Denna uppsats behandlar skillnader i polisens konstruktion och behandling av våldsbrottslighet beroende på om denna sker på allmän plats eller i hemmet. Skillnaderna förklaras med Randall Collins teori om bestraffning av brottslighet som ritualer som upprätthåller stratifierade samhällen, där det svenska samhället betraktas som ett samhälle bland annat stratifierat enligt kön.Undersökningen har ett konstruktivistiskt perspektiv och det analytiska kunskapsobjektet är strukturer, såsom de definierats av William Sewell som bestående av scheman och resurser. En jämförande metod i kombination med växelvis parantessättning av det substantiella respektive konstruerande tillämpas på en hierarkisk kedja av styrdokument samt ett antal intervjuer genomförda med poliser i olika befattningar inom ett närpolisområde. Skillnader i såväl konstruktion som hanterande av våld på allmän plats respektive i hemmet blottläggs. Skillnaderna är av en sådan art att mål och åtgärder relaterade till våld i hemmet är mindre specifika och konkreta, vilket innebär att sådan brottslighet bestraffas i mindre utsträckning.

Uppsatsen ifrågasätter varför det satsas så mycket pengar på den så kallade nollvisionen i trafiken, när det dör långt färre människor där än genom självmord. Materialet hämtades in från databaser och genom olika intervjuer. Resultatet visade att regeringen satsade 1,5 miljarder på åtgärder inom infrastrukturer, medan bara 2 miljoner ges till självmordsprevention. Massmedia undviker att behandla frågan på grund av den så kallade ?Werthereffekten? som innebär att ju fler som hör talas om det desto fler begår självmord..

Den organiserade brottsligheten och även den ekonomiska brottsligheten tillhör det nutida rättsystemets problemområden. En del i bekämpandet av dessa är lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (PTL). Lagen har sedan dess ikraftträdande utvidgats betydligt i omfattning men även genomgått en rad förändringar. Syftet med denna uppsats har varit att utröna på vilket sätt lagen har förändrats och utvecklats sedan dess tillkomst. För att kunna jämföra det teoretiska i lagen med dess tillämpning har intervjuer gjorts med Finansinspektionen, Föreningssparbanken och Finanspolisen.

Uppsatsen undersöker språket i arabiska tidningsrubriker. Undersökningen omfattar både beskrivning och analys av de språkliga konstruktioner, semantiska drag och typografiska konventioner som återfinns i huvudnyheter i arabisk press och på internet. Materialet är hämtat från fyra dagstidningar och två internetsidor under VT2008..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbarsåväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hurekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal näringsverksamhet.För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

SammanfattningTitel: Lagen om anmälningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.Nivå och ämne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmälningsplikt, förväntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet är ett växande problem, både i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa åtgärder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. Bestämmelserna härom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmälningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmäla misstanken om brott på grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola.

Bakgrund och problemEkonomisk brottslighet började uppmärksammas i mitten av 70-talet och Justitieutskottet framhöll redan då betydelsen av organisatoriska förändringar. En av de huvudsakliga anledningarna till missförhållandena var bristen på samlad styrning av insatserna mot ekonomisk brottslighet. 1995 överlämnade regeringen en skrivelse med fokus på förebyggande arbete och att det ska vara en prioriterad verksamhet för myndigheterna. Enligt Ekobrottsmyndigheten har den ekonomiska brottsligheten dock ökat kraftigt sedan 2001 och utgör ett allvarligt samhällsproblem som skapar orättvisor mellan enskilda och mellan företag och förutsättningarna för företagandet försämras genom den snedvridna konkurrensen.Syfte och avgränsningSyftet med föreliggande uppsats är att skapa en djupare förståelse och öka vår referensram angående ämnet ekonomisk brottslighet, bekämpning av denna och hur samverkan mellan myndigheter och andra centrala aktörer fungerar. Syftet är även att belysa huruvida denna samverkan kan ses ur en modern organisationsforms perspektiv.

Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen på 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer särskilt att fokusera på beroendeförhållandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordåd, München 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordåd har vi tagit två artiklar vardera från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har använt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhållande till massmedia.

The objective of this thesis was to research and gain knowledge about people involved in organized crime in Sweden. By conducting interviews we were able to analyze what factors played a role in an individual's choice to become a member of a criminal gang, as well as to gain an overall picture of these people. The qualitative research was carried out in three different cities in Sweden. Three people, aged between 30 and 60, who are currently members of a gang, were interviewed. In these interviews they shared their life stories in terms of childhood, youth, gang involvement as well as their hopes for the future.The results were then further analyzed to explore any similarities and differences among the participating individuals.

Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.

Frågeställning:        ? Hur kommer kvalitetssäkringen av redovisningskonsultens arbete att utföras när frivillig revision råder? ? Kommer den frivilliga revisionen att påvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sådana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ?Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssäkringen sker för redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision längre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten påverkas av den frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med åtta respondenter verksamma på redovisnings- och revisionsbyråer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgång görs också för ämnesrelevanta områden.Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssäkring har blivit allt viktigare då auktorisation för redovisningskonsulter är i fokus när det gäller valmöjligheten om frivillig revision råder.