SammanfattningExamensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012Titel: Prestationsmätning i internationella organisationer- En fallstudie på Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30Författare: Johan Andersson och Johan SvärdHandledare: Pia NylinderExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: Prestationsmätning, Prestationsmätningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, BenchmarkingSyfte: Studien syftar till att utvärdera den nuvarande differentierade prestationsmätningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar även till att förklara vilka aspekter som påverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmätningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras på hur vi anser att Duni ska agera i frågan samt hur de kan gå vidare med föreslaget alternativ.Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget Duni AB. Uppsatsen bygger på en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer.

SammanfattningExamensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012Titel: Prestationsmätning i internationella organisationer- En fallstudie på Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30Författare: Johan Andersson och Johan SvärdHandledare: Pia NylinderExaminator: Lars-Göran AidemarkNyckelord: Prestationsmätning, Prestationsmätningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, BenchmarkingSyfte: Studien syftar till att utvärdera den nuvarande differentierade prestationsmätningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar även till att förklara vilka aspekter som påverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmätningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras på hur vi anser att Duni ska agera i frågan samt hur de kan gå vidare med föreslaget alternativ.Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget Duni AB. Uppsatsen bygger på en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer.

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

Opioidtolerans innebär att dos-responskurvan är förskjuten åt höger. Det krävs en högre dos för att uppnå samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstått. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstå under lång tid. Därför är det förvånande att flera studier ifrån kliniska situationer på humansidan visar att tolerans vid opioidbehandling många gånger är ringa eller uteblir. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av smärta för toleransutveckling vid opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig åt mellan olika opioider. När opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.

Föreliggande studies syfte är att studera och beskriva behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar: (i) vilka behandlingsmodeller finns omnämnda i litteraturen för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer och hur kan dessa beskrivas, (ii) vilka likheter respektive skillnader finns mellan olika behandlingsmodeller, (iii) vilka behandlingsresultat och utvärderingssvar finns dokumenterade beträffande behandlingsmodellernas effektivitet samt (iv) hur kan resultatet analyseras utifrån teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor? Som utgångspunkt för analys har tre teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor brukats. Dessa har utgjorts av ett strukturellt/feministiskt, ett individualpsykologiskt samt ett socialpsykologiskt perspektiv, vilka förklarar mäns våld mot kvinnor på skilda abstraktionsnivåer och med olika teoretiska utgångspunkter. Föreliggande uppsats har genomförts som en litteraturstudie med ett kvalitativt angreppssätt, med anledning av studiens intention att beskriva och sammanställa kunskaper om existerande behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer.

Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden.

Inom projektarbete är planeringen ett moment som till stor del påverkar hur slutresultatetblir. Ett allt större antal företag blir dessutom projektbaserade, det vill säga nästan allaoperationer är organiserade som projekt. [5] Mängden projektarbete bland dagens företag gör att planeringen är viktig för attåstadkomma bra uppskattningar av tid, kostnader och resurser. Att kunna planera projektenpå ett bra sätt är en viktig konkurrensfördel. Den frågeställning som rapporten behandlar är ?Vilken kunskap och information bör finnasför att projektplaneringen ska leda till ett så lyckat projekt som möjligt??.

Detta 20-poängs projekt på D-nivå har genomförts som en fallstudie på Kinnarps AB i syfte att utveckla en prognostiseringsprocess. Processen ska förbättra framförhållningen och underlätta planering på medellång sikt. Efter att undersökt de problem som upplevs på Kinnarps utvecklade vi följande problemformulering:Hur ser prognostiseringsarbetet ut på Kinnarps idag?Hur bör en generell prognostiseringsprocess utformas?Hur kan prognostiseringsprocessen anpassas till Kinnarps?En kartläggning av de berörda avdelningarna utfördes för att besvara den första frågan. Kartläggningen genomfördes genom intervjuer av personer på marknads-, produktions-, inköps- och leveranslogistikavdelningen, även återförsäljare intervjuades då de har kontakt med slutkunden och kunskap om marknaden.

I mitt yrke som lärare ingår det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förändrar sitt arbete utifrån de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrågasätta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebär att manutvärderar det man gör, förändrar det man gjorde om det inte var bra, utvärderar igen ochförändrar åter och så håller det på. Jag har under de senaste fyra åren haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslärande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sätt. Inom ramen av kursen ingår det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde påverka mina kollegor till ettökat lärande om sig själva i sina roller som lärare. Syftet med uppsatsen är att dokumenteraden lärandeprocess som blivit när vi mer medvetet tar tag i något vi vill förändra ochfrågeställningen jag har utgått från har varit: Hur utveckla lärares lärande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen på ett kortfattat sätt kan man säga att kollegorna i arbetslagettillsammans har läst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, därefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hände i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade på arbetslagsmöten.

Grisar föds med olika förutsättningar och en gris som föds med lägre födelsevikt kan ha svårt att komma upp i samma tillväxttakt som sina kullsyskon. Detta leder till att det i varje omgång finns ett antal grisar med lägre avvänjningsvikt än de andra grisarna. De grisar med lägre avvänjningsvikt har dock i de flesta fall samma tid på sig att nå samma slaktvikt som de större grisarna vilket kräver en noggrann och genomtänkt utfodringsstrategi till dessa minsta grisar. Vid avvänjningen sker många förändringar i smågrisens liv, bland annat ändras enzymprofilen i deras mage och tarm vilket gör att fodret inte kan Brytas ner eller absorberas och en stor mängd foder kan ansamlas i mage och tarm. Här kan oönskade bakterier växa till, vilka kan orsaka avvänjningsdiarré. Mindre grisar är oftast känsligare än tyngre och har svårare att anpassa sig, därför kan det vara bra att plocka ut de minsta och svagaste grisarna för att sätta i en egen box med extra tillsyn.

Denna hermeneutiska studie är utförd på uppdrag av Gävle Hamn. Gävle kommun som ägare av Gävle Hamn via Gävle Stadshus har som målsättning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i både infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillväxtmotor i regionen som ägaren hoppas på.Expansionen av Gävle hamn och dess verksamhet skall på sikt leda till att fler företag etablerar sig i Gävle hamn och i dess närliggande område. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfällen, kommuninvånare och företagsetableringar. Gävle kommuns tillväxtprogram har som målsättning att bli fem procent bättre år 2007 i förhållande till år 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en ständig strävan efter hållbar utvecklig, medför att många företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter.

I en värld där människan är det enda djur som lämnar efter sig avfall som inte kan brytas ned naturligt, är det viktigt att avfallet vi producerar tas om hand på bästa möjliga sätt. EU har därför tagit fram en prioriteringsordning för hur avfallet ska behandlas. Denna kallas avfallshierarkin och ska ligga till grund för medlemsländernas lagstiftning om avfallshantering. I Sverige kallas byggsektorn för den ?40-procentiga sektorn? vilket syftar på att 40 procent av Sveriges avfall genereras av denna sektor.

Sammanfattning Idén till denna uppsats kom genom en diskussion tillsammans med en projektutvecklare på tekniska förvaltningen i Luleå. Vi diskuterade kring större byggprojekt genomförda i kommunen under de senaste åren och kom fram till att Kulturens hus inte bara är de senaste större byggprojektet utan även det största på många år. När vi sökte litteratur kring ämnet projektstyrning fann vi ett fåtal tidigare skrivna uppsatser där man undersökt kommuner och dess avsaknad av en gemensam projektmodell. Detta var något vi fann även gällde Luleå kommun efter att vi läst olika revisions- och uppföljningsrapporter gjorde på projekteringen av Kulturens hus. Utifrån detta ville vi titta närmare på och öka förståelsen för hur kommuner använder sig av styrning i projektarbete.

Vatten- och oljeavvisande impregneringar som används i sportartiklar idag består till största del av perfluorerade ämnen, fluorkarboner. Detta har medfört att en stor diskussion kring miljö- och hälsofrågor. Fluorkarboner har egenskapen att vara extremt persistenta och därmed ha en avsaknad av att kunna brytas ned på ett kemiskt eller biologiskt sätt. De är också biackumulerande och toxiska. På grund av fluorkarbonens negativa inverkan har en stor mängd forskning utförts i ett försök till att ersätta dessa ämnen mot mindre miljöfarliga.

Sverige har en stor gruvindustri sett i Europeiska sammanhang vilket resulterar i stora mängder gruvavfall som ska omhändertas på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Gruvavfall består av antingen gråberg, som är omineraliserat/oekonomiskt berg som måste brytas av praktiska skäl för att komma åt malmen, eller anrikningssand, som är en restprodukt från anrikningsprocessen. Den vanligaste malmen som bryts är metallsulfidmalm, av 13 aktiva metallgruvor i slutet av 2009 bröts det sulfidmalm i 11 gruvor. Sulfidmalmen har ofta metallhalter av några procent vilket resulterar i stora mängder anrikningssand. Anrikningssanden lagras i stora upplag på plats vid gruvan och när anrikningssanden utsätts för syre oxiderar sulfiderna i anrikningssanden.