Sök:

Sökresultat:

2709 Uppsatser om Bruk av historia - Sida 18 av 181

Okänt eller omtalat? - Bruk och uppfattningar om vattenpipa bland lärarstudenter

Medan cigarettrökning och bruk av rökfri tobak under flera decennier har varit föremål för studier som visat att tobak är skadligt för hälsan, är vattenpiperökning är ännu ett outforskat område. Det har sedan 1990-talet blivit allt mer populärt att röka vattenpipa men kunskaper om dess utbredning, skadlighet och vilka risker som finns förknippade med användning är ännu bristande. Den forskning som finns tyder på liknande hälsoeffekter som vid cigarettrökning vilket skapar oro för att vattenpiperökning kan vara ett hot mot folkhälsan.Syftet med denna studie var att kartlägga förekomst, vanor, köns- och åldersskillnader gällande vattenpiperökning bland studenter på lärarprogrammet, samt redogöra för deras uppfattningar kring riskerna med vattenpiperökning. En enkät med 14 frågor delades ut till totalt 90 studenter vid lärarprogrammet på ett svenskt universitet. Av dessa svarade 52 att de provat att röka vattenpipa och 38 att de inte provat.

Marxism i läroböcker

Detta examensarbete undersöker hur marxismen framställs i läroböcker. Detta är intressant eftersom att läroböcker används mycket i skolan och deras innehåll ses som auktoriativt av elever (det vill säga, de tror på det som står däri). Marxismen är också en central ekonomisk teori som kan läras ut i både samhällskunskap och historia.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marxism framställs i läroböcker. Detta syfte preciseras i frågeställningar som frågar vilka aspekter av marxismen som inkluderas i läroböcker och om dessa aspekter skiljer sig åt mellan böcker för ämnena historia och samhällskunskap samt mellan böcker för högstadiet och gymnasiet. De aspekter jag utgår ifrån är marxismens grundläggande beståndsdelar fastställda av Vladimir Lenin.Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys som problematiserar undervisningsinnehåll (och som därmed är en bred didaktisk analys) visar denna undersökning på att framställningen av marxismen i läroböcker är exkluderande när det gäller aspekter av marxismen, att läroböcker i historia inkluderar mer aspekter än de i samhällskunskap, samt att ingen signifikant skillnad mellan böcker för högstadiet och gymnasiet föreligger.

Att läsa för att lära : Om ordförståelse i ämnet historia hos gymnasieelever med svenska som andraspråk

Denna studie undersöker brister i ordförståelsen i ämnet historia hos elever med svenska somandraspråk. Forskningsfrågorna är:Vilka ord tycker eleverna, både elever med svenska som andraspråk och elevermed svenska som modersmål, är svåra i historieboken?Vilka ord tror lärarna att eleverna har svårt med?Hur korrelerar lärarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andraspråk läste två textutdrag ur två läromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda påhur lärare tänkte om vilka ord som var svåra i ämnet historia fick dessutom fyra läraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svårt att förstå.

Rohypnol : Bruk och missbruk

I arbetet beskrivs hur en person under påverkan av Rohypnol i olika mängder kan pendla mellan liv och död. Med hjälp av litterära källor och samtal med vårdkunnig personal berättas det att en person kan använda Rohypnol som en hjälp för att försätta sig självt i ett stadie där känsla av oövervinnerlighet och styrka dominerar. Den verksamma substansen i Rohypnol, Flunitrazepam, har normaldoseringen 0.5-1.0 mg. Även andra droger som alkohol, cannabis och amfetamin förstärks av flunitrazepam. Denna process kallas läkemedelsinteraktion, och innebär att två olika substanser påverkar varandras egenskaper vad gäller nerbrytningen i levern.

Arbetsförmedlares uppfattning/upplevelse av sitt klientarbete : Råder skillnad mellan storstad och småstad?

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man genom upplevelser presenterar och förmedlar historia och kunskaper om ett kulturarv. Detta har utmynnat i följande frågeställningar:Hur arbetar man för att visa och förmedla kunskap om kulturarvet Vadstena slott?Varför använder man sig av dramatiserade visningar när man vill presentera Vadstena slott?Denna uppsats avser att belysa hur man förmedlar historia och kunskap om kulturarv samt även titta på varför man använder sig av dramatiserade visningar. Jag har valt att begränsa uppsatsen till att studera främst Vadstena slott och dess turistiska aktiviteter som de ser ut idag..

Det arabiska suffixet -?n samt dess formella och funktionella variationer i de semitiska språken

Uppsatsen försöker reda ut den historiska utvecklingen av det semitiska suffixet -?n. Dess bruk i de olika semitiska språken jämförs och ett försök görs att sammankoppla de olika användningsområdena. Inga ovedersägliga resultat kan redovisas..

Vårdprogram för Österby bruks köksträdgård :

Svenska (engelska se nedan) Detta examensarbete är ett vårdprogram över Österby bruks köksträdgård. Österby bruk är beläget i norra Uppland cirka fem mil norr om Uppsala. Redan på 1500-talet började järnindustri växa fram på Österby. Österbys järnindustri kom att pågå fram till nedläggningen av Österbyverkan 1983. Dagens köksträdgård tillkom i och med den omgestaltning av hela herrgårdsanläggningen som startade på mitten av 1700-talet.

Svensk-norska unionsupplösningen i läroböckerna.

Sammanfattning/Abstract Olsson Nina ( 2005) Svensk-norska unionsupplösningen i läroböckerna. The Swedish - Norwegian union in textbooks. Gymnasielärarutbildningen, Historievetenskap och lärande. Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra hur den svensk- norska unionsupplösningen har behandlas i norska och svenska läroböcker i historia.

Engagerande historia: kan ämnesintegrering mellan historia
och litteraturvetenskap utveckla skolämnet historia?

Syftet med denna studie är att undersöka om läsning av historisk skönlitteratur kan leda till ett ökat elevengagemang för ämnet historia samt ett ökat källkritisk tänkande hos elever i ämnet. Studien motiveras av en upplevelse av att skolämnet historia i praktiken har onödigt snäva innehållsliga ramar, och av att många elever upplever ämnet som ett tråkigt ?pluggämne?. Ofta utgår historieundervisning från kronologiskt skrivna läroböcker fyllda av korrekta fakta, men nästan helt i avsaknad av kött, blod och ?vanliga människors? perspektiv och berättelser.

"Jag skulle bara..." : ? En undersökning om vilka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet på två bruk inom Holmenkoncernen

Det är viktigt för företag att kontinuerligt arbeta med att förbättra arbetsmiljön och minska antalet arbetsolyckor. En ökning av antalet arbetsolyckor under det senaste året har lett till att Holmen önskat undersöka faktorer som påverkar individens beteende i säkerhetsarbetet. Detta fångade vårt intresse varför det blev syftet med vår uppsats. Med hjälp av intervjuer av individer och grupper vid två av Holmens bruk har vi kommit fram till att betoningen på säkerhet inte är tillräcklig. Kommunikationen gällande vikten av säkerhet skulle kunna förbättras och ledningen men i synnerhet arbetsledarna skulle kunna ta en tydligare ledarroll. Vi har noterat att det finns normer och starka band inom gruppen vilka kan påverka individernas beteende på ett sätt det inte borde.

Hur beskrivs lek i förskolans dokument? : Hur ser chefer och pedagoger på lek?

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades.

Författarröst i lärarstudenters abstract : En studie av tre studentgrupper

Funktionella brister i ett abstract kan leda till att den vetenskapliga rapporten riskerar att inte bli läst medan ett välskrivet abstract kan fungera som en inträdesbiljett till den vetenskapliga arenan. Vetenskaplig sakprosa ska enligt genrens krav vara opersonlig och transparent, vilket oftast betyder ett restriktivt uttryck av författarröst. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarstudenter använder författarröst i abstract. Studiens material består av 60 abstract från tre lärarinriktningar, indelade efter utbildningslängd. Abstracten analyserades genom närläsning med hjälp av en analysmodell avsedd att fånga de olika uttryck av författaröst som ryms i abstracten.

Mätning av blodglukos hos häst i fält : en utvärdering av HemoCue 201

Inom akutsjukvård av häst är det i vissa specifika situationer av stor vikt att snabbt och effektivt mäta blodglukos. De enda mätverktyg som idag finns på marknaden är gjorda för humanmedicinskt bruk och de kan visa stor skillnad i resultat i jämförelse med ett laboratorium (Russel et al, 2007). Dessa mätfel kan vara av stor betydelse när det rör sig om till exempel unga föl med lågt blodglukos där blodglukoshalten snabbt behöver justeras. Att ha tillgång till en blodglukosmätare som är lättanvänd och visar säkra värden när det inte finns tillgång till ett laboratorium kan underlätta sjukvården betydligt, då det är lätt att ta upprepade blodprover och få ett snabbt mätvärde för dessa. Även när det gäller forskning kan detta vara av stort värde då det underlättar med pålitliga instrument som kan användas i fält.

Styrning i ämnet historia : en undersökning av vad som styr stoffvalet i historieundervisningen på grundskolans senare år

Syftet med denna uppsats var att få en inblick i vad som styr lärarnas planering av skolämnet historia i grundskolans senare år och vilka faktorer som påverkar stoffvalet i ämnet. För att få reda på detta har jag valt att intervjua sex SO-lärare på olika skolor. Resultatet av undersökningen visade att elever och styrdokument har den största påverkan på undervisningen. Även lärarens eget intresse har ett visst inflytande, då över hur mycket uppmärksamhet ett arbetsområde får och vari tyngdpunkten ska ligga. Lärarens lärarutbildning och skolledningen har inte något direkt inflytande medan läroboken har inflytande på när ett arbetsområde ska läggas in i schemat.

Attityder till IT bland historielärare på gymnasiet

Denna uppsats behandlar hur gymnasielärare i historia ser på IT som ett pedagogiskt redskap. Genom en kvalitativ undersökning med intervjuer samt en kvantitativ undersökning med 103 respondenter fann jag att en stor del av dessa lärare använder IT i sin undervisning, hur ofta de använder IT som ett pedagogiskt redskap varierar. En stor del av respondenterna svarade att de ville gå en kortare utbildning för att få kunskap och tips om hur man kan jobba med IT i historieundervisningen. Tillgången till datorsalar var god och en stor del av respondenterna ansåg att det fanns fördelar med att använda IT som ett pedagogiskt verktyg. Slutsatsen blir att flertalet lärare använder IT i sin undervisning idag, men de törstar efter mer utbildning inom området.

<- Föregående sida 18 Nästa sida ->