Arbetet behandlar Universals skräckfilmsproduktion under dess så kallat klassiska period, från ljudfilmens genombrott fram till USAs inträde i andra världskriget i december 1941. Det inleds med en kort historik av studions utveckling, främst under Laemmle-dynastins ledning, samt med korta tillbakablickar på stumfilmsperiodens skräckfilmer. Syftet är att beskriva hur skräckfilmen utvecklades, konstnärligt, företagsekonomiskt och produktionstekniskt, under denna period. Tyngdpunkten ligger givetvis främst på Universal, som snabbt blev kända som de främsta skräckfilmsproducenterna, ett rykte som man fortfarande upprätthåller.Vidare beskrivs alla Universals skräckfilmer från och med Dracula (1931) fram till och med The Wolfman (1941), som väl kan beskrivas som den sista riktigt stora skräckfilmen, innan bolaget förföll till mer eller mindre obegåvade uppföljare..

Spitz nevus was first described by Sophie Spitz in 1948 as juvenile melanoma. The lesion is a benign melanocytic tumor, which consists of epiteloid- and spindelshaped cells. Histological is spitz nevus difficult to distinguish from malign melanomas and spitzoid melanomas. Loss of symmetry, loss of maturation in the deep component, nuclear polymorphism and hyper chromatic nucleus are features which can be found in melanomas. Some of these features are often seen in spitz nevus.

I uppsatsen analyseras representationen av romsk etnicitet i de amerikanska filmerna Dracula (1931, Browning), Thinner (1996, Holland), Drag Me To Hell (2009, Raimi), Draculas Son (1943, Siodmak) och Varulven (1941, Waggner) samt afroamerikansk etnicitet i Night of the Living Dead (1968, Romero), De Fördömdas Drottning (2002, Rymer), Draculas Son och Svart Mystik (1943, Tourneur). Syftet med uppsatsen är att blottlägga representationen av icke-amerikanska etniciteter genom analys av handling och bildspråk, samt jämföra framställningen med respresentationen av de amerikanska karaktärerna i valda filmer. Målet var att undersöka och kritiskt granska stereotypa bilder. Metoden vilar på en personlig, hermeneutisk tolkning av forskningsobjekten där den egna upplevelsen av filmerna står i centrum. Jag har även använt mig av intersektionalitet för att täcka alla identitetsskapande aspekter så som genus, etnicitet, religion, sexualitet med mera.