxt. Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning riktad till ett antal hög- respektive lågtillväxtföretag.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte.För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö?Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns. .

Biosfärområden är modellområden för hur en hållbar utveckling kan gå till. De utgår ifrån de tre funktionerna bevara, utveckla och stödja. Syftet med biosfärområden är att finna metoder för hur vi kan gå en hållbar framtid till mötes genom att kombinera de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av utveckling. Målen med denna uppsats är att dokumentera de syften och funktioner biosfärområden har och studera tillämpningen av dessa genom exemplet Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Frågor kring biosfärområdeskonceptets funktioner och syften lyfts särskilt. Detta syftar till att nå en förståelse för vad ett biosfärområde är och varför de behövs. Den framträdande metoden för denna uppsats har varit dokumentstudier.

Syfte: Syften med denna uppsats är att beskriva och förstå investerings-beslutsprocessen i kommunala verksamheter och ge förslag till förbättringar. Studien belyser processen utifrån tjänstemannaperspektivet i tre kommuner i Hälsingland..

I denna uppsats undersöker jag hur entreprenöriellt lärande har introduceras i högstadieskolan och syften i min undersökning besvaras genom att jämföra hur kollegor och studievägledare har introducerat nya arbetssätt i skolan..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur skolorna lever upp till lagstiftarens krav och syften när det gäller ämnet elevens val.Elevens val omfattar 382 timmar av timplanens 6 785 timmar i grundskolan, d.v.s. 5 % av den totala undervisningstiden.Elevens val omnämns inte över huvud taget i läro- och kursplanen och enligt skollagen är syftet med elevens val att eleven ska fördjupa och bredda sina kunskaper i ett eller flera ämnen. Kraven på ämnet är att tidsutrymmet ska uppfyllas och att undervisningen, liksom all annan undervisning i skolan, ska utgå från gällande läro- och kursplan. Eleverna ska erbjudas ett allsidigt val av ämnen inom ramen för elevens val. Sett ur ett vidare perspektiv går det att finna fler syften som rör elevens stimulans, motivation och intresse.Tidigare forskning i detta ämne är mycket begränsad vilket innebär att den empiriska undersökningen får stor betydelse.

Det huvudsakliga syftet med den här studien var att få ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lägre åldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tänker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Resultatet visade att alla de tillfrågade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mål som står i kursplanen för de naturorienterande ämnena och läroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade väldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser är det viktigaste som barn behöver lära sig inom naturvetenskap. De ansåg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det får kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

2009 infördes en möjlighet att bilda så kallade ägarlägenheter i Sverige. Det är en form av boende i flerbostadshus som innebär att bostadslägenheten innehas med äganderätt. De traditionella formerna av boende i flerbostadsfastigheter, hyresrätt och bostadsrätt, innebär en nyttjanderätt utan ägande. Första steget mot att införa ägarlägenheter i Sverige var att införa möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter. Detta innebar att exempelvis ett våningsplan i en byggnad kunde utgöra en egen fastighet.