Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Our thesis focus on how retirees perceive Tv4s news casts of economy news where we focused on five different aspects: What is the relationship between the news cast and the viewer and how does the viewer express their understanding of the news cast and the way it is constructed? What are the viewers attitude towards the news content and how do they find the news cast useful for them personally?We choosed retirees as our target group due to their vulnerable economic position in today?s society and TV as an important medium for them due to the digital divide. The study was performed with twelve qualitative interviews and one group interview where six retirees took part.We discovered a big interest for economic news in the target group. The majority had a sympathetic view of the news cast they saw but they also expressed skepticism toward the economy segment and/or news castings. The majority expressed a lack of trust for the journalists and the experts brought in to share observations and make announcements, and the financial business overall.

Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

In this paper we examine what security is to the individual and how the individual creates and maintains security in their work. The purpose of this paper is to study how the creating of security in working life is performed. We conduct six semi-structured qualitative interviews with permanent employees in the private sector and we encode our material using thematic analysis. We analyze our material and illustrate our problem area on the basis of Anthony Giddens's theory of ontological security and give examples of how security and creating of security is performed at the empirical field with previous studies in the research area. Our survey shows that security for the individual at work seems to be about having continuity in everyday life, financial stability, a permanent employment, a challenging and fun job and a family in good health and good living.

Idag Àr skolan ofta föremÄl för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande Àmne Àr den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försÀmrade resultat. Den allmÀnna uppfattningen Àr att hÄrdare disciplin Àr lösningen.          Studiens syfte Àr dÀrför att skildra hur fem förstelÀrare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnÄ syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en vinjett, vilken vÄra informanter fick ta del av. I analysen anvÀndes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder sÄ som skrÀmsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.

Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och Àmnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien Àr att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rÀdsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen bestÄr av statistik frÄn Polismyndigheten i Karlskrona och en enkÀtundersökning. Studiens enkÀt innehÄller 21 frÄgor och följande sju ÀmnesomrÄden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rÀdslan över att utsÀttas för brott, oron över att utsÀttas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmÀlningsbenÀgenheten och frÄgor om polisens agerande. FrÄgorna Àr Àven utvalda utifrÄn den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som pÄverkar mÀnniskors trygghet.

Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.