Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund såsom exempelvis läkare, ingenjörer, jurister, lärare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fått med sig från sina hemländer. Vi vill således se hur deras situation ser ut på den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. Därtill vill vi ta reda på informanternas synpunkter på möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesområde. Vi har använt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering på arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Fler krav ställs på lantbruket för att minska näringsläckaget, vilket inte bara kräver kunskaper om hur detta ska genomföras utan också engagemang, anpassade administrativa system, ekonomiska resurser och teknik såväl som en sammanhållen uppfattning om vad som är problemet. Den här studien berör hur lantbrukare från Östergötland och Södermanlands län upplever svårigheter och möjligheter med implementeringen av miljöåtgärder för att minska näringsläckaget från lantbruket på gårdsnivå. Utöver det ska möjligheter och svårigheter identifieras gällande åtgärderna för att minska näringsläckaget från jordbruksmark till vattendrag, sjöar och hav. För att identifiera svårigheter och möjligheter har såväl en öppen induktiv analysmetod använts som vetenskaplig förankring med tidigare forskning och studier om implementeringsproblematiken av miljöåtgärder för minskat näringsläckage utifrån ett lantbrukarperspektiv kombinerat med Trudgills (1990) teori om barriärer för implementering av åtgärder för att minska miljöproblem. Intervjuer i fokusgrupper med lantbrukare från Södermanland och Östergötlands län, som bedriver ekologisk produktion såväl som konventionell, har utförts.

Dyslexi är ett allvarligt och utbrett språkligt handikapp. Åtskilliga barn får överraskande stora svårigheter att lära sig läsa och skriva när de börjar skolan. Dyslexi är betydligt vanligare än man tror. Hos politiker, myndigheter och i skolan brister medvetandet om problemets allvar, storlek och omfattning. Att inte kunna lära sig läsa och skriva i takt med sina klasskamrater upplevs som mycket traumatiskt av de drabbade.

BakgrundEn yrkeslärares kompetensutveckling kan delas in i pedagogisk och didaktisk kompetensutveckling samt professionell yrkeskompetensutveckling. Denna studie behandlar sjöfartsyrkeslärare vid gymnasieskolans riksrekryterande sjöfartsutbildning och deras syn på sin sjöfartsrelaterade professionella yrkeskompetensutveckling. Eftersom att sjöfarten i snabb takt utvecklas både tekniskt och operativt är det viktigt att lärarna har rätt kompetens. Sjöfartsutbildningens examensmål hänger tätt samman sjöfartsyrkeslärarens professionella yrkeskompetens vilken är avgörande för elevernas kunskapsinsamling. Hur väl fungerar den professionella yrkeskompetensutvecklingen för sjöfartsyrkeslärarna vid sjöfartsutbildningen idag och hur kan den utvecklas? Sjöfartsbranschen liksom sjöfartshögskolorna står i beroende av att eleverna från sjöfartsutbildningen är välutbildade.

Kan prioritering av krav på brandsäkerhet bedömas i relation till andra krav på nattklubbar och restauranger? För att svara på detta har studien som teoretisk utgångspunkt haft Människa-Teknik-Organisation (MTO), ett säkerhetsperspektiv presenterat av Rollenhagen (1997). Studiens syfte var att undersöka huruvida detta systemteoretiskt baserade perspektiv går att tillämpa på den relativa betydelsen av brandskydd i nattklubbar och restauranger. Tidigare tillämpningsområden har främst varit komplexa system med hög grad av interaktion mellan de mänskliga och tekniska delsystemen. I denna studie består systemet av en samlingslokal i form av nattklubbar och restauranger.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

Bakgrund och problem: På arbetsplatser kan människor bli sjuka eller skadas på grund av arbetsmiljöbrister. Detta kostar pengar för företagen, samhället och individen själv. Myndigheter, fackförbund och andra intressenter har fokus på detta område och utövar påtryckningar på företagen att arbeta med denna fråga, vilket kan vara ett incitament för företag att arbeta med att förbättra arbetsmiljön. Oavsett vad företagsledare drivs av i arbetsmiljöarbetet, finns det behov av information om arbetsmiljön ute i den operativa verksamheten. Ett tillvägagångssätt för att erhålla information om arbetsförhållanden i organisationen är genom mätning.

Information mellan myndigheter och unga människor (i det här fallet människor under 25 år) kan ibland vara otydlig och missförstånd kan uppstå, då man har olika sätt att uttrycka sig på. För att missförstånd ska undvikas är det av stor vikt att den externa kommunikationen fungerar mellan dessa. För att den externa kommunikationen ska fungera krävs det att budskapet som ska ut är internt förankrat, om organisationen själv visar att det tror på det, då gör förhoppningsvis också målgruppen det. Effektivast blir kommunikationen när flera informationskanaler kombineras och i dagens samhälle är elektroniska kanaler som till exempel Internet ofta en självklar källa att använda sig av.Undersökningen i den här uppsatsen handlar om att ta reda på hur körkortsaspiranterna tar del av information om körkorts-tagning och sammanhållet förarprov B. I undersökningen som är halvårsutvärderingen av Vägverkets informationsinsatser kring sammanhållet förarprov, tar jag även reda på vad som kan förbättras.

Skadeståndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestämmelserna i lagen, ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska påvisa i) ärendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestånd ska kunna utgå. Regleringen bygger på ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen är fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestämmelser om när en upphandlande myndighet får avbryta en offentlig upphandling.I rättspraxis har fastställts att det krävs "sakligt godtagbara skäl" för att en påbörjad upphandling ska få avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skäl är fortfarande diffust, men vad som kan konstateras är att avbrytandet måste vara förenligt med samtliga gemenskapsrättsliga principer och att beslutet inte får vara godtyckligt.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Pappor beskrivs som en marginaliserad och bortglömd grupp brukare inom socialtjänstens arbete med barn och familjer. Följaktligen har få studier undersökt pappors erfarenheter av bemötande. Individer med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk uppges generellt vara mer utsatta i samhället och i kontakt med myndigheter. Den här studien handlar om hur pappor, med erfarenhet av kriminalitet och/eller missbruk, konstruerar socialtjänsten och erfarenheter av bemötande samt vilka strategier de använder för att hantera kontakt med myndigheten. Studien består av tematiskt öppna kvalitativa intervjuer med 31 pappor, vilka haft kontakt med IFO Barn och Unga 0-20 år i Uppsala kommun.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället.

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle.

Information om fisk och miljö kommer från många olika avsändare, via en mängd medier och uppfattas på olika sätt av mottagaren. För kostchefer, som ofta är inblandade i upphandlingsarbetet, väljs livsmedel utifrån den information som nått dem. Användandet av fisk- och miljöinformation påverkas emellertid av skyldigheten att följa lagen om offentlig upphandling. Det finns dock, enligt regeringens handlingsplan, utrymme i lagen för att ställa miljökrav på exempelvis fisk. Miljöstyrningsrådet hjälper upphandlande myndigheter med just detta.