För att fÄ bedriva underhÄllsverksamhet pÄ flygplan över 5700kg sÄ mÄste underhÄllsorganisationen i frÄga vara godkÀnd av Transportstyrelsen samt följa EU:s flygsÀkerhetsmyndighet EASAs Part 145 regelverk. För att berörda myndigheter ska fÄ sig en insikt i hur underhÄllsorganisationera ser ut och fungerar sÄ mÄste dessa skriva en verkstadshandbok som beskriver verksamheten och processer. Detta Àr ett krav som finns beskrivet i Part 145 regelverket. Uppgiften blev att skriva ett förslag pÄ kapitel 2 till PAMs vekstadshandbok frÄn grunden genom att intervjua personal pÄ plats för att fÄ reda pÄ hur respektive tillÀmande procedurer sÄg ut. Syftet var att skapa en verkstadshadbok som var aktuell och som personalen kunde anvÀnda som handbok att slÄ upp i och hitta respektive procedurer..

Som grund till denna rapport ligger de olyckor som varit i samband med illegal streetracing och det projekt som startat för att minska detta, samt att jag som motorintresserad blivande polis sannolikt kommer att trÀffa pÄ streetracing ute i trafiken. Genom att fördjupa mig i Blackrace hoppas jag kunna bidra med mera kunskap om vad det Àr för nÄgonting bÄde för poliser och Àven andra myndigheter. Jag vill Àven visa om det har bidragit till att minska den illegala streetracing som förekommer pÄ vÄra allmÀnna vÀgar. Mitt arbete bygger till största del av samtal med projektledare för Blackrace, polis och deltagare..

Jag har under ett Är arbetat som Pro Kurator pÄ en av Lunds 13 nationer. Mitt jobb gick ut pÄ att sköta kontakten med de drygt 50 utskottscheferna och ansvara för bestÀllningar och leveranser. Nationens högste ansvarige Àr kuratorn. Denna personen har hand om kontakt med myndigheter och universitet och Àr nationens ansikte utÄt. Kuratorn sköter mÄnga administrativa uppgifter som t.ex stipendiefonder och registerhantering.

Kommunerna och landstingen avsÀtter ca 16,5 miljarder kronor per Är för missbruksvÄrd. Enligt CAN `s rapport om skolelevers drogvanor har 20% av killarna, samt 14% av tjejerna i Ärkurs.2 i gymnasiet nÄgon gÄng anvÀnt narkotika. Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ tre intervjuer genomförda med förÀldrar till missbrukande unga vuxna. Denna studie vill visa pÄ förÀldrars kÀnsla av hur de upplever att samarbetet fungerar mellan myndigheter, samt hur sekretessen har pÄverkat deras möjlighet till insyn den dag deras missbrukande ungdom uppnÄr myndighetsÄldern..

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka vad som karaktÀriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist Àr vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vÀnner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna pÄ ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex mÄnader. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn en intervjuguide som bygger pÄ uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.VÄr tidigare forskning bestÄr av studier om sociala relationers inverkan pÄ ungdomar med allvarlig social problematik sÄsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina förÀldrar under uppvÀxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har pÄverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förÀndringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat vÄld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig nÄgot ifrÄn varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt Ätta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjÀnst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick frÄn att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsÀtt, skulle kunna anvÀndas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvÄld.Det mest framtrÀdande resultatet var att det inte fanns nÄgon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förÀndra grundproblemet, d.v.s. hederstÀnkandet i familjerna. DÀremot kom det fram frÄn samtliga respondenter att de kÀnde igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket sÀkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.Alla respondenter har ocksÄ beskrivit att en stor svÄrighet Àr att hedersförtryck oftast Àr sanktionerat av ett kollektiv, vilket Àr vÀldigt frÀmmande för det svenska samhÀllet dÀr vÄld mot familjemedlemmar nÀstan alltid utförs av en gÀrningsman.

Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Denna studie belyser nÄgra svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Ambitionen Àr att fördjupa förstÄelsen av och fÄ ökad insikt om betydelsefulla förutsÀttningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framstÀllande av myndigheternas hierarkiska nivÄer: ledarnivÄ, organisationsnivÄ och kontextnivÄ, skildras respektive nivÄs betydelse och medverkan under konkretiseringen av konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förstÄelse mellan de olika nivÄerna, Àr av central betydelse betrÀffande realiserande av Barnkonventionen..

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka potentialen för en cirkulÀr affÀrsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkÀtundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit stÀllning till frÄgor som utgÄr frÄn konceptet cirkulÀr ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket lÄg efterfrÄgan för en cirkulÀr affÀrsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriÀr som framförallt anses begrÀnsa införandet av en cirkulÀr ekonomi Àr det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU)..

Statliga regleringar drabbar oftast smÄ företag hÄrdare Àn större företag. Regleringarna införs för att skapa en vÀlfungerande ekonomi och Àr en nödvÀndighet för att ett samhÀlle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstÄ mellan smÄ företag och myndigheter. Studien har sin utgÄngspunkt frÄn lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rÀttvisare konkurrens pÄ marknaden. Skatteverket Àr de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och dÀrför Àr det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Kan Sverige lÀra sig nÄgot om invandring och flyktingmottagande frÄn ett land som ligger pÄ andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lÄng historia av invandring och det Àr en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar Ärligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hÀlften av invandrarna vÀljer att bosatta sig i mÄngmiljonstaden Toronto.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

IP-adresserna under IPv4 Àr inte tillrÀckliga och har pÄ mÄnga delar i vÀrlden redan tagit slut. IPv6 erbjuder mÄnga fler tillgÀngliga adresser och övergÄngen till protokollet har redan börjat. Det GÀvlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjÀnst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska lÀnderna Àr nÄbara via IPv6 samt om de Àr sÀkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbÀttra och göra deras tjÀnst anpassningsbar för flera lÀnder. Processen som beskrivs Àr parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och Àndringar till hur data presenteras sÄ att det gÄr att lÀgga till flera lÀnder..

IP-adresserna under IPv4 Àr inte tillrÀckliga och har pÄ mÄnga delar i vÀrlden redan tagit slut. IPv6 erbjuder mÄnga fler tillgÀngliga adresser och övergÄngen till protokollet har redan börjat. Det GÀvlebaserade företaget Interlan erbjuder en tjÀnst som kontrollerar om kommuner och myndigheter i de nordiska lÀnderna Àr nÄbara via IPv6 samt om de Àr sÀkrade med DNSSEC. Denna rapport beskriver jobbet med att förbÀttra och göra deras tjÀnst anpassningsbar för flera lÀnder. Processen som beskrivs Àr parametriseringen av skripten som samlar data, skapandet av en databas att lagra data i, och Àndringar till hur data presenteras sÄ att det gÄr att lÀgga till flera lÀnder..