Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvårigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och två män, intervjuades. De hade alla erfarenhet av både musik och barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades på ett hermeneutiskt sätt.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Inskolning av flerspråkiga barn på förskolans småbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte är att beskriva pedagogernas syn på inskolning och vad som är viktigt att tänka på när man skolar in flerspråkiga barn. Det ingår även i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska. Frågeställningarna som var grunden för min undersökning är: Hur ser ut inskolning på en småbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger är viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrån tre lärares och en socialsekreterares perspektiv söka en förståelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten. Syftet besvarades med hjälp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhållande till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kände till alla tecken på att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som påverkar om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten inte är tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptäcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten behövs göras mer tydligt. Att lärarna behöver få mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan påverka lärares anmälningsbenägenhet..

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frågeställningar som låg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? På vilka skilda sätt uppfattar nämnda pedagoger den erhållna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar på kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgår att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd och Marte Meo handledning.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet.I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur.

Jag har i mitt examensarbete studerat barns syn på stress. Vad de tror orsakar stress, hur man känner sig och om man kan göra någonting åt det. Genom enkätundersökningar i en fyra, en sexa och en åtta har jag fått fram barnens tankar om stress. Jag har också läst mycket intressant litteratur inom området för att fördjupa mina kunskaper och ta del av vad andra personer har kommit fram till angående barn och stress. Litteraturen har jag också användt som grund till den empiriska studien.

Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor påverkas, samt att klarlägga hur denna påverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka på barnen och dessas utveckling. Vi har även undersökt hur barnen påverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. Frågeställningarna var: Vilken påverkan kan mammors missbruk medföra på deras barn? Hur påverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som användes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplägg och vi använde oss av intervjuguide som redskap.

Samspel mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar. En studie på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Syftet med examensarbetet är att ge en beskrivning av hur samspelet kan se ut mellan barn med språkstörningar och barn utan några uppkomna språkstörningar på två integrerade språkavdelningar i förskolan. Ett visst fokus ligger på att synliggöra hur den talade kommunikationen kan se ut. Litteratur och tidigare forskning kring; barns samspel, lek, kommunikation, barns språkutveckling, språkstörning och integrering presenteras.

Vårt syfte är att problematisera lojalitetsbegreppet och lojalitetsteorier när de appliceras på barn. En explorativ metod har använts då vi ville få en djupare förståelse för relationen mellan barn och kundlojalitet. För att få en grundförståelse har vi gjort en sammanställning av det teoretiska fältet. Därefter har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av djupintervjuer med sakkunniga samt fokuserade gruppintervjuer med föräldrar och barn. En abduktiv ansats har antagits för att försöka finna och förstå samband och underliggande mönster.

Tidigare forskning av hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsättning har visat att de skattar sin hälsa lägre jämfört med den typiska populationen. Hälsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har fortfarande brister därför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar i Västerbotten.