Frihandelsåren fr.o.m. ca 1846-1880 utgör bakgrund till studien. Med utgångspunkten att havre var det mest inkomstbringande sädesslaget på den internationella marknaden, används det här som en måttstock på kommersiellt beteende och medvetenhet. Nio skånska socknar med självägande bönder jämförs med varandra och med de tre gods som även ingår i stuiden. Tillsammans representerar de olika produktionssätt och geografiska områden..

I detta examensarbete har vi undersökt om lokalhistoria kan vara ett pedagogiskt arbetssätt för historie- och teknikundervisningen. Syftet är att få ökade kunskaper kring elevers inlärning och att se en röd tråd mellan 1994 års läroplan för grundskolan, elevers lärande och lärares val av arbetssätt. Vi avser att utveckla sambandet mellan historia och teknikhistoria för att få nya perspektiv i undervisningen. Vi vill också skapa förståelse kring varför lärare väljer att använda lokalhistoria och lokal teknikhistoria i grundskolans undervisning. Vi vill även få fördjupade kunskaper i Kindas lokala historia och teknikhistoria.

Syftet med denna studie var att identifiera hur förskollärarna arbetar med ämnet kemi i förskolan. För att kunna granska detta har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsmetod. Undersökningen grundar sig i fem förskollärares berättelser av hur de arbetar med detta ämne. Resultatet visar, efter genomförd analys av intervjuerna, att förskolläraren strävar efter att kemiaktiviteterna bör ske i samspel med andra aktörer i förskolan. Det konkreta arbetet utförs med konkreta verktyg och samtal kring fenomen som förekommer i vardagen.

Denna uppsats behandlar hur aktörerna under det kalla kriget framställts, och framställs, i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet fram till idag. Syftet med undersökningen är att behandla hur aktörerna i kalla kriget framställs. Det vill säga vilka som ses som aktiva i form av aktörerna öst och väst samt vilka attribut som tillskrivs de olika aktörerna i de olika läroböckerna över tid. Efter attribut delas sedan aktörerna in i tre teman; den onde, den gode, den osynlige. Det är också uppsatsens syfte att redovisa hur mycket plats som ges åt kalla kriget i läroböckerna.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad eleverna anser att de lär sig under idrottslektionerna med inriktning mot bollspel. Frågeställningarna är följande:Vad anser eleverna att de lär sig av bollspel kopplat till lgr11?Vad anser eleverna om bollspel och dess användning i skolan?MetodEn kvantitativ undersökning där enkäter till alla 8or på en skola norr om Stockholm delades ut. Urvalet bestod av 79 elever (40 tjejer 39 killar) och bortfallet blev 12 (6 killar 6 tjejer). Enkäten bestod av 18 påståenden som eleverna fick ta ställning till med svarsalternativen stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra, stämmer helt och vet ej.

Kvarndala gård ligger i Västra Klagstorp strax söder om Malmö och är en fyrlängad gård med anor från slutet av 1600-talet. Idag ägs den av Kvarndala Kulturhistoriska Förening och används som hembygdsgård. Kvarndala ses som intressant av kulturhistorisk expertis, dels på grund av den långa historiken, men också på grund av att byggnader och inredning har förändrats mycket lite sedan 1940-talet. Idag är trädgården ganska förfallen, men en hel del äldre strukturer och element är fortfarande tydliga. Då funderingar kring att restaurera trädgården väckts behövdes en noggrann dokumentation av gårdens och framförallt trädgårdens historia göras.

Uppsatsen behandlar ångbåtstrafikens historia på Luleälven, vilken spänner över en tidsrymd på ca 60 år från 1860-talet till tidigt 1920-tal. Syftet är att beskriva och utreda ångbåtstrafiken, samt vad som fanns före respektive efter. Det teoretiska resonemanget diskuterar kring vilka förutsättningar som är nödvändiga för att ett teknikskifte ska kunna ske inom en viss del av transportväsendet. Ångbåtstrafiken kom igång på riktigt när The Gellivara Company vid mitten av 1860-talet skulle bygga kanaler förbi de två stora forsar som fanns på Luleälven och behövde alternativ till de existerande transportalternativen. De tidigare transportalternativen var sommarlandvägar i jämförelsevis dåligt skick och älvbåtar, vilka framfördes med roddkraft.

Syftet med vårt arbetat är att undersöka geografiämnets historia och utveckling samt att analysera vilken bild eleverna har av ämnet idag. Vi har valt att analysera kursplaner och läroböcker från 1900-talet samt utföra en enkätundersökning bland årskurs 9 eleverna på en större skola i Skåne. Vår undersökning av kursplaner och läroböcker visade att läroböckerna följer kursplanerna och att kursplanerna förändras med samtiden. Enkätundersökningen visade på att naturgeografin dominerar men att deras förståelse för geografi är förhållandevis god..

Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna.

I Kiruna planerar kommunen en stadsflytt på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Vid stadsomvandlingen är bevarandet av byggnaderna ett problem eftersom markdeformationerna vid gruvbrytningen gör att all bebyggelse måste flyttas eller rivas. Uppsatsen är därför skriven med syftet att se hur planerna kring bevarandet av både gamla och nya byggnader ser ut. Huvudfrågan som ställs i uppsatsen är: ?Vilka hus är värda att bevara i Kiruna?? Inför skrivandet av uppsatsen skrevs en lista med frågor, personer som kunde ge ett bra perspektiv på hur planeringsarbetet ser ut letades upp och tider för intervjuer bokades.

Min syfte med uppsatsen har varit att se om det genom att undersöka fyra olika läroböcker i historia utgivna under en 50-årsperiod, se om det kunde finnas någon förskjutning över tid när det gäller hur läroböckerna skildrat och belyst Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Till min hjälp att undersöka denna frågeställning, har jag i min aktuella uppsats och undersökning använt mig av en komparativ metod och det huvudsakliga teoretiska verktyget har varit historiemedvetande.De läroböcker som jag har använt mig av i studien har varit fyra stycken läroböcker med inriktning på gymnasieskolan och då framförallt de humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna eller programmen. De läroböcker som studerats är utgivna med ungefär 15 års mellanrum (1961, 1977, 1992 och 2009) och kan ses som en studie över tid i hur läroböcker har valt att fokusera på eller presentera en specifik historisk händelse eller företeelse, i detta fall Sovjetunionen mellan åren 1917-1953.Mina slutsatser och mitt resultat är att man delvis kan se en förskjutning över tid, men att det kan bero på flera olika och ting såsom den nya forskningen som tidigare inte varit känd för läroboksförfattare. De saker som gör att man kan urskilja en förskjutning över tid mellan de olika lärböckerna kan bland annat bero på att forskare sedan Sovjetunionens fall har fått tillgång till arkiv som tidigare var stängda för fristående forskare.En annan orsak kan vara att det kan vara lättare att tolka händelser och företeelser som ligger i ens omvärld, när tiden ger en lite distans till händelserna och det geografiska området som ligger i blickfånget för undersökningen. Det finns alltid en risk att försöka att analysera och försöka att förklara saker och ting som ligger i ens egen nutid och geografiska närområde. Med lite distans i tid blir perspektivet lite annorlunda och slutsatserna förhoppningsvis lite mer analyserande..

Våldtäkt är ett ständigt aktuellt ämne samtidigt men även ett som man gärna undviker att tala om det. Sverige är det land som har värst statistik när det gäller våldtäktsbrottet, vilket kan bero på flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas närmare i uppsatsen.De flesta våldtäkterna sker inom hemmets väggar, därför förefaller det uppseendeväckande att de inomäktenskapliga våldtäkterna kriminaliserades i Sverige så sent som på 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rättsligt gick när sexualbrottskommittén, lagrådet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.Uppsatsen förhåller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomäktenskapliga våldtäktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmänt motstånd mot att kriminalisera de inomäktenskapliga våldtäkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet är att ett dylikt brott har svårt att komma till samhällets kännedom samt att det är svårt att bevisa. En låg tilltro förärades det kvinnliga könet då man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmässoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhällelig förändring kan skönjas hos en av källorna.

Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

Alla människor lever i ett historiskt sammanhang, där de använder sig av, eller brukar historien. Detta behöver dock inte vara ett medvetet historiebruk. Därför har ofta historieförmedling i skolan syftet att ge eleverna en förståelse för detta. Eleverna kan på så sätt bli medvetna om att det finns en relation mellan dåtid, nutid och framtid. De utvecklar då ett historiemedvetande, som i sin tur får konsekvensen att eleverna kan lära av historien, och därmed bruka historien på ett mer medvetet sätt.