Den svenska apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förändrats från ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat åtskilliga nya aktörer och antalet apotek på marknaden har växt stadigt. Vågen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillväxt, vilket resulterat i att många apotek upplevt svårigheter att nå lönsamhet. Med utgångspunkt i det turbulenta marknadsläget är studiens syfte att undersöka utifrån vilka villkor som apotek kan etableras på den nya apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som ämnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgång.

Priserna på byggmaterial i Sverige är idag höga och utgör cirka 40 procent av den totalabyggkostnaden. Samtidigt finns det betydligt billigare byggmaterial ute i Europa. Författarentill denna uppsats har mot denna bakgrund kommit fram till följande problemformulering: hurbedömer byggentreprenadsföretagen konkurrensen inom byggmaterialbranschen i Halmstad?Syftet med uppsatsen är att beskriva hur konkurrensen fungerar i Halmstad och förklara dekonkurrenshinder som finns. Undersökningens metod är kvalitativ och författaren harintervjuat fyra personer inom entreprenadbranschen.

Sedan millenniumskiftet har andelen kedjeanslutna företag på fastighetsmäklarmarknaden ökat från 17 till 70 procent och 10 av de 12 största företagen är så kallade franchiseföretag. Fastighetsbyrån, Svenska Fastighetsförmedling och Länsförsäkringar utgjorde över 50 procentav marknaden 2014. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida en ökad andel franchiseanslutna mäklarkontor påverkar konkurrens. En ekonometrisk modell av det så kallade Herfindahl-Hirschman indexet specificeras, och försöker svara på vad som påverkar koncentrationsmåttet. Regressionsresultatet visar att andelen franchiseanslutna kontor inte har en signifikant påverkan på konkurrens.

Konkurrens har varit den gällande synen under en lång tid för hur företag ska tänka och agera på en marknad. Konkurrens medför bland annat till innovation och ökad vinst, det ger även lägre priser till kunden. Senare har dock samarbete blivit mer vanligt eftersom det exempelvis kan ge minskade kostnader, högre kvalitet och en ökad utdelning på lång sikt. Allt eftersom marknaden förändras har en blandning av dessa uppstått, det vill säga coopetition. Detta innebär att två eller flera aktörer samarbetar trots att de även är konkurrenter.

Problem: Vad är det som hindrar och/eller främjar samarbeten mellan konkurrerande företag?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som avgör varför företag väljer att samarbeta eller inte samarbeta med företag som de även konkurrerar med. Genom att undersöka detta kan förhoppningsvis slutsatser dras för att visa varför "coopetition" främjas eller begränsas (och då påvisa hur detta kan utvecklas för att skapa fler möjligheter för samarbeten i framtiden).Teori: Som grund för den teoretiska referensramen ligger teorier kring konkurrens, samarbete och coopetition.Metod: Uppsatsen är författad utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt (utifrån ett teoretiskt perspektiv) med en tillhörande kvalitativ undersökning. Intervjuer gjordes med fem företag inom IT-branschen.Resultat: Studien påvisar flertalet stöd och hinder för samarbeten mellan konkurrerande företag. De främsta stöden som främjar samarbeten är kompletterande ansvarsområden, tydlig rollfördelning, och möjligheten att ta sig an större uppdrag och konkurrenter medan de största hindrena mot samarbeten är bristande förtroende, begränsad kundbas, direkt konkurrens och konkurrens kring personal..

The colour choice of spiders and the effects of competition on this phenomenon were examined in the laboratory using the sit-and-wait predator goldenrod crab spider (Misumena vatia, (Thomisidae)). This species can  be both white and yellow (could also change colour)  and it was here examined whether individuals preferred to sit on flowers which has the same colouration as their bodies. I found that M.vatia showed preference for flowers that matched their own body colour, but when competition was introduced this preference disappear. It seems, however, that position is a factor that can influences the substrate decisions of M. vatia, where the edge of the flower is preferred..

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KällquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri från konkurrens från andra aktörer, men i och med friskolereformens inträde, förändrades förutsättningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trädde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, då det skapade olika alternativ för eleverna att välja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag är aktörerna på skolmarknaden många, med olika förutsättningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam både inom den kommunala och fristående gymnasieskolan så ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur företrädare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft på gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts.

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KällquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri från konkurrens från andra aktörer, men i och med friskolereformens inträde, förändrades förutsättningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trädde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, då det skapade olika alternativ för eleverna att välja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag är aktörerna på skolmarknaden många, med olika förutsättningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam både inom den kommunala och fristående gymnasieskolan så ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur företrädare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft på gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilka förutsättningar Apoteket har för att konkurrera på en avreglerad marknad för receptfria läkemedel. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med tonvikten på insamlandet av sekundär data från statliga utredningar. Metodangrepssättet är abduktivt. Slutsatser: Vår slutsats är att Apotekets förutsättningar för att konkurrera efter en avreglering framförallt beror på hur regelverket för detaljhandelns försäljning av receptfria läkemedel kommer att utformas. Utformningen kommer att avgöra hur stora inträdesbarriärerna blir på den receptfria marknaden och således påverka i vilken omfattning Apoteket kommer att utsättas för konkurrens..

Konkurrens och hur den påverkar ett företag kan skilja sig beroende på vilken marknad eller bransch företaget befinner sig i. Hur ett företag väljer att jobba med konkurrens och kampen om kunderna är en bidragande faktor till uppsatsens genomförande. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för revisions- och konsultbyråers affärsmodeller och genom ett kundperspektiv (1) identifiera nyckelfaktorer och mekanismer för socialt utbyte som påverkar affärsmodellen och även hur kunder och företag upplever nyckelfaktorerna och de sociala mekanismerna. (2) Utveckla en analysmodell som visar företags centrala delar av deras affärsmodell och sociala mekanismer. Att utveckla en bra förståelse för organisationens omgivning hjälper företaget att uppnå en starkare, mer konkurrenskraftig affärsmodell.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.