Hoten är många i ett informationssäkerhetssystem och det är viktigt att ha fungerande säkerhetslösningar. Övergripande för en fungerande säkerhet är en informationssäkerhetspolicy. I informationssäkerhetspolicyn står de övergripande målen som organisationen har för säkerheten. Det är viktigt att ledningen tydligt klargör vad som gäller inom organisationen. Det räcker inte att bara ha en informationssäkerhetspolicy utan ledningen måste se till så att de anställda också har en hög säkerhetsmedvetenhet.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och svårigheter personalen ser i arbetet med ensamkommande barn. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. I resultatet presenteras fem teman, trygghet, skilda förväntningar, samverkan mellan personal och andra aktörer, makt- och delaktighet och att förhålla sig till motstridiga känslor. I resultatet framkom vikten av en trygg relation, empati och förståelse. Kulturella skillnader kan ge upphov till konflikter.

Goodwill är en tillgång som till sin natur är svår att definiera och värdera, då den inte utgör något fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevärd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag måste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebär att företag numera skall pröva goodwillvärdet årligen, istället för att tillämpa årliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, då goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgångar. Många menar dock att den årliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del är baserad på antaganden från ledningen vilket ökar osäkerheten i värdet på goodwill.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kantillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor medsammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som allapedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati.

Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit på en metod och förklaringsmodell som kan åtgärda vissa brister inom det matematiska området. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare år kan lära sig räkna med negativa tal med hjälp av visualisering som min metod ?att räkna med gropar? bygger på. Jag har använt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie på 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska området negativa tal.

Bristande kommunikation mellan vårdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvården. Den dagliga ronden kan således vara ett tillfälle där det är av vikt att kommunikationen upplevs välfungerande av såväl sjuksköterska som läkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med läkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer än två år på en kirurgisk vårdavdelning intervjuades med öppna frågor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys enligt Burnard.

Bakgrunden till examensarbetet ligger i en önskan från NCC Hus Region Stockholm att förbättra processen för erfarenhetsåterföring. När man arbetar med erfarenhetsåterföring på en lokal nivå så är det framförallt mötesrutiner, kontakt mellan anställda samt resurser för att arbeta fram material att återföra som är viktigt för att uppnå en fungerande erfarenhetsåterföringsprocess. Analys och slutsatser visar på brister i kommunikation mellan olika funktioner inom regionen samt mellan projektorganisationerna i olika affärschefsgrupper. Det fanns även problem med att få projektorganisationerna att skriva erfarenhetsrapporter. Vidare saknades resurser för att utvärdera och analysera inskickade rapporter samt ett bra medium att sprida erfarenheter.

Aspholmen är ett av Örebros största verksamhetsområden, beläget nära Örebro city. När stadsdelen började utvecklas som ett industriområde under 1950- och 60-talen låg området i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock områdets placering förändrats från att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut från stadsdelen till lägen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda på när elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive när lärare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns någon överensstämmelse vid jämförelse av svaren. Undersökningen innefattar också frågan om vad elever tycker att de borde bli bedömda på. Anledningen bakom syftet är en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lärare och elever brister i fråga om bedömning. Fokus i detta arbete är elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning bland fem klasser och deras fyra lärare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet är de moment som såväl lärare som elever tycker är viktigast vid bedömningen.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer.

Med utgångspunkt från kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning är ett betydelsefullt område. Det är vår uppfattning att bristande förståelse inom detta område hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. Vår undersökning handlar om storheten längd och dess enheter. Vår målgrupp är elever i skolår 2 och 4. Vi har använt oss av enkätstudie med 8 frågor som behandlar förkunskaper, samt observation med längdrelaterade aktiviteter med 10 elever.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sättatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepå detta ur ett sociokulturellt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få kunskap om några lärares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ fallstudie, där vi gjort vårdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med två pedagogeroch 12 elever uppdelat på två klasser på en skola.RESULTAT: Vi har i vår undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik är väldigt läromedelsstyrd och att undervisningen sällaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utsträckning som är önskvärt. Eleverna har svårt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och när de använder matematik. Pedagogernakänner att de saknar tillräcklig kompetens i ämnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Uppsatsens syfte är att undersöka lokalbefolkningens köpbeteenden i en småstad, för att definiera eventuella brister och föreslå förbättringsmöjligheter för denna cityhandel. I uppsatsen har vi därför undersökt vilka mönster som framträder när det gäller invånarnas köpbeteenden och hur cityhandeln påverkar dessa. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi utförde ett antal gruppintervjuer med fokus på olika åldersgrupper. Vi lät även respondenterna föra dagbok under några veckor. Detta för att kunna identifiera mönster av köpbeteenden i olika åldersstrukturer.