Denna uppsats utreder informationsbehovet hos brukare inom hemtjänsten i Göteborgs Stad Centrum samt hur stadsdelsförvaltningen Centrums sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård, kan förbättra sin hemtjänstverksamhet och öka brukarnas inflytande över denna. Undersökningens material består av intervjuer med tolv stycken brukare inom Centrums hemtjänst. Med hjälp av särskilt Tove Harnetts och Eva Wikströms teorier om brukarinflytande samt teorier om kommunikation och New Public Managements perspektiv på brukare analyserar jag de intervjuades tankar om och upplevelser av hemtjänsten. Mina centrala resultat pekar på Brister i kommunikationen mellan brukarna och hemtjänstorganisationen, men också Brister i respondenternas kunskap om både den egna situationen, till exempel kännedom om kontaktperson, och om hemtjänsten som organisation. Brukarna föredrar att använda brev och telefon som kommunikationskanaler och kommunikation om förändringar är den viktigaste informationen att erhålla från hemtjänsten.

SammanfattningDe flesta företag som arbetar med produktutveckling idag använder sig av någon form avproduktutvecklings-process. Även om en process är mycket användbar, så garanterar inte den enframgångsrik produktutveckling. En av de viktigaste aspekterna i projektarbete ochproduktutveckling är kommunikation ? hur projektmedlemmar utbyter information medvarandra. En framgångsrik produktutveckling är svår att uppnå utan effektivprojektkommunikation.Temat för den här uppsatsen är baserad på denna bakgrund.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa.

De senaste åren har det framförts kritik mot svensk räddningstjänst både från egen personal och forskare avseende Brister i lärande och erfarenhetsåterföring inom organisationerna. Bland annat har kritik riktats mot att den dokumentation som görs endast skapar mera papper eftersom det saknas ett system för att ta tillvara på erfarenheterna. En forskare som studerat området är Anna-Karin Lindberg som granskat lärande från räddningstjänstens insatsrapporter. Hon konstaterar att spridning av kunskap och lärdomar från insatsrapporterna inte fungerar särskilt väl. Inom Storstockholms brandförsvar fanns misstankar om att den problematik som fanns avseende insatsrapporterna sannolikt också gällde brandutredningarna.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur den intern marknadsföringen används och hur det påverkar företagets anställda, i ett IT-konsult företag. Metod: Formen fallstudie har använts och studien innehåller en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer vilka gjorts på både ledning och personalnivå. Intervjuerna tog plats på företaget som studerades och fokuserar på; motivation, belöning, utveckling, beslutsfattande, intern kommunikation, ansvar och miljö. Vid intervjutillfällena har det även använts mätskalor. Analysarbetet genomfördes genom att sammanställa empirin och koppla ihop den med teorin. Därefter drogs slutsatsen som visar hur den interna marknadsföringen påverkar IT-konsulterna i företaget.

Den elektroniska journalen är en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsättningen för ett patientsäkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kärnkompetenserna informatik och säker vård, men Brister i den elektroniska journalen kan påverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förståelse av att använda elektronisk journal i kommunal hemsjukvård. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor från fem kommuner i Kronobergs län (n 67).

Sedan oktober 2011 sköter Sjukvårdens Larmcentral, SvLC, utalarmeringen av akuta sjukdomsfall som inkommer vid 112-samtal. Samtidigt infördes ett nytt medicinskt beslutsstöd för de sjuksköterskor som tar emot de akuta samtalen. Då orsaken till buksmärta är komplext och svårt att identifiera hos patienterna valdes just detta tillstånd för granskning.Syfte: Att undersöka om det medicinska beslutsstödet för sjuksköterskorna på SvLC i Uppsala län är en tillförlitlig hjälp i identifieringen av patienter med akuta buksmärtor, samt att undersöka om det fanns ålder-eller könsskillnader.Metod: En empirisk kvantitativ studie med en retrospektiv journalgranskning. Sammanlagt 151 patienter som ringt ambulans på grund av buksmärta och som av larmcentralen prioriterats som livshotande (prioritet 1) eller brådskande (prioritet 2) har granskats.Resultat: SvLC´s initiala bedömningar stämde väl överens med de prehospitala bedömningar sjuksköterskan i ambulans gjorde. Hos prio1-gruppen hade 48 % diagnostiserats buksmärta UNS, det vill säga buksmärta utan närmare specifikation, och hos prio 2-gruppen var det 40 % som fått samma diagnos.

Intensivvårdens komplexa natur innebär att det dagligen uppstår situationer som skapar moralisk stress hos sjuksköterskan och det finns i hennes profession, en vilja i att göra rätt och göra gott. Syftet var att belysa faktorer som intensivvårdssjuksköterskan upplever frambringa moralisk stress vid omvårdnad av svårt sjuka patienter. Metoden som användes var en litteraturstudie, där 10 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning. Traditionell innehållsanalys användes för att få fram koder ur materialet. Resultatet som framkom var tre huvudkategorier som belyste de faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelse av moralisk stress.

Det här examensarbetet som är utfört hos Telia Research AB behandlar opto-elektriska korskopplare (OEXC) i ett modellnät. Arbetet omfattar två delar, en karaktärisering av OEXC:er tillverkade av en specifik leverantör och en nätanalysdel. Karaktärisering av OEXC:er bestod av mätningar utförda i laboratorium på Telia Research AB. Mätningarna syftade till att finna fel och Brister hos korskopplaren inför ett fältprov. Mätningar utfördes på fyra OEXC:er.

Syftet med denna uppsats var att analysera Mina kvarter som metod för medborgardialog vid stadsutvecklingen utifrån ett planerarperspektiv i miljonprogramsområdena Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög i Stockholm, med hjälp av frågeställningen vilka kvaliteter och Brister har Mina kvarter som metod för medborgardialog så som den använts i Fisksätra, Hovsjö och Drottninghög? Materialet samlades in genom litteraturstudie och intervjuer med tjänstemän som arbetade med stadsplanering. Kvaliteter och Brister av Mina kvarter analyserades utifrån tre av SKLs elva riktlinjer för en framgångsrik dialog. Resultatet utifrån SKLs riktlinjer innebar att Mina kvarter hade potential att skapa ett förtroende för de förtroendevalda. Genom Mina kvarter breddades deltagandet och i Fisk-sätra hade Mina kvarter bäst förutsättningar till en meningsfull dialog. Innehållet i åter-kopplingen till ungdomarna var svårtolkat.

BakgrundCirka en fjärdedel av alla vårdskador är läkemedelsrelaterade. Läkemedelsfel definieras som misstag i medicineringen som lett till eller hade kunnat leda till läkemedelsrelaterad skada hos patienten. Barn är känsligare och mer utsatta för Brister och fel i läkemedelshanteringen än vuxna. Läkemedelsdoserna till barn måste alltid vara individuella och räknas fram specifikt för varje barn. Läkemedelskinetiken hos barn skiljer sig från vuxnas.

När nya former av förvaltning och beslutsfattande introduceras måste dessa utvärderas. När de introduceras i ett demokratiskt samhälle är en viktig del i dessa utvärderingar att undersöka hur demokratiska dessa beslutsformer är. Genom att använda mig av material som samlats ihop i forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management vid Luleå tekniska universitet ? ett projekt finansierat av Naturvårdsverket ? har jag med detta syfte undersökt vilken påverkan samförvaltning kan ha på demokratins centrala processvärden. Jag har konstruerat en demokratisk idealtyp baserad på dessa värden och tidigare forskning, varefter jag genom att studera viltförvaltningsdelegationer i tre svenska län har tagit reda på hur väl denna form av beslutsfattande kan passa in i ett demokratiskt samhälle.

The purpose of this literature review is to visualize the contributing factors of insufficient hygiene routines and incorrect aseptic handling. The literature review contains ten scientific articles from England, USA, Italy and Sweden, and related literature. Factors causing the problem are presented as four themes, the most reoccurring in our material are lack of time, knowledge/education, equipment and attitudes/motivation..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några lärare vid grundskolans senare års erfarenhet av arbete med elever som far illa och anmälningsskyldighet. Denna information är tänkt att påvisa hur arbetet bedrivs på olika skolor samt vilka Brister som finns i skolornas och lärarnas arbete med de utsatta eleverna och i förhållande till socialtjänstlagen. Metoden som använts för insamling av empiri är kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av aktuell forskning inom området samt Olivestam och Thorséns (2008) etiska grundbegrepp ansvar. Resultatet visar att de intervjuade lärarna utgår ifrån sin tidigare erfarenhet av arbete med elever som far illa och/eller sin personliga magkänsla då de uppmärksammar indikationer på att en elev far illa.

Vår allmänna litteraturöversikt baserades på artiklar avseende munvården hos äldre eller patienter som är beroende av hjälp. Dålig munhälsa kan leda till lidande och olika sjukdomstillstånd. Sjuksköterskors ansvarsområde omfattar munhälsan; de visade sig väl medvetna om dess inverkan på patientens livskvalitet. Undersökningarna visar olika Brister: bristfälliga kunskaper hos vårdpersonalen, Brister i vårdrutinerna samt tidsbrist. Vårdarnas motvilja och osäkerhet om patientens integritet och vårdtagarnas egna ointresse ända intill våldsamt motstånd bidrar till svårigheter.