I ett tillÀgg i SocialtjÀnstlagen (1 januari 2008) faststÀlldes att Sveriges samtliga kommuner skall tillhandahÄlla tjÀnsten medling. Brottsförebyggande RÄdet har utfÀrdat riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas. Denna rapport beskriver tre av Sveriges kommuners medlingsverksamhet. För att besvara vÄrt syfte har vi valt att intervjua nio representanter frÄn Äklagarkammaren, medlingsverksamheten och polismyndigheten. Intervjuerna fokuserade sÀrskilt pÄ frÄgor om kommunikation, samarbetsformer och eventuella förÀndringsbehov.

Bakgrund och Problem: Dagens samhÀlle förÀndras stÀndigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förÀndringar Àr att de berörda stÀndigt mÄste anpassa sig för att utvecklas med förÀndringen. FörÀndringarnas baksida Àr att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dÄligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förÀndringsprocesser kan detta motverkas. Externa förÀndringar kan exempelvis vara nya lagar.

Estland har under 1990-talet genomfört en förÀndring frÄn en del av allsovjetiskt system till en sjÀlvstÀndig stat. Statsapparatens roll har fÄtt en helt ny mening.Detta arbete granskar de estlÀndska myndigheternas syn pÄ hotbilden mellan 1997 ? 2000 och i deras roll i utarbetning av en sÀkerhetsagenda. Studien sker genom besvarandet av ett antal frÄgestÀllningar. Hur sÄg Estlands myndigheters hotbild ut? Vilka skillnader och likheter kan observeras mellan myndigheternas syn pÄ hot och hur förÀndrades synen pÄ hot under tiden? Vilken Àr myndigheternas roll i utarbetning av sÀkerhetsagendan?.

Dagligen utsa?tts vi fo?r en stor ma?ngd kemikalier, som har visat sig vara mer eller mindre farliga. Ma?nga av dessa kemikalier har en negativ pa?verkan genom att fo?rgifta miljo?n men ocksa? oss ma?nniskor. Barn och foster a?r speciellt utsatta fo?r skadliga kemikalier och fra?mst hormonsto?rande kemikalier.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Syftet med vÄr uppsats var att analysera vilken moraluppfattning som ligger bakom olika aktörsgruppers stÀllningstaganden kring hur belöningssystemen i stora svenska företag Àr utformade och huruvida de anses vara etiskt försvarbara. För att göra detta har vi uttgÄtt frÄn tre olika etiklÀror och dessa Àr: konsekvensetiken, pliktetiken och diskursetiken. Vi har kommit fram till att aktörsgruppernas moraluppfattning kan hÀrledas ur alla tre etiklÀror. Dock har vi funnit stöd för en tydligare konsekvensetik hos Àgarna och ledning, samt en mer tydlig pliktetik hos anstÀllda samt stat och myndigheter. Diskursetiken har dÀremot varit svÄrare att hÀrleda..

IP-adresserna under IPv4 Àr inte tillrÀckliga och har pÄ mÄnga delar i vÀrlden redan tagit slut. IPv6 erbjuder mÄnga fler tillgÀngliga adresser och övergÄngen till protokollet har redan börjat. Det GÀvlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjÀnst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska lÀnderna Àr nÄbara via IPv6 samt om de Àr sÀkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbÀttra och göra deras tjÀnst anpassningsbar för flera lÀnder. Processen som beskrivs Àr parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och Àndringar till hur data presenteras sÄ att det gÄr att lÀgga till flera lÀnder..

En omdiskuterad frÄga inom upphandlingsvÀrlden har pÄ senare tid varit om upphandlande myndigheter i upphandlingar kan stÀlla krav pÄ verksamhetsövergÄng. Ett sÄdant krav innebÀr att myndigheten krÀver att den nya leverantören ska iaktta 6 b § LAS och dess rÀttsföljder, oavsett om 6 b § LAS Àr tillÀmplig eller inte. De rÀttsföljder som 6 b § LAS ger upphov till Àr att arbetstagare hos den nuvarande leverantören gÄr över till den nya leverantören med samma villkor, att övergÄngen inte Àr en giltig grund för uppsÀgning och att de kollektivavtal som berörda arbetstagare omfattas av följer med till den nya arbetsgivaren. 6 b § LAS grundar sig pÄ ett EU-direktiv, det sÄ kallade överlÄtelsedirektivet. För att kunna stÀlla ett sÄdant krav mÄste kravet vara förenligt med upphandlingslagstiftningen, bland annat reglerna kring sociala hÀnsyn, och de upphandlingsrÀttsliga principerna.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

I Sverige Àr det lag pÄ att myndigheter ska kommunicera vÄrdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrÄn dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare sÄ effektivt som möjligt kallas för klarsprÄksarbete. Kritiker av klarsprÄksarbete menar att sÄdant sprÄkbruk riskerar att försÀmra myndighetstexter sÄ att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarsprÄksarbete kan fÄ i myndighetskommunikation utifrÄn en beslutstext frÄn Centrala studiestödsnÀmnden (CSN). Materialet utgörs av tvÄ varianter av samma beslutstext.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Inom offentlig upphandling strÀvar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjÀnster till ett sÄ lÄgt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersÀtts. Antagande av anbud som Àr sÄ lÄga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlÀngningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebÀr en effektiv anvÀndning av offentliga medel.Huvudregeln Àr att samtliga anbud som lÀmnas i en offentlig upphandling ska utvÀrderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag frÄn huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt lÄga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lÄgt anbud.

The aim with this study is to analyze how Swedish social services interpret men's and women's needs and whether it is possible to discern any pattern in the social services investigations. The following questions are of importance: how men and women are described in the assistance investigations and if there are any differences between men and women in assistance investigations. The analysis is based on a qualitative text analysis of twenty assistance investigations. The investigations have been studied gradually and interesting patterns emerged which were analyzed by the theory of gender.The results are multifaceted and demonstrate on the one hand that men and women receive the help they apply for and the assessment of their needs is conducted in an equitable way. On the other hand, the study demonstrates that there is a difference in how men and women are described in the investigations..

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som bestÄr i att förÀldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. HuvudfrÄgan som berördes var: Vad kan kÀnneteckna förÀldraparsrelationer dÀr parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgÄtt frÄn fem fÀders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna sÄg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen dÀr fÀderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av förÀldraledigheten. FÀderna upplevde sig vara mer aktiva Àn mödrarna, och ansÄg sig vara mer kommunikativa inom relationen.