En omprogrammering av Kvarteret Domherren från dagens slutna byggnad med sin arkitekturskoleverksamhet, till ett levande kvarter med studentbostäder, arbetsplatser och offentlig verksamhet, vilken bedrivs av de studenter som bebor platsen. Den offentliga verksamheten domineras av en stor publik parkyta, vilken Bryggar an mot den befintliga byggnaden. Under denna finns stora utställningshallar, café/bar och butik. Utställningarna kommer främst uppifrån de studenter och forskare som verkar uppe på KTH campus, och blir en publik Brygga mellan campusområdet och allmänheten vilken bidrar till inblick, inspiration och förståelse av de spännande arbeten och projekt som bedrivs där. Denna plats blir på så sätt ett tillskott tyill staden både lokalt och i ett större sammanhang..

Mitt examensarbete gick ut på att bygga en hybrid klient som använder sig av samma användargränssnitt som Xcerions redan implementerade webbklient CloudTop. Klienten ska kunna köras utan användning av en webbläsare och i stället vara ett installerat program på datorn. Källkoden till CloudTop, som är skriven i Javascript, kommunicerar nu med kod skriven i C++ med hjälp av en Brygga som förbinder dessa två språk. C++-delen hanterar XSLT-förfrågningar, vilket normalt hanteras av en webbläsare. Programmet är även förberett för att utökas med kod som stödjer att programmet ska kunna köras utan tillgång till internet.

Vi ville med denna uppsats undersöka om instant messaging matchar de kommunikationsbehov som IT-anställda har. För att ta reda på detta använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt i form av intervjuer. Dessa intervjuer skapade även ytterligare kunskap vilken vi benämnt barriärer. En lista på IM-funktioner hämtades från Wikipedia och reviderades senare av oss. Kommunikationsbehoven identifierades under analysen av intervjuerna.

Vår avsikt med detta arbete har varit att utforma ett arbetsmaterial, en Storyline som vi har kallat ?This is it?, ett komplement till de läromedel som finns i skolan idag. Storyline är en redan beprövad metod i en del skolor och ligger som underlag för detta utvecklingsarbete. För att få insikt i hur erfarna lärare i Storyline ser på detta arbetssätt har vi som vetenskaplig metod valt att genomföra en kvalitativ intervju i kombination med enkäter. Dessa har, tillsammans med teoretiska belägg mynnat ut i ?This is it?.

A unified model of stress and affect consciousness was proposed. The connection between affect consciousness and perceived stress was studied. Teachers (n = 19) were interviewed using Monsens affect interview, followed one month later by a questionnaire containing Perceived Stress Scale (PSS), State-Trait Anxiety Inventory (STAI-S, STAI-T) and Twenty Item Toronto Alexithymia Scale (TAS-20).Statistical analysis showed no connections between level of total affect consciousness and perceived stress. Though there were some indications of a negative relationship between affect consciousness and trait anxiety. There were also indications, using a complementary analysis, of a connection between level of affect consciousness on the subscale distress in the interview and perceived stress.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra Bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon.

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som Brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats.

Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utpräglat tjänstesamhälle där majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjänstesektorn. Detta får konsekvenser i form av hårdare konkurrens och högre krav på såväl befintliga som nya aktörer. Ett sätt att stå emot konkurrensen, differentiera sig och erhålla marknadsandelar är att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjänstesamhällen är global och tycks vara här för att stanna råder det brist på empiriska studier för hur tjänsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning på området har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsägelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och är till stor del inte överförbar på tjänsteföretag.Avsikten med denna studie är att ge en ökad förståelse för hur tjänsteföretag kan stimulera innovationer.

Målet med detta examensarbete är att ersätta den tidigare lösningen av sensorfingret med andra komponenter, eller hitta en annan sensor med motsvarande funktion.Arbetet har begränsats av att ESAB vill ha ett mekaniskt finger för användarvänlighetens skull. Efter en förundersökning av olika typer av sensorer har vi valt att använda oss av trådtöjningsgivare som sensorer till det mekaniska sensorfingret. I och med detta val behövde vi även komma med ett teoretiskt förslag på en mekanisk upphängning av sensorfingret.Vi har byggt upp två separata Wheatstonebryggor med varsin instrumentförstärkare (INA125). Utsignalen från bryggorna är relativt liten och behövde förstärkas cirka 2000 gånger.Nollbalansering av bryggorna har skett manuellt med potentiometrar men vi har även gett ett förslag på en lösning där nollbalansering kan ske med ett enkelt knapptryck. Knappen är placerad på upphängningen på ett sådant sätt att man inte kan trycka oavsiktligt på knappen.Resultatet av arbetet är en uppkoppling på en experimentplatta samt förslag på hur upphängningen och sensorfingret designmässigt kan se ut.För vidare arbetsgång behövs en prototyp för att testa livslängden och ta reda på vilken känslighet som är mest optimal..

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som Brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som Brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Alla elever i Sverige har rätt att få stöd av elevhälsan för att nå utbildningens kunskapskrav. Elevhälsans hälsofrämjande och förebyggande arbete grundar sig i det salutogena perspektivet. För att förbättra elevers hälsoutfall kan hälsokommunikation användas. Elevhälsan i Umeå kommun bedriver ett projekt vid namn Levla lärmiljön, där målet är att förbättra lärmiljön för elever. Syftet för examensarbetet var att undersöka skolpsykologers i Umeå kommun upplevelser av att arbeta i ett perspektivskifte från patologiskt perspektiv till salutogent perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den institutionella kontexten i Brasilien påverkar svenska företag som avser att etablera sig i landet. Utifrån detta kommer vi även belysa hur företagen bör hantera de barriärer som den nämnda kontexten kan utgöra. För detta har vi använt oss av en kvalitativ ansats och fallstudie som forskningsstrategi. Teorikapitlets kärna utgörs av ett avsnitt om institutioner där en grundläggande modell fungerar som ett verktyg för att studera hur olika institutioner påverkar ett företags engagemang i ett land. Vi har jobbat utifrån vår teoretiska syntesmodell där den externa och interna miljön med hjälp av en Brygga av nätverk har hjälpt till med valet av etablering. I empirin redogörs sedan för den erfarenhet och kunskap våra fallföretag bidragit med gällande den brasilianska marknaden. Analyskapitlet binder därefter samman empiri och teori för att belysa hur företagen påverkats av den institutionella kontexten vid etablering och eventuella barriärer hanteras. Uppsatsens slutsats påvisar att den institutionella miljö Brasilien utgör är förvånansvärt stabil.

Sammanfattning  Syftet med studien är att belysa hur tre författare genom sina självbiografiska skildringar beskriver upplevelsen av att växa upp under ogynnsamma villkor i relation till identitetsskapande processer. Studien knyter teoretiskt an till ett socialkonstruktionistiskt och interaktionistiskt perspektiv. I studien har narrativ analys används för att närma sig författarnas subjektiva skildringar av interaktionens betydelse för deras självbild.   I studien har vi funnit att författarna beskriver en identitetsprocess vilken gestaltas genom olika faser av närmanden och distans till sin uppväxt. Studien belyser även hur självbiografin som produkt kan ses som en del av identitetskonstruktionen. Studiens slutsatser visar att författarna genomgående beskriver ambivalenta känslor gentemot sin uppväxt och sina upplevelser.

Invandringen har förändrat det svenska samhället på många sätt. Kulturernas möte har gett oss nya givande erfarenheter och öppnat en outforskad värld för oss. Sedan 1965 har man bedrivit sfi (svenska för invandrare) som egen utbildningsform i Sverige. Sfi ska enligt gällande kursplan vara ?en Brygga till livet i Sverige?.