En kvalitativ fallstudie där vi med hjälp av öppna personliga intervjuer talat med folk i ledande befattningar på vår fallkoncern Elektrokoppargruppen för att forma oss en bild av hur budgeten fungerar på företaget. Utifrån valda teorier om budget och dess process har vi sedan analyserat företaget och dess situation. Utav budgetprocessens tre delar har vi kommit fram till att budget är ett effektivt styrverktyg under planeringsstadiet i fallföretaget. I den löpande styrningen och uppföljningen är den däremot dysfunktionell där vi anser att budgeten spelar en kompletterande roll till nyckeltalen som är det överordnade styrinstrumentet. Detta beror främst på de oberäkneliga råvarupriserna.

Budget är en företeelse som har funnits under en lång tid och begreppet har flera olika definitioner. Det är inte alltid det lättaste jobb som företag har framför sig när de ska planera sin budget och speciellt inte om deras omgivning förändras på grund av till exempel efterfrågan på deras tjänst. Därför ansåg jag det intressant att studera hur företag budgeterar när det förekommer variationer i deras omgivning För att besvara syftet har två e-postintervjuer gjorts på två olika företag som bedriver skidanläggning. De slutsatser som jag kunde dra av min undersökning var att företag påverkas av deras omgivning när de budgeterar och att budgeten var något som de inte ville eller skulle klara sig utan. Båda fallstudieföretagen ansåg att uppföljningen med budgeten var viktigt eftersom denna gav underlag för nästa budget..

Vad gäller relationen mellan budget och Balanced Scorecard har fyra dimensioner utkristalliserats. Dessa är den sekventiella-, kompletterande-, dominerande- och strategiska dimensionen. I stort kontrasterar WM-data Utilities och Lunds Energi företaget Alfa Laval i förhållande till relationen. I alla tre företagen kan observeras att både budget och Balanced Scorecard fungerar vad gäller strategiimplementering. Budgetens roll vad gäller strategiimplementering försvagas då modellen i huvudsak endast berör medarbetare i centrala positioner inom företagen.

Budget framhålls som ett viktigt styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns.Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess?Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier.

 Problem:      Majoriteten av alla företag budgeterar. Frågan är om budgeten är ett nödvändigt ont eller bara en gammal vana.Syfte:            Syftet med denna studie är att undersöka småföretagares uppfattning om budget- och budgetlös styrning. Detta för att ta reda på om det är dags att lämna den traditionella budgeten bakom sig?Metod:          Insamlingen av empirisk data har skett genom direkt intervjuer med fyra företag i Eskilstuna. Dessa företag har mellan 20-49 anställda.

Speaking of budget and budgeting is almost as adding fuel to the fire. The subject evokes a lot of emotions, both positive and negative. Some might consider budgets as a bureaucratic process that won?t lead to any good. Others might find budgets as extremely helpful and necessary in a company?s planning process.

Syftet med denna uppsats är att studera huruvida prognoser är ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten på tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha påverkats av företagens interna och externa förutsättningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvärld. Företagen vi har studerat visar på att prognosen inte är en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen använder sig idag av de båda styrmedlen. Flera företag säger sig ha andra styrmedel än budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket från den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det därför mycket svårt för företag att bryta sig loss ifrån den..

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera styrning med budget i ett snabbväxande småföretag i verkstadsindustrin samt diskutera hur styrningen skulle kunna kompletteras med ett balanserat styrkort. Metod: Som övergripande vetenskapligt tillvägagångssätt har vi valt en abduktiv ansats. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi genomfört litteraturstudier inom det aktuella området samt genomfört en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Fallstudiens resultat har sedan jämförts med teori samt liknande undersökningar. Resultat: Vi har funnit att budget är ett vanligt förekommande styrmedel i företag.

During the winter 2011 Isaksson and Andersson did a time budget study on Nordens Ark?s Przewalskis horses during daytime when there were visitors and caretakers in the park. This time budget study was made during daytime and when there were no visitors or caretakers in the park. The horses where observed in the morning (5.30-6.30 am) and in the evening (5.45-6.45 pm) during four days. In addition to a time budget, the horses? positions in the enclosure were registered.

Uppsatsen behandlar budgetens betydelse för engagemanget hos ledning och medarbetare. Engagerade medarbetare är ingen självklarhet i ett företag och det kan finnas en osäkerhet hos ledningen om hur engagemang ska skapas. Ett problem, speciellt i mindre företag, kan vara att undvara resurser, exempelvis tid och pengar, för att skapa den extra glöd som behövs. Budget är ett verktyg som många företag redan använder och kan även användas som ett verktyg att samlas kring för att diskutera i företaget. Syftet med uppsatsen är att -beskriva och jämföra ledningens och medarbetarnas uppfattning om budgetprocessen i ett mindre företag, -tillämpa en modell om meningsskapande på de uppfattningar på budgetprocessen som identifierats i företaget samt -formulera tentativa slutsatser om hur meningsskapande kan användas som instrument för att skapa engagemang i ett mindre företag.

Bakgrund: I en konkurrenskraftig miljo? med fo?ra?nderliga villkor kra?vs en tilla?mpning av sofistikerade styrverktyg inom ett fo?retags ekonomistyrsystem. Verksamheten PostNord AB har i och med en bolagisering och avreglering genomga?tt en strukturomvandling men har fortfarande ett statligt uppdrag samtidigt som de konkurrerar med helt kommersiella fo?retag.Problemdiskussion: PostNord AB fa?r i dagsla?get inte o?nskad effekt pa? styrning i verksamheten da? det brister i fo?rha?llning till budgeten. Detta har utmynnat i en diskussion kring relationen mellan budget och prestationsma?tning och dess styreffekter i organisationen.Syfte: Studiens syfte a?r att kartla?gga PostNord ABs ekonomistyrsystem med sa?rskilt fokus pa? budget och prestationsma?tningar och dess styreffekter i organisationen.

Bakgrund och problemdiskussion: Budget har funnits i över 50 år i Sverige och är ett vanligt styrmedel i de svenska företagen. Under de senare åren har forskningen visat upp många delade meningar om hur budget uppfattas och dess betydelse. Budget har fått utstå mycket kritik samtidigt som många studier visar att företagen inte klarar sig utan budget. Uppfattas budget positivt eller negativt hos de som använder den på KappAhl och Lindex? Budgetprocessen är i lärobokslitteratur uppdelad i tre faser, budgetuppställande, budgetuppföljning och budgetanalys.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Budget är i många företag den framåtblickande delen av ekonomistyrningen. Den utgör ofta den framtida planeringen och förmedlar vägen fram till de uppställda målen. Under senare tid har kritik riktats mot både det traditionella och ?moderna? budgetsynsättet. Vissa kritiker anser att problemen emellertid inte beror på budget i sig utan istället på det sätt som den används på.

Syftet med uppsatsen är att påvisa hur innovativaföretag arbetar med motsättningen mellan behovetav styrning kontra behovet av innovationsförmåga. Utifrån empirin har vi funnit belägg som stödjer vårtantagande om att det finns en motsättning mellanbehovet av styrning kontra behovet avinnovationsförmåga. Företagen handskas generelltmed motsättningen genom att i stor utsträckninganvända sig av styrformer som anses vara mer lösa ikombination med nyckelpersoner som driverinnovationsprocessen..