Sökresultat:
532 Uppsatser om Brukad skog - Sida 21 av 36
Volymmätare för tall- och grankott
This thesis describes the planning and development of a volume meter of pine and spruce cones. The product was designed and developed for Stigsjö Skog och Frö AB in Härnösand. It was developed taking into account a number of requirements set by the supervisor David Zetterlund. The main requirements were that the volume measurement would be fast and give accurate results. These are two requirements that are missing in today's volume measuring method which is very problematic for the company.The plant was visited several times in Härnösand, mainly to discuss the generated concepts with the supervisor and perform tests on the prototype.
Vattenlogistik vid stubbehandling i slutavverkning
Water logistics has long been a problem in order to effectively carry out stump treatment in both thinning and final felling. It is important that the stump treatment?
equipment is configured as well as a sufficient amount of water is carried out on the harvester to get a cost? effective treatment. The flow control of the equipment has improved and water can be dispensed more efficient, but still the amount of water on the machine is a crucial factor in the total cost estimate.
The knowledge of the tools available to bring water as well as the internal logistics of loading and transport to the felling site is deficient. Increased focus on "smart" solutions to manage water cost is of great importance in order to combat Hetrobasidion spp in both thinning and final felling.
The purpose of the study is to describe and summarize different solutions of water logistics at stump treatment in final felling.
Färgupplevelse i skogsmiljö : en undersökning av individens upplevelse av färg i ett skogsbestånd utifrån avstånd, årstid och art
Hittills finns det ytterst lite undersökt och skrivet om färgupplevelse av vegetation. För att få ytterliggare kunskaper som utvecklar färgförståelsen vid gestaltning av miljöer där vedartad vegetation är ett viktigt inslag, behövs en grundligare undersökning av vegetationens upplevelsevärden inklusive färgen på olika avstånd och under skilda årstider. Artikeln behandlar individers upplevelse av vegetationsburen färg och är en undersökning av upplevd färgperception i skogsbestånd. Huvudfrågorna som behandlas är: Vad händer med vår färgperception samt vårt känsloliv när ett vegetationssystem betraktas och hur mycket påverkar avståndet till objektet vår upplevelse? Dessutom berörs hur människan påverkas av den färgförändring som sker med årstidsväxlingarna samt den roll artsammansättningen spelar för färgupplevelsen.Undersökningen bestod av fyra delmoment.
Metrias vegetationsdatabas i skogsbruket : en GIS-studie
Metria håller på att ta fram en vegetationsdatabas över Värmlands län; det finns flera
intressenter bakom framtagandet av databasen. Utöver dessa är StoraEnso en eventuellt
tillkommande intresent, som undrar över praktiska användningsområden med databasen. De
är även intresserade av att veta hur databasen överensstämmer med egna befintliga databaser.
I detta arbete har jag samkört Metrias vegetationdatabas med StoraEnsos databaser för att få
en bild av hur de överensstämmer och hur ett eventuellt praktiskt användande skulle kunna
fungera.
Tre olika försök har gjorts: ett användarförsök och två samstämmighetsförsök.
Skogsskötselns påverkan på fodertillgång för klövvilt : The impact of forest management on forage availability for ungulates
Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa.
Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.
Att stödja generationsskiften bland privata skogsägare : virkesköparnas inställning och arbetssätt hos SCA Skog i Västerbottens förvaltning
En tredjedel av Sveriges skogsägare är över 65 år men bara 12 procent tänker genomföra ett generationsskifte inom de närmsta åren. Generationsskiften anses vara en svår och komplex fråga på grund av de många aspekterna; ekonomi, juridik och mjuka frågor. Att arbeta med generationsskiften kan vara ett sätt för virkesköpare att skapa nya kontakter och säkra den framtida virkesförsörjningen. Arbetet syftade till att kartlägga den allmänna inställningen och erfarenheter vid generationsskiften hos SCA Skogs virkesköpare i Västerbottens förvaltning. Deras tankar och funderingar om vilket kompetensbehov och arbetssätt som finns idag undersöktes för att identifiera och utveckla bra arbetssätt vid generationsskiften.
Elbolag i blåsväder : Investering för att säkra eldriften
Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering.Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringarMetod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes.
Brandrelaterade insekters lokala artrikedom i förhållande till olika miljövariabler : Fokus på betydelsen av konnektivitet på brandfält i boreal skog i Västerbottens län
The last century, forest fires have decreased in frequency due to efficient fire-suppression along with the growth of the industrial forestry. Since 1990, fire has been reintroduced under controlled forms to recreate burnt habitats. Many species that are dependent on, or benefits from, forest fires have increased since fire was reintroduced. The importance of connectivity is often addressed in ecological research. This is particularly important for species dependent on short-lived habitats such as burnt forests.
Beslutsstöd för placering av basvägar i terrängen och beräkning av medelterrängtransportavstånd
Det svenska skogsbruket är beroende av skotning för uttransport av virke från skog till bilväg. Kostnaden för skotningen har en korrelation med skotningsavståndet och terrängförhållandena på avverkningstrakten. Hur man idag (2011) beräknar ett medelterrängtransportavstånd, vilka sträckor som ingår det, skiljer sig mellan skogsbolag och entreprenörer, vilket skapar osäkerhet vid förhandling och planering. Det saknas idag beräkningsmodeller för att enhetligt kunna beräkna ett medelterrängtransportavstånd, vilket skulle kunna underlätta vid förhandling och planering av en avverkningstrakt.
Målet med examensarbetet var att för Korsnäs AB utveckla ett beslutsstöd vid planering av en avverkningstrakt i föryngringsavverkning. Målet delades upp i två delmål:
1.
TOMO Hugglink
Tomo Hugglink (TOMO Skog) is an innovation for harvest and transport of biofuels. The system consists of a truck, a chipping unit and crane mounted on a link and a wood chip trailer. The system works in such a way that the chipping unit is disconnected and placed on the site and wood chips are loaded directly into the wood chip trailer.The aim of this study was:- To examine the performance of the TOMO Hugglink system under different conditions such as the size, placement and quality of the pile.- To calculate the cost per raw ton for two vehicle combinations at different transport distances and to examine the effect of a reduction in set-up time and an increase in load weight.- To identify possible improvements with the TOMO Hugglink system.A time study was conducted within the thesis work to make it possible to determine production and time consumption. In the subsequent economic analysis the cost per tone at different transport distances was calculated for two different lorry concepts. Furthermore the effect of a reduction in set-up time and an increase in load weight was calculated.Under current conditions the utilization of the chipper is low and only 29 % of the total system time is occupied by chipping.
Ju närmre branden desto hetare nyhet : En jämförande textanalys av lokala morgontidningars och rikstäckande kvälls- och morgontidningars rapportering kring skogsbranden i Västmanland 2014
Under sommaren 2014 inträffade en skogsbrand i Västmanland. Det började brinna den 31 juli och 13 800 hektar skog brann upp. Formellt avslutades räddningsinsatsen den 11 september samma år. Människor tvingades lämna sina hem och medier rapporterade om den ?värsta branden i modern tid?.
Lämplig avvägning mellan investeringar i CTI-teknik och lagerhållning av virke
Denna rapport är resultatet av en studie som utförts på initiativ av Holmen Skog och Stora Enso. Syftet har varit att analysera i vilken utsträckning man med hjälp av CTI-teknik (Central Tyre Inflation, som innebär varierbart lufttryck i däcken på lastbilar), på ett kostnadseffektivt sätt, kan öka tillgängligheten på virke under de perioder då vägarnas bärighet är nedsatt.Dåliga vägar skapar stora problem för skogsindustrin främst under perioder av tjällossning eller rikligt regn. Studier visar att med CTI på lastbilar minskar påfrestningarna på vägarna och vägar som normalt inte är framkomliga under tjällossningsperioden kan bli körbara. På så vis förhindras att virke ligger oåtkomligt vid avstängda vägar och lagerhållningen av virke inför tjällossningsperioderna kan minskas.Studien har utförts i tre steg och ett skogsdistrikt i Ludvikatrakten har valts som försöksområde. Först har en analys gjorts av hur mycket virke som trots allt finns tillgängligt under tjällossningsperioderna och hur långt det räcker för att täcka industrins efterfrågan.
Förändring av kärlväxters artsammansättning vid återupptagen hävd i skogligt avgränsade ängs- och hagmarker
I det äldre jordbrukslandskapet finns en biologisk mångfald som man bl.a. försöker bevara genom att via EU:s miljöstöd stimulera lantbrukare att hävda betesmarker och slåtterängar med gammaldags metoder. Men är åtgärderna effektiva och uppfyller de sitt ändamål? Syftet med denna studie var att återinventera 10 stycken provytor från 2002 på gården Brofallet, för att se hur artsammansättningen hos kärlväxter hade påverkats av nio säsongers återupptagen hävd. Gården ligger helt omgiven av skog, isolerad från annan jordbruksmark.
Vedlevande mossors krav på sitt habitat
Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades.
Vind i bebyggd miljö
Målet med detta examensarbete har varit att undersöka kunskapsnivån angående vind i bebyggd miljö hos verksamma inom stadsplanering, arkitekter och inom berörda utbildningar samt tillgängligheten på hjälpmedel och information.
Vinden påverkas starkt av landskapets utseende. Skog, hav, stad och kuperad terräng har alla olika vindförutsättningar. Inom urban miljö bestäms vindförhållandena av bebyggelseutformningen och byggnadernas omgivning.
Historiskt har vindplanering varit en naturlig del av planerandet, inte minst då det gäller jordbruk. Under årens lopp har människor tagit lärdom av tidigare erfarenheter vilket har lett oss fram till dagens kunskapsläge med en rad olika tumregler och hjälpmedel, varav det senaste består i numeriska datorbaserade analysverktyg så som Computational Fluid Dynamics.
En god och komfortabel utemiljö utgår ifrån hur vi människor upplever den.