Bakgrunden till den här uppsatsen finns att hitta i min något idealistiska bild av nyhetspressens eviga sökande efter och uppdagande av sanningen. Den bilden, i kombination med den senaste tidens skriverier om bland annat Hagamannen och dennes offer, fick mig att fundera kring nyhetspressens eventuella konstruerande eller reproducerande av våldsbrottsofferdiskursen.Jag använde mig av Faircloughs kritiska diskursanalys då jag analyserade 36 nyhetsartiklar och nyhetsnotiser från Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens Nyheter, vilka alla hade publicerats under 2005/2006. Fokuseringen i undersökningen låg på den lingvistiska nivån i texten, det vill säga på ord, styckekombinationer och meningsuppbyggnader men även på de diskursiva praktikerna som fanns att finna i texterna.Det huvudsakliga som kom fram i undersökningen var att det inte finns en våldsbrottsofferdiskurs värd att tala om i svensk nyhetspress, den är alltid underordnad könsdiskursen och åldersdiskursen. Det finns inga våldsbrottsoffer i svensk nyhetspress, bara män och kvinnor i olika åldrar som blir utsatta för brott.

Kronvittnessystem har vid ett flertal tillfällen diskuterats i svensk politik som en möjlig åtgärd i arbetet mot organiserad brottslighet. Ett kronvittne är en person som vittnar om sin egen eller andras brottslighet och på grund av detta erhåller ett mildare straff för sina brott. Flera andra länder använder sig av kronvittnessystem på grund av de nyttor som finns med det, men forskning visar att det även finns problem med systemet. Syftet med denna studie är att besvara frågan vad kriminella personer har för uppfattning om att kronvittna i ett kronvittnessystem. Kvalitativa intervjuer genomfördes med före detta kriminella med erfarenhet av organiserad brottslighet.

Genom att peka på de svårigheter som eleverna möter när de löser tre uppgifter av problemlösningskaraktär vill jag undersöka om elevernas problemlösningsförmåga utvecklas med interaktion och artefakter. Uppgifterna ställer till problem av olika slag både för enskilda elever och hela gruppen. Problemen för med sig att det uppstår ett hinder, ett brott i lösningsprocessen, som eleven/eleverna behöver hjälp med att komma över. Uteblir hjälpen hindras eleven/eleverna från att nå en korrekt lösning. När gruppen kommunicerar uppstår ett unikt växelspel som styr och påverkar gruppmedlemmarna.

Uppsatsen beskriver och analyserar R.M. Matthiesens arbete som fängelsepredikant i Härnösands cellfängelse under hans verksamhetsperiod 1875-1887. Källmaterialet är hämtat från Matthiesens årsrapporter och dagjournaler till Fångvårdsstyrelsen samt befintlig forskning. Bakgrunden till valet av uppsatsämne är den fängelsereform som genomfördes under 1800-talets mitt. Den baserades på kristna värderingar, med en stark övertygelse till människans förmåga att förändras och utvecklas.

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna.Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte GuthUppdragsgivare: SVT Uppdrag granskningKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 50, inklusive bilagorAntal ord: 14847Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktionerMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant.

Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende är ett psykologiskt fenomen och ofta är det den psykologiska vetenskapen som forskar inom ämnet. Vad som inte får förringas är att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det är i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer när neurotiska och auktoritära personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin självutnämnda "gudomliga position", tolkning av troslära och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

I dag finns ett stort antal konsultföretag som bygger hela sin näringsverksamhet på att sälja tjänster. Ett problem som kan uppstå är om en arbetstagare på konsultföretaget röjer en kunds företagshemligheter.För att lösa problemet måste en utredning om vad ett anställningsavtal ska innehålla, lojalitetspliktens betydelse, vad som är en företagshemlighet, vem som bär ansvaret för röjande av företagshemligheter och skadeståndslagen med principalansvaret redas ut. I anställningsavtalet kan en arbetsgivare skriva in klausuler om ytterligare lojalitet än den som uppstår då två parter ingår avtal.En företagshemlighet är all information som en näringsidkare håller hemlig som kan orsaka skada för näringsidkaren om den röjs. Det är enbart den som röjer företagshemligheten som bär ansvaret och ska dömas för brott enligt lagen om företagshemligheter.När en skada har skett uppkommer ett ersättningsanspråk. Om en arbetstagare vållar en skada i tjänsten ska arbetsgivaren ersätta skadan enligt principalansvaret.

Denna uppsats strävar efter att besvara frågorna: Har systembolaget rätt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rätten?EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör något brott mot EG-rätten, under förutsättning att de anpassas till övrig EG-rätt på konkurrensrättens område. Det är därför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis på området visar på att monopolet i sig inte är otillåtet utan fokus ligger snarare på de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte får verka diskriminerande mot utländska varor.Då det fortfarande inte finns något avgörande i frågan om import- och exportreglerna strider mot EG-rätten, så finns inget svar på denna fråga.

Detta examensarbete belyser trygghetsdiskussionen inom den fysiska planeringen och ger förslag på förbättringar av den fysiska miljön på otrygga platser, med fokus på gång- och cykelstråk. Idag är trygghet och säkerhet en viktig faktor för trivsel, oavsett om man bor i staden eller på landsbygden. Själva rädslan för att bli utsatt för brott är i sig ett problem. För många människor begränsar rädslan påtagligt vardagens möjligheter att använda stadens miljöer. Rädslan för att drabbas av våld eller annan brottslighet gör att många människor håller sig borta från offentliga platser och allmänna kommunikationer, speciellt efter det har blivit mörkt. Rädslan är beroende av olika sociala relationer som finns mellan olika grupper i samhället. Den föreställda rädslan är bl.

Jag vill med denna uppsats belysa frågan om man i Sverige bör införa en allmän skyldighet att hjälpa nödställda. Syftet är att undersöka vilken betydelse en sådan så kallad civilkuragelag skulle kunna få för samhällsmoralen. Genom att använda mig av relevant samhällsvetenskaplig teori om bland annat medmänsklighet, moral, tillit, normer och socialt kapital vill jag sätta frågan i ett sociologiskt perspektiv. Jag har genomfört intervjuer med jurister och juridikstudenter för att få deras perspektiv på frågan. Frågan har jag sedan analyserat utifrån deras svar och utifrån de teorier och den tidigare forskning jag använt mig av.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

I Sverige finns idag en vårdform där patienter som begått brott under grav psykisk störning samvårdas med personer som har ett allvarligt självskadebeteende. Dessa inrättningar måste då förhålla sig till två olika vårdsätt. Vi vill därför undersöka om personalen beskriver och upplever eventuella skillnader i interaktionen med patienter vilka vårdas med stöd av olika tvångsvårdslagar på en rättspsykiatrisk avdelning. Vi har använt oss av en kvalitativt ansats där vi har intervjuat sex yrkesverksamma inom rättspsykiatrin. Med hjälp av symbolisk interaktionism samt vårdkulturteori har vi analyserat den empiri som framkommit från intervjuerna.

Internet är idag en mötesplats för personer som söker kontakt med andra människor. Men den ökade Internetanvändningen har även fört med sig en del negativa sidor. Sexuell grooming är något som har ökat i och med att Internet används i större utsträckning av både vuxna och barn. Grooming är ett begrepp som innebär att en vuxen person etablerar en kontakt med ett barn för att därefter kunna begå sexuella övergrepp på det barn som man har etablerat kontakten med.Denna uppsats utreder företeelsens förekomst och en heltäckande analys görs av det nya brottet. För att åstadkomma detta görs en genomgång av internationellrättsliga dokument som finns till skydd för barn.