Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vårterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda på hur praktiker går till väga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vägprojekt. Jag har under arbetets gång förstått att landskapsanalys i vägprojekt är ett större och mer omdiskuterat ämne än vad jag först anade när jag intresserade mig för ämnet. Därför har arbetets omfattning ökat under våren, och jag har kommit att behandla fler ämnesområden än mina två ursprungliga syften. Slutsatsen vad gäller mina syften är kortfattat att alla projekt är unika, varför det inte finns någon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vägprojekt beror bland annat till stor del på projektledaren. Arbetet består av tre delar, vilka sammanfattas nedan.

Investeringar i mekaniserade utgödslingsanordningar började göras av svenska lantbrukare i mitten på 1900- talet. Med en hög mekaniseringsgrad följer också fler driftstörningar, avbrott och reparationer. Idag hålls över hälften av Sveriges mjölkkor i lösdriftssystem där två typer av golv kan användas ? hela och dränerande golv (s.k. spaltgolv).

Uppsatsen ämnar utforska hur den postapokalyptiska genren brukar historia. Detta görs genom en läsning av Dimitrij Gluchovskijs Metro 2033 (2009), utifrån Espmarks syn på dialogicitet och Aronssons historiebruksteoretiska tankar, där historiskt meningsskapande med olika syften blir till genom berättelser i former som större narrativ, metaforer, metonymier och symboler.Bakhtins kronotop används också, men med Aronssons fokus på dess spatiala sida. Uppsatsen föreslår att figuren kan användas för att visa hur fiktionen kan skapa ett abstrakt rum istället för ett rent konkret eller fysiskt, och därmed få med de känslor och den världssyn som är intimt sammanlänkade med det fysiska rummet. I uppsatsen friläggs hur Metro 2033 återskapar en abstrakt version av det kalla krigets spelplan för att legitimera kärnvapenkrigsmotivet.Förslag ges också på en begreppsapparat för att tala om olika historiska nivåer i den postapokalyptiska fiktionen där vår samtids accepterade historia, förutom att den modifieras fiktivt, också får sällskap av spekulativ pre- och postapokalyptisk historia. Uppsatsen ger flera exempel på hur texten brukar historia, bland annat hur den spekulativa historien kan användas för att kommentera företeelser ur samtidens accepterade historia.

I dagens styrdokument nämns inte läxor. Trots det är läxor en utbredd arbetsform i våra svenska skolor. Både lärare, elever och föräldrar har en åsikt kring läxor. Den är således ett intressant ämne att studera då det inte finns någon enighet kring den. Idag ifrågasätts läxor förhållandevis lite och forskningen kring ämnet är både tunn och äldre.

Tiden då en bra produkt sålde sig själv är över. Forskare är överens om att det ökade utbudet av produkter i dagens samhälle har medfört att företagens utmaning numera ligger i att differentiera likartade produkter genom att förvandla dessa till ett koncept eller en livsstil. Värderingar och känslor som ett visst företag symboliserar har blivit viktiga element i denna differentiering. Varumärken är numera mer än bara ett namn och en logotyp och människor konsumerar inte längre en produkt utan ett varumärke och allt vad det står för. Varumärkesbyggande har med andra ord blivit en viktig konkurrensfaktor.

Kyrkogårdshistorien från yngre stenålder fram till dags dato är en spännande resa. Platsen har genom tiderna tjänat flera syften, inte bara begravningsplatsens. Kraven som styrt utvecklingen har varit såväl teologiska och politiska som hygieniska och ekonomiska. En vanlig missuppfattning är att kyrkogården alltid haft dagens utseende, en företeelse som dock inte sträcker sig längre bakåt än till tidigt 1800-tal. Behovet av att blicka bakåt och förstå sammanhang förklarar varför kyrkogårdsutvecklingen inte ska följa samma förnyelsetakt som samhället i övrigt.

De allmänna näringsrekommendationerna, bland annat Svenska näringsrekommendationer 2005, som används inom folkhälsoarbete i Sverige idag är framtagna utifrån vetenskaplig forskning genom ett kontinuerligt samarbete mellan olika länder. Livsmedelsverket är en statlig myndighet som arbetar med att ta fram och förmedla kostråd till Sveriges befolkning. Forskare och myndigheter har ett visst ansvar att sprida korrekt kunskap och information om kost och hälsa. Det är däremot vanligt att massmedia ifrågasätter och omkullkastar de re-kommendationer som myndigheter har arbetat fram. I massmedia är det populärt att framställa olika kosthållningar som mirakeldieter för att uppnå snabb viktnedgång.

Hedersrelaterat våld har inga gränser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat våld existerar världen runt, även i Sverige. Mordet på Fadime Sahindal fick internationell uppmärksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som länge försökte förneka våldets existens i vårt avlånga jämställda land. Hedersrelaterat våld är en kategori av våld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vägrar att infinna sig i familjens eller släktens normer och regler.

Syftet med det här arbetet har varit att nå ökad kunskap i hur lärare på gymnasieskolans estetiska program förhåller sig till och undervisar i improvisation. Arbetet avgränsades till att gälla instrumentet gitarr med huvudfokus på västerländsk konstmusik. Fyra lärare intervjuades och deras svar tolkades utifrån en bakgrund av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, mästarlära samt gymnasieskolans styrdokument. En enkät skickades även ut till de deltagande lärarnas elever.Intervjuerna visar på att följande punkter har präglat de deltagande lärarnas undervisning:? Improvisation kan ha många olika syften och detta påverkar i vilken utsträckning och hur läraren använder sig av improvisation i sin undervisning.? Förhållandet till improvisation och vad som definieras som improvisation påverkar lärarnas arbete med improvisation.? Lärarens förhållande till notbilden påverkar improvisation inom undervisningen.Lärarna har också visat att improvisation kan användas på många olika sätt som verktyg för lärande och kan vara en källa till kreativitet och glädje.

Diskussionen om revisorers oberoende är idag mycket aktuell. På grund av bland annat Enron ? skandalen har oberoendefrågorna aktualiserats ytterligare. Från och med 1 januari 2002 har en lagstiftad analysmodell införts som syftar till att revisorn inför varje uppdrag tvingas ta ställning till olika oberoendehot. Denna analysmodell lämnar dock i vissa fall utrymme för revisorns egna tolkningar och därmed kan den uppfattas olika mellan olika revisorer.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett demonstratorperspektiv föreslå vilken typ av lvrobotsystem som skall vara lvrobotdemonstrator 2010. Metoden som används är att beskriva olika myndigheters uppfattning om demonstrator, den hotbild från luftmål som är aktuell 2010-2020, de aktuella svenska lvrobotsystemen och de uppgifter som FM anser att dessa skall lösa samt teknikutveckling för lvrobotar. En analys av underlaget ger mer konkreta syften och nivåer på demonstratorer, en jämförelse mellan hot och lvrobotsystemens förmåga visar vilka förmågor lvrobotsystemen saknar, slutsatser av lvförbandens uppgifter och teknikutveckling redovisas. Med stöd ur hela underlaget diskuteras sedan vad som skall demonstreras och hur detta skall demonstreras. Avslutningsvis identifieras två system som kan möta kraven på demonstratorn och ett av systemen väljs.

Hur har läraryrket sett ut förr och hur har det förändrats fram till idag? Studien syftar till att ta reda på detta genom att studera spelfilmer. Spelfilmer, som under undersökningens gång, i samtal med andra pedagoger, visat sig används i pedagogiska syften. I kapitlet Litteraturgenomgång får man en inblick i forskningar som gjorts om läraryrket och dess förändring över tid, men framförallt under 1900-talet. Här kan man även få en bredare kunskap om skolor och läroverk, när de kom till och hur de utvecklats. Metoden som används i studien är filmanalys.

Syfte: Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka tankar no-lärare på högstadiet uttrycker kring elevers skriftliga språkutveckling inom ramen för de naturorienterande ämnena. Studien vill också bidra till lärarnas ytterligare reflektioner kring det utökade läraruppdrag de fått i och med den nya läroplanen, Lgr-11. Undersökningen kan eventuellt även ligga till grund för vidare forskning inom ämnet, då sådan ej finns att tillgå i vidare utsträckning. Teori: De teorier som ligger till grund för min forskning behandlar skrivandets roll i lärsammanhang samt vilka olika slags texter elever förväntas lära sig framställa inom de naturorienterande ämnena. Även naturvetenskapens språk och det utökade läraruppdraget belyses.Metod: Då jag vill veta vilka variationer i tankegångar som kan finnas hos no-lärare avseende elevers skriftliga språkutveckling är min undersökning av fenomenografisk karaktär.

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen.

Syftet med studien är att kritiskt granska förskolans samling utifrån barns möjlighet till inflytande och delaktighet. Försök till att synliggöra vilka eventuella maktpositioner och normer som kan kopplas till samlingen kommer att göras. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärarna samlingens syfte utifrån barns inflytande och delaktighet? Vilka normer och maktpositioner framkommer i lärarnas tal om syftet med samlingen? På vilka olika sätt kan samlingen organiseras enligt förskollärarna för ett ökat meningserbjudande för alla barn? Metod för insamlingen av empirin i studien är fokusgrupper där analysen av empirin tar sin utgångspunkt i de relationella och punktuella perspektiven samt med stöd av en analysmodell byggt på olika barnsyner. Resultatet visar att förskollärarnas föreställningar innefattar att samlingen i förskolan har tre övergripande syften.