Kryptering används för en mängd olika ändamål idag, till exempel för att elektroniskt signera dokument, autentisera en person och skydda hemlig information. För att detta skall fungera krävs att krypteringsnyckeln hålls hemlig och är lagrad på ett säkert sätt. Denna rapport redogör för hur krypteringsnycklar idag lagras och hur säkra det olika sätten är. Lagringssätten som behandlas är bland annat aktiva kort, bankdosor och datorfil. Det redogörs även för ett antal olika typer av hot såsom social engineering, malware och avlyssning för att slå fast vilka hot som är möjliga mot vilka system.

Statistik har visat att byggbranschens byggnationskostnader i Sverige har ökat de senaste åren. Dessa kostnader beror enligt Josephson & Saukkorippi på kvalitetsproblem och kostnader för omprojektering, samt att det i nuläget görs aktiviteter som inte tillför något kundvärde. Ett arbetsmoment som idag är en viktig del hos många byggföretag är arbetsberedning. Syftet med arbetsberedningen är att hitta den optimala metoden att utföra ett moment på. Grunden till uppslaget är att Peab anser att det råder Brister i deras nuvarande arbetsberedning. Intervjuer och enkätundersökning har gjorts för att kartlägga eventuella Brister i Peabs arbetsberedning samt deras synsätt på Lean..

En anledning till att många elever upplever bråkräkning som svårt kan vara att räkning med tal i bråkform inte förekommer i vardagslivet lika ofta som förr. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några eventuella Brister hos elever, som går första året på gymnasiet, när de räknade med tal i bråkform. Kan grundskolan i så fall göra något för att motverka detta? Vi ville samtidigt studera hur eleverna förklarade och motiverade sina tankegångar.För att ta reda på detta genomförde vi en diagnos med tal i bråkform och till svaren skulle eleverna skriva motiveringar och beräkningar. Vi skickade även en enkät till de gymnasielärare som undervisar eleverna för att få deras syn på resultatet.Resultatet visar att många elever saknar tillräckliga baskunskaper för att klara bråkräkning, vilket också lärarnas enkätundersökning signalerar.

Antalet läkemedel som lanseras på marknaden har minskat under mer än ett decennium, vilket väcker frågan om huruvida det finns Brister i de metoder och resonemang som används vid utvecklingen av ett nytt läkemedel. Syftet i den här litteraturstudien var att utreda delar av frågan kring eventuella Brister med hjälp av följande frågeställningar: Vilka in vitro potenser kan man hitta vid en litteratursökning för några på marknaden etablerade humana och/eller veterinära läkemedelssubstanser? Hur förhåller sig in vitro potensen för dessa substanser till den terapeutiska plasmakoncentrationen/det terapeutiska intervallet som har fastställts för dem? Vad finns det i dagsläget för teorier kring eventuella Brister i den rådande läkemedelsutvecklingsprocessen? In vitro potens-data för nio etablerade läkemedelssubstanser samlades in och jämfördes med respektive substans terapeutiska plasmakoncentration och en kvot erhölls som sedan relaterades till det resultat som presenterades i en mastersuppsats i farmaci av Fabian Göransson där motsvarande kvot genererades för 150 etablerade läkemedelssubstanser. Det sammanvägda resultatet, med tyngdpunkt på Fabians Göranssons resultat, visar att antagandet att den terapeutiska plasmakoncentrationen är minst tre gånger högre än in vitro potensen kan leda till främst överestimering men också underestimering av den terapeutiska plasmakoncentrationen och att substanser tenderar att vara mer potenta in vivo än in vitro. Därför behövs en högre grad av flexibilitet när ovan nämnda antagande praktiseras under läkemedelsutvecklingsprocessen. Efter en kortare utblick över några teorier kring Brister i dagens läkemedelsutvecklingsprocess verkar det som att läkemedelsindustrin behöver revidera samt ifrågasätta lämpligheten hos de principer som idag praktiseras inom området. .

Brister i äldreomsorgen och vanvård av omsorgstagare är idag ett hett ämne som dagligen diskuteras i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur arbetsledning och omsorgsgivare upplever användandet av de verktyg och riktlinjer äldreomsorgsorganisationen har att följa inom äldreomsorgsorganisationen, för att möjliggöra omsorgskvalitet för omsorgstagare. Studien har genomförts med en metodtriangulering med både kvantitativ och kvalitativ ansats i en medelstor kommun i Sverige. Vi har i kombination med organisationsteori med inriktning på social struktur valt att utgå från det salutogena perspektivet och helhetssynen om människans omsorgsbehov. Resultatet visar på flertalet Brister och förbättringsområden.

SSAB Tunnplåts ledning utarbetade under 2004/2005 fram en ny strategiplan. Denna kommunicerades ut i olika steg under 2005 och 2006. Ett av stegen var projektet Strategispelet.Syftet med denna uppsats är att analysera SSAB Tunnplåts genomförande av den strategikommunikation som utfördes 2005-2007 i Borlänge och Luleå, med fokusering på Strategispelet. Fanns det Brister i projektet Strategispelet och kunde de i så fall ha undvikits?Vi har genom intervjuer vid SSAB Tunnplåt skapat en bild av strategikommunikationen.

I varje projekt finns det Brister i kommunikation som kan leda till att kostnad, tid och kvalitét påverkas. Varje projekt är en tillfällig organisation med olika företag och olika personer med varierande erfarenheter inom projektering. Detta medför att varje projekt är i sig unikt och hur alla ska kommunicera med varandra kan vara stora frågetecken under projekteringens förlopp. Denna rapport tittar närmare på vilka Brister och svårigheter som kan uppkomma i projekteringskedet..

För att informationsöverföring över publika nät ska kunna utföras på ett säkert sätt krävs identifiering, signering och kryptering, vilka är grundstenarna i en elektronisk signatur. Dessa delar i kombination ger oss bl.a. säker e-handel. Som plattform för detta ligger PKI (Public Key Infrastructure), vilket är samlingsnamnet för lösningar där man med hjälp av en speciell krypteringsteknologi skapar system för identifiering, kryptering och integritetskontroll (Halvarsson & Morin, 2000). Systemen kan användas för att till exempel skapa elektroniska signaturer för olika typer av avtal, säkra elektroniska transaktioner, identifiering av användare, säker e-post, och olika typer av säker kommunikation över publika nätverk.Tekniken lovordas till stor del, men även dess Brister förs fram av kritikerna.

Elektroniska böcker är ett relativt nytt koncept som inte riktigt gjort några stora landvinningar, trots att ny teknik kommit och framsteg görs. Syftet med uppsatsen är att se vilka Brister som finns i utlåningssystem för e-böckerna. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod tar vi en närmare titt på Malmö och Lunds stadsbiblioteks hemsidor. Intervjuer av bibliotekspersonal och användbarhetstest samt en teorigenomgång är basen för vår undersökning. Med hjälp av detta ville vi se vilka Brister som fanns vid utlåning, ur ett användbarhetsperspektiv, och dra våra slutsatser utifrån de resultat vi fått.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora Brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt Brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning.

AAA-protokoll är ett protokoll som hanterar uppkopplingsförfrågningar och bokför använda resurser hos användare för att senare kunna ta betalt. Det kan användas för mer än detta så som att erbjuda uppkoppling till trådlösa nätverk. AAA-protokoll erbjuder en centraliserad punkt för administration av uppkopplingshantering och nätverksåtkomst.RADIUS-protokollet är det mest använda AAA-protokollet i världen på grund av sin flexibilitet och öppna standarder. Protokollet innehåller dock en del Brister mot funktionalitet och säkerhet, så som att protokollet är svagt mot man-i-mitten-attacker. Diameter är uppföljaren till RADIUS och är det bättre av dem båda.

Motiverande samtal är en pedagogisk metod som frekvent förekommer på Sveriges HVB. Det finns tidigare forskning som pekar på att metoden fungerar bra vid de flesta beteendeförändringar. Utövare har erfarenheter av att metoden fungerar bra i många sammanhang men också att metoden ibland kan ha Brister. Denna studie syftar till att undersöka utövares upplevelser och erfarenheter av motiverande samtal (MI). Studien undersöker på vilket sätt MI kan vara ett stöd för patienten och vilka svårigheter det finns med metoden.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsBrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om kommunikationsBrister inom en utbildningsförvaltning och hur man kan synliggöra dem. I denna uppsats har valet av genomförande grundat sig på den kvalitativa metoden genom intervjustudie. Utifrån de elva intervjuer har i resultatet kommit fram att kommunikations begrepp är svårt att definiera men att en rak kommunikation och öppenheten mellan parterna är väsentlig för en god kommunikation. Mejl är den kommunikationskanalen som används mest men det finns även andra kanaler såsom formella och informella möte, telefon och anslagstavla. Kommunikationen inom utbildningsförvaltningen kan alltid bli tydligare.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns Brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa Brister..