Sök:

Sökresultat:

65 Uppsatser om Brottsbalken - Sida 2 av 5

Med rätt att förolämpa? : En analys av Europakonventionens inverkan på tillämpningen av straffstadgandet hets mot folkgrupp i brottsbalken 16 kap 8 §.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll.

En studie av den svenska människohandelslagstiftningens effektivitet

This paper aims to give a comprehensive view in which extent Swedish legislation concerning trafficking in human beings (Brottsbalken 4 kap. 1a §) is efficient. Qualitative interviews have been carried out with professionals within the judicial system in order to comprehend various aspects of efficiency relating to legislative validation of trafficking regarded human beings. Consent, coercion and control brings up miscellaneous issues. Personal observations by authorized people within the area was therefore viewed and found to be highly essential.

Nödvärn : Hur tolkas lagtexten?

Nödvärn är den paragraf i Brottsbalken som styr både polisens och envars rätt att använda våld. Nödvärnsparagrafen bedöms subjektivt, vilket kan medföra att liknande situationer kan tolkas och bedömas olika på grund av den tilltalades olika förutsättningar. Vi valde detta arbete för att få en bättre insikt och förståelse om hur nödvärn tolkas, tillämpas och bedöms i rätten. För att få ett så bra resultat som möjligt så baseras arbetet utifrån rättsfall som gått hela vägen till högsta domstolen och utfallen därifrån har ställts mot hur lagtexten tolkas i polisutbildningens kurslitteratur. Eftersom ingen är undantagen från rätten till nödvärn baseras arbetet på samtliga relevanta fall från högsta domstolen.

Barn- och tvångsäktenskap : En studie om det stärkta skyddet

De grundläggande förutsättningarna för ingående av äktenskap enligt svensk rätt är frivillighet. Kärlek är anledningen till att folk väljer att ingå äktenskap, ändå ser man klart och tydligt i statistiken nedanför att det är långt ifrån alla som känner att de får välja livspartner.Den 1 juli 2014 började nya civil- och straffrättsliga bestämmelser att gälla om vissa äktenskapsfrågor. Dessa bestämmelser syftar till att stärka skyddet mot barn- och tvångsäktenskap, där två nya brott infördes i Brottsbalken. Dessa brott har brottsrubriceringen äktenskapstvång och vilseledande till tvångsäktenskapsresa. Brottsrubriceringen äktenskapstvång avser den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatta omständigheter lyckas få en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande överenskommelse.

Angivelsebrott - Ställer angivelsebrotten några speciella krav på poliser?

Ett flertal av brotten i Brottsbalken kräver angivelse av målsäganden för att åklagaren ska kunna väcka åtal. På Polisutbildningen undervisar man väldigt lite om de här brotten och många poliser saknar därför kunskap i området. Jag tyckte det skulle vara intressant att ta reda på mer om dessa brott samt varför/om detta är viktigt för oss poliser att kunna. För att undersöka detta har jag använt mig av lagtext, förarbeten, JO-utlåtanden och doktrin. Mitt resultat är en genomgång av hur lagstiftningen är utformad, samt ett försök att få det någorlunda begripligt.

Bedrägeri ? den nya formen av vardagsbrottslighet : En analys av 9 kapitlet 1 § Brottsbalken

SammanfattningBedrägeribrotten har ökat kraftigt och det har även skett en stor förändring i tillvägagångssätten för brottstypen de senaste decennierna. Ökningen och förändringen beror till stor del på den tekniska utvecklingen som har gjort att fler former av bedrägerier kan begås. Den nya tekniken har även bidragit till att bedrägeribrotten både kan utföras med enkla medel men framförallt mer effektivt då en gärningsperson enkelt kan nå ut till en stor krets. Bedrägeri är en av de mest svårlösta brottstyperna.De centrala begreppen i 9 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) definieras inte i lagtexten vilket ger rättstillämparen ett betydande utrymme för tolkning.

Bokföringsbrott : Ett resultat av oaktsamhet i bokföring?

Datum: 29 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, ESTMälardalens HögskolaFörfattare: Lezan Abdlwafa, Anita Balci & Awat SafariTitel: Bokföringsbrott ? Ett resultat av oaktsamhet i bokföring?Handledare: Ulla PetterssonNyckelord: Bokföringsbrott, oaktsamhet, bokföringsskyldighet, god redovisningssed, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, konkursförvaltareFrågeställning: På vilket sätt leder näringsidkarens oaktsamhet i bokföring till bokföringsbrott? Vilka faktorer bidrar till detta?Syfte: Att undersöka hur näringsidkarens oaktsamhet i bokföringen kan vara en av orsakerna till bokföringsbrott.Metod: För att uppnå syftet så använde vi oss av en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse av ämnet. Vi inhämtade vårt material till referensramen från litteratur samt lagar såsom bokföringslagen, årsredovisningslagen och Brottsbalken. Material till empirin var hämtad från tre intervjuer med personer som besitter relevant kunskap, en skattebrottsutredare, en konkursförvaltare och en åklagare.Slutsats: Det vi har kommit fram till i vår uppsats är att oaktsamhet i bokföring är en orsak till bokföringsbrott, främst i mindre företag som inte har resurser till att upprätta bokföring på ett sätt som ger en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning..

Våldtäktsbrotten över tiden: från medeltid till idag, hur ser rätten på kvinnan som våldtäktsoffer?

Detta examensarbetes syfte är att belysa hur rättens syn på kvinnan som offer för sexualbrott har sett ut från tiden för landskapslagar till dagens lagstiftning. Arbetet är skrivet med en traditionell juridisk metod med en rättshistorisk framtoning. Endast kvinnan som offer för sexualbrott behandlas, trots att lagstiftningen idag är könsneutral. Grunden för den nya sexualbrottslagstiftningen är liksom tidigare att offret skall ha tvingats till samlag eller därmed jämförlig sexuell handling. Detta tvång kan ha utövats genom misshandel eller genom hot om brottslig gärning.

Bokföringsbrott : ansvarsfrågan

Det finns idag inte några speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrättsliga åtgärder. Detta kan medföra att personer som är bokföringsskyldiga kan begå bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist på kunskap inom redovisning. Bestämmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ Brottsbalken.

Trafficking : Det förebyggande arbetet

I och med att den nya lagen (Lagen om förbud mot sexuella tjänster 1998:408) infördes, har man sett att sexhandeln har blivit mer dold. Utifrån det har polisens förebyggande arbete blivit svårare. Trafficking som är en del av könshandeln, är något som polisen har arbetat mot länge, det är inget nytt brott. Men den 1 juli 2002, infördes ett nytt brott i Brottsbalken, Människohandel för sexuella ändamål. Årligen uppskattar EU att det in i EU förs cirka 120 000 ? 500 000 kvinnor och barn från andra delar av världen, varav 300-600 av dem hamnar i Sverige.

Den nya våldtäktslagen

Mycket har hänt runt lagstiftningen kring våldtäkt sedan den infördes i Sverige på 1200-talet. Då var våldtäkt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag är våldtäkt ett brott mot kvinnan och över hennes rättigheter att bestämma över sin egen sexualitet. År 2003 anmäldes cirka 2560 våldtäkter men endast 12 procent av de våldtäkter som skedde inomhus ledde till åtal. Syftet med detta arbete är att jämföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som är tänkt att börja gälla från den första april 2005.

Sexualbrottslagstiftningen: under utveckling?

Det nuvarande kapitlet i Brottsbalken som handlar om sexualbrott tillkom 1984. Innan dess hade samma regler gällt i över tjugo år. Den äldre rätten speglade gamla tiders moraluppfattningar. Om flickan, till exempel, betett sig inbjudande innan övergreppet fick hon skylla sig själv. Då bedömdes övergreppet som mindre grovt.

The Clash of Liberties - demokratiska principer och fallet Åke Green

Sverige är ett land som internationellt sett länge förknippats med fred, och framförallt med frihet. En tolerant nation, där just denna beryktade tolerans i nuläget utsatts för ifrågasättande. Anledningen till detta är fallet med pastor Åke Green. Denne har i en predikan, som sedermera publicerades i Borgholms lokaltidning, Ölandsbladet, uttalat sig kränkande mot homosexuella och deras livsföring. Följden av detta blev väckande av allmänt åtal enligt den nya tilläggsbestämmelsen i Brottsbalken 16 kapitlet, 8 paragrafen om förbud mot hets mot homosexuella.

RÄTTSPSYKIATRI - EN KVALITATIV STUDIE OM DEN RÄTTSPSYKIATRISKA VERKSAMHETEN UR ETT RÄTTSLIGT PERSPEKTIV OCH ETT PERSONALPERSPEKTIV

Discussion about the connection between severe mental disorders and criminal acts is constantly ongoing. Violent crimes committed by persons with severe men-tal disorders get a lot of media attention in today´s society. This arise general questions regarding the penalties that these offenders are sentenced to. It is known that the responsibility for these people lies on the forensic psychiatry, however, the media does not draw attention to what is happening in this organization. The purpose of this study is to describe the forensic psychiatric organization from a staff perspective and from a legal perspective.

Översa?ttning av svenska passiva satser till ryska : en empirisk studie

Arbetet undersöker det straffrättsliga rekvisitet ?tillåtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestämmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsättning för att en individ ska kunna ge en tillåtelse som gör gärningen straffri är att denna har förmåga och tillfälle att göra detta, dvs. självbestämmande. Inom straffrätten är självbestämmande ideologiskt preciserat utifrån en idé om människan som en fri individ, vilket får konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillåtelse?.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->