Syftet med studien var att undersöka möjligheterna till självbestämmande och delaktighet för barn som har insatsen korttidsvistelse utifrån föräldrars och personalens perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och fyra föräldrar och fyra personal har intervjuats för att få svar på frågorna hur personalen arbetar för att göra det möjligt för barnen att ha självbestämmande och vara delaktiga, samt vilken uppfattning föräldrarna har om deras barns möjlighet till detta under korttidsvistelsen. Intervjupersonerna är samstämmiga i beskrivningen av begreppen självbestämmande och delaktighet, och att det har en stor betydelse för barnens självförtroende och utveckling. Personalen arbetar utifrån varje individ och lyssnar och försöker tillgodose barnens önskemål och försöker få dem delaktiga i det som sker under korttidsvistelsen. Föräldrarna uppger att de har förtroende för personalen på korttidshemmet och att de har valt att inte vara så involverade i personalens arbete mer än att de vill veta vad barnen har gjort under korttidsvistelsen.

Idag råder synsättet att individens delaktighet är att föredra i så gott som alla behandlings- och insatsformer samt att relationen mellan den professionelle och den som tar emot hjälpen är av stor vikt. Tvångsvård och tvångsåtgärder är något som strider mot den allmänna synen på hur man bäst tar hand om människor. I situationer där någon kan vara till fara för sig själv eller andra och inte inser detta kan dock tvång vara nödvändigt. Hur är det möjligt att göra någon delaktig i en behandling som sker mot dennes vilja? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personal som utövar olika former av tvångsvård går tillväga för att skapa en god behandlingsrelation och för att få klienten delaktig i behandlingen.

SammanfattningDatum: 18 januari 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutvecklingFörfattare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David WahlbergTitel: Jag är organisationenHandledare: Johan GrinbergsNyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frågor, psykologiskt ägandeskap, anställdas välbefinnande och kunskapsspridning.Frågeställning:- Finns det ett gemensamt synsätt på delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i åtanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden?Syfte: Syftet är att utifrån teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbättringsförslag.Metod: Den teoretiska referensramen är konstruerad med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar ämnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet består av en kvalitativ studie bestående av tre djupintervjuer.Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesätt som behövs för att främja ökad delaktighet och engagemang hos de anställda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krävs det att kommunikationen är bra mellan de olika funktionerna. Det är även viktigt att produktionsdelen känner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekräftelse.

Vi har gjort en kvantitativ studie som avser att kartlägga produktionsarbetares upplevelser av faktorer kan påverka hälsan. Dessa faktorer har vi delat in i fyra rubriker som genomsyrar hela uppsatsen, de är Delaktighet, Feedback, Arbetsmiljö och Lärandet. Data samlades in genom att enkäter som lämnades ut till 97 produktionsarbetare på två olika företag. I resultatet belyses personalens åsikter och upplevelser om feedback, delaktighet, arbetsmiljö och lärande och hur det påverkar dem i arbetet. Slutsatser som kan dras är att respondenterna i vår undersökning mår bra men de skulle få ännu bättre hälsa om de kände mer delaktighet och om de skulle få feedback när de gjort bra ifrån sig.

Min studie tog sin grund i olika teorier kring lärande, kunskapssyn, inflytande och känsla av delaktighet. Jag använde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljömodell och det sociokulturella perspektivet i analysarbetet kring betyg och lärande.Studien syftade till att undersöka synen på betygsättning och lärande ur ett elevperspektiv i grundsärskolans år 6-9. Syfte ledde till följande frågeställningar,kring betyg,? Varför begär eleverna ut betyg?? Motiverar betygen eleverna att prestera bättre?? Hur tänker eleverna använda betygen i framtiden?Kring lärande och inflytande,? Vilka olika former av inflytande och delaktighet kan identifieras hos eleverna?Jag använde mig av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats som metod. I intervjuförfarandet spelade jag in intervjuerna för att senare transkribera dem i sin helhet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare inom förskoleverksamheten och i förskoleklass tänker kring begreppet delaktighet utifrån barn i behov av stöd. I studien undersöks också hur de uppfattar barnens delaktighet i respektive verksamhet och vid övergången från förskola till förskoleklass. Forskningsansatsen är fenomenografiskt inspirerad och studien har tolkats utifrån tidigare forskningsresultat och ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod användes i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt sex förskollärare intervjuades och deras svar transkriberades och kategoriserades utifrån frågeställningarna i studien.

Denna uppsats handlar om en organisationsförändring och vilken syn och delaktighet som medarbetarna i organisationen känner inför denna förändringsprocess. Syftet med min uppsats är således att studera hur medarbetare upplever organisationsförändringen och vad de har för förväntningar eller farhågor relaterade till den. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är organisationskultur, organisationsförändring, motstånd och delaktighet vid förändringar. Resultatet av uppsatsen visar på att de är möjligt att åstadkomma en god organisationsförändring.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet hos personer med psykiska funktionshinder. Undersökningsgruppen bestod av åtta arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet inom psykiatrisk verksamhet. Arbetsterapeuterna intervjuades med utgångspunkt från två frågeställningar rörande erfarenheter av att främja delaktighet i aktivitet. Materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen av data resulterade i fyra kategorier: skapa trygghet vid aktivitetsutförandet för klienten, identifiera aktiviteter som är meningsfulla för klienten, lära ut metoder för aktivitetsutförandet, stödja klienten i aktivitetsutförandet.

Vi har studerat hur budget används för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, Luleå tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen på budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivå. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer på olika nivåer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader på budgetens värde varierar mer med typ av verksamhet än mellan olika nivåer i organisationen. Samtliga är eniga om att budgeten har ett stort värde för planering av verksamheten och även att den är viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten läggs på känslan av delaktighet det vill säga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsättningar ges så att patienten kan bli delaktig i sin vård. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet är när det finns en upprättad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos båda parterna. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienter upplever delaktighet i vårdmötet.Syftet är att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vård och behandling utifrån ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts.

Bakgrund: Västra Götalandsregionen införde vårdval inom Primärvård hösten 2009. I vårdvalet infördes ett nytt ersättningssystem där ersättning gavs utifrån vårdcentralens patienters ålder, kön och vårdtyngd samt ett antal kvalitetsindikatorer som bland annat visade tillgänglighet och patientnöjdhet. Nya målsättningar skapades för primärvården och detta medförde att medarbetarna inte bara skulle utföra sitt vanliga arbete som tidigare utan även registrera rätt i systemen för att få rättvis ersättning. Dock finns problematik med att styra verksamheten med olika professioner inom sjukvården. Av tradition har medarbetarna i vården arbetat självständigt och fattat beslut.

BackgroundToday a common approach to solve a complicated problem is to assemble a temporary workforce in order to solve the problem by working together within a project. One of the difficulties with working in projects is to maintain the planned budget. Working hours and costs are often exceeded. Many companies presume that any certain project will succeed, a presumption that leads companies not to anticipate risks involved in a project. In companies today there is seldom time for evaluation or moderation of a project, in order to have time for evaluation there is a great need for an adequate planning of the project.IntentThe intention with this study is to create a model for planning, budgeting and evaluation of projects within consultancy companies.MethodWith the help of interviews and discussions within the group Hamnar och Byggkonstruktioner at Sweco has evidence to present a proposal on planning, budgeting and monitoring been developed.ResultsA model has been developed to ease for consultancy companies to plan, budget, monitor and evaluate projects.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta siguttryck i en lågstadieklass. För studien observerades under en dag både lärare ochelever i en årskurs 2 på en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade på vilkatyper av frågor som ställdes, vilka beslut som fattades, samt på hur interaktionen sågut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande iundervisningen inte enbart berodde på läraren, som vi tidigare tänkt, utan att äveneleverna hade ett stort ansvar för att få inflytande och bli delaktiga.Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom attobservera hur lärare och elever interagerar med varandra..

Vårt syfte med studien är att undersöka vad delaktighet och inflytande innebär för läraren i en årskurs ett, samt undersöka elevernas utrymme till att kunna påverka sin vardag i klassrummet. Vi är nyfikna på barnens perspektiv samt var, hur och i vilka situationer eleverna får delaktighet i klassrumsundervisningen. Men vi vill också få syn på hur lärare i skolan förhåller sig till elevernas delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt skapar möjligheter eller begränsar eleverna till reellt inflytande, därför har det betydelse att lärare i skolan utgår från barnens perspektiv. Som analysverktyg har vi använt oss av begreppen barnsyn, delaktighet, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv, inkludering, exkludering, funktionalisering, formalisering, motivation samt lärarens betydelse i klassrummet.

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskolläraresförhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. Läroplanen för förskolan benämner barns delaktighet ochinflytande som något som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhällets demokratiska värderingar (Skolverket, 2010). Då läroplanen endastutgår från strävansmål utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten är det pedagogernas tolkning och förhållningssätt kringämnet som styr. Detta gör att pedagogens förhållningssätt får en viktig roll iverksamheten och är således både intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och bygger påobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna på den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgångspunkt använder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, då vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.