Syftet med denna utredning var att välja ut och utveckla kommunikationsövningar under det första stadiet av en gestaltningsprocess mellan landskapsarkitekt och Brukare. Genom att undersöka olika metoder/övningar såsom att svara på en enkät och att se på bilder framkom det att övningarnas styrka låg i att de var flera och kombinerades på olika sätt.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis på tre särskilda äldreboenden för en integrerad grupp Brukare utifrån ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och Brukare med en demenssjukdom, mellan personal och Brukare utan demenssjukdom och mellan Brukare utan demenssjukdom och Brukare som led av demens. Studien utgick ifrån personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper på äldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vårdbiträde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrågor för alla äldreboenden. Metoden som användes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krävde ett speciellt bemötande som var tidskrävande.

När flera parter går in i en samverkansprocess för att diskutera lösningar i en problemställning eller arbetar mot en särskild artefakt faller det sig naturligt att parterna bär med sig olika erfarenheter in i arbetet. Den här kandidatuppsatsen belyser hur samverkansprocessen kan se ut när Brukare och tjänstemän arbetar sida vid sida i ett gemensamt byggprojekt. En diskussion förs kring brukarmedverkan och vad som ligger bakom ett reellt inflytande i en planeringsprocess. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att få en ökad förståelse kring brukarmedverkan i planeringsprocessen. Målet med den här uppsatsen är att diskutera vilka faktorer som har påverkat samverkansprocessen mellan Brukare och byggherre i fallstudien.

Syftet med studien var att undersöka hur Brukare med psykiska funktionsnedsättningar och boendestödjare upplever brukarnas situation och insatsen boendestöd. Gemensamt för brukarna vi intervjuade var att de hade en psykisk funktionsnedsättning. Till vår hjälp för att undersöka detta använde vi oss av intervjuer med tre boendestödjare och tre Brukare, sex informanter totalt. Intervjufrågorna utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. En av studiens huvudsakliga resultat var att många av brukarna såg boendestödjarna som en form av social kontakt, som någon de kan sitta ned och prata med och även anförtro med privata känslor.

Hjälpmedel är ofta en förutsättning för att personer med funktionshinder ska klara av sinaolika dagliga aktiviteter.Syftet med uppsatsen är att genomföra en jämförelse mellan Örebro län, Västmanland och Södermanland hur tillfredsställda brukarna är med sitt hjälpmedel och service.Resultatet visaratt majoriteten av Brukare i de tre olika länen är tillfredställda med sitt hjälpmedel och service.Det högsta medelvärdet visar att Brukare i Örebro län var mest tillfredställda med variabelneffektivitet och varaktighet, Brukare i Västmanland var även de mest tillfredställda medvaraktighet. I Södermanland visade sig att Brukare var mest tillfredsställda med variabelnanvändbarhet..

Gungstolen är en möbel med en säregen relation till sin Brukare. Känsloladdad, lite opraktisk men omtyckt. Jag önskar att fler ska få uppleva glädjen och stoltheten i att bidra till skapandet av en möbel. En träram som fylls med personligheten av sin Brukare. Kan detta också göra relationen till möbeln starkare?.

Gungstolen är en möbel med en säregen relation till sin Brukare. Känsloladdad, lite opraktisk men omtyckt. Jag önskar att fler ska få uppleva glädjen och stoltheten i att bidra till skapandet av en möbel. En träram som fylls med personligheten av sin Brukare. Kan detta också göra relationen till möbeln starkare?.

Gungstolen är en möbel med en säregen relation till sin Brukare. Känsloladdad, lite opraktisk men omtyckt. Jag önskar att fler ska få uppleva glädjen och stoltheten i att bidra till skapandet av en möbel. En träram som fylls med personligheten av sin Brukare. Kan detta också göra relationen till möbeln starkare?.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personliga assistenter upplever att de ger Brukare självbestämmande. Vad som framkom var att de personliga assistenterna vi samtalat med, anser att de i stor utsträckning ger sina Brukare självbestämmande, men att de i vissa situationer inte har möjlighet att ge Brukaren självbestämmande. Enligt 1994 års handikappsreforms huvudmål skall Brukaren ha självbestämmande och inflytande över sitt eget liv och kunna delta i samhället på lika villkor som alla andra medborgare, vilket skulle kunna uppnås med hjälp av en personlig assistent. LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387) har bidragit till att detta är möjligt för brukarna. De personliga assistenterna anser det vara problematiskt då LSS, vilken är en rättighetslag, krockar med Arbetsmiljölagstiftningen..

Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka upplevelserna hos individer i kontakt med psykiatri och/eller socialtjänst. Förutom genus användes begrepp som livskvalité, återhämtning, makt och stigmatisering för att förstå brukarnas och personalens upplevelser. Studien, som var en tilläggsstudie till Milton Projekten, utfördes i tre kommuner i södra Skåne. Populationen var 76 Brukare ur vilken ett slumpmässigt sample på 42 personer drogs, varav 17 Brukare deltog. Utöver brukarna intervjuades 13 personer ur personalgruppen.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pågått i Sverige en längre tid. Att ha både ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vårdpersonal upplever sitt arbete med att motivera Brukare med DD till att förändra sin dagliga livsföring. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med vårdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. Vårdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en känsla av frustration uppkommer då framsteg sker i en mycket långsam process.

Syftet med denna uppsats är att undersöka brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum och sätta deras uppfattningar om stödet i relation till dels verksamhetsföreträdarnas bild av vad som erbjuds, dels verksamhetens övergripande mål.Vad erbjuder verksamheten enligt verksamhetens företrädare, Brukare respektive policydokument?Vad utgör stöd enligt brukarna respektive verksamheten?Hur artikuleras verksamhetens mål av verksamhetsföreträdare, Brukare och i policydokument?Utgör stödet en väg/medel för att nå målen?Metod och material: För att kunna besvara frågeställningarna har jag valt att samla in dokument som använts av och producerats i verksamheten samt att genomföra en gruppintervju med verksamhetsföreträdarna och enskilda intervjuer med sju Brukare. Jag har använt mig av kvalitativ innehållsanalys för att analysera det insamlade materialet.Huvudresultat: Brukarnas perspektiv på det stöd som de erbjudits vid Brukarstödcentrum stämmer för det mesta överens med den bild verksamhetsföreträdarna har. Det erbjudna stödet kan indelas i emotionellt stöd, rådgivning om rättigheter och möjligheter samt praktiskt stöd. Brukarna och verksamhetsföreträdarna delar en uppfattning om att stödet kan leda till att vissa av verksamhetens övergripande mål uppfylls, men att mål som kräver samhällsförändringar inte kan uppnås av verksamheten..

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur Brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med Brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrån den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjänsten, men på vilket sätt och i vilken omfattning varierar och påverkas till stor del av vilken socialsekreterare Brukaren träffar. När vård enligt LVM ligger nära till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister från socialsekreterarens sida. Samtliga Brukare framhåller att kommunikation och delaktighet underlättar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen.

Målet med uppsatsen är att undersöka hur boendeassistenters föreställningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsättning ser ut i relation till normen om funktionsfullkomlighet.. För att ta reda på detta har vi utgått från en kvalitativ ansats där vi utfört semistrukturerade intervjuer med tolv boendeassistenter. Vårt teoretiska ramverk består av cripteori, sexuella script och vi har kopplat dessa till den sociala och medicinska modellen. Vår slutsats är att boendeassistenters föreställningar om sexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsättning blir mer tillåtande ju lindrigare funktionsnedsättning och mer restriktiv ju större funktionsnedsättning Brukaren har. Samma tendenser har visat sig när det gäller Brukares möjligheter att leva i relationer och är avhängigt av vilken boendeform de har: gruppboende eller servicebas.

Uppsatsens syfte är att undersöka Brukarens erfarenheter av socialtjänstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen från socialarbetaren. En kvalitativ metod användes och intervjuer med Brukare utfördes för att få djupgående svar på syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober månad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrågan om att delta i en intervju. Sex Brukare valde att delta, två kvinnor och fyra män i åldrarna 24-40.