Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av emotionellt arbete yrkesverksamma specialistutbildade ambulanssjuksköterskor utför i sitt arbete och hur detta står i relation till brist på återkoppling. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer med sex ambulanssjuksköterskor. Den insamlade empirin analyserades sedan utifrån teorier samt tidigare forskning inom emotionssociologi och även tidigare forskning rörande ambulanspersonal och återkoppling. Resultatet för det emotionella arbetet visar på tre områden som är särskilt framträdande; hanteringen av egna och andras känslor i det dagliga arbetet; situationer som bryter mot mönstret; och strategin att distansera sig från arbetet för att orka med de ibland mycket känslomässigt påfrestande situationerna som uppkommer. Resultatet visar vidare att ambulanssjuksköterskornas främsta skäl till önskan om återkoppling, i denna studie uppdelad i medicinsk och känslomässig återkoppling, är att hela tiden ha högsta möjliga kompetens.

Bakgrund:Tuberkulos är den andra ledande dödsorsaken i världen. Värst drabbade områden är södra Afrika, sydöstra Asien och Ryssland. Incidensen i Sverige ökar. Patienter med tuberkulos kräver mycket omvårdnad. Omvårdnad är sjuksköterskans profession.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten från vårdrelaterade infektioner kan omvårdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vårdpersonal i handhygienarbetet. Det är viktigt att förbättringsarbetet bedrivs så att följsamheten blir bestående.

Basal handhygien är grunden för en god hygienisk standard i allt vårdarbete och har stor betydelse för patientsäkerheten. Fastän denna kunskap finns är följsamheten med olika interventioner inte tillräcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillämpas. Studien baserades på 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrån mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förståelse: osä- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

För den schizofrene patienten kan kontakten med andra människor vara svår och de känner ofta skräck inför mötet- Detta är ett dilemma när patienter med schizofreni uppsöker den somatiska vården. Vårdpersonal inom den somatiska vården har ofta ingen psykiatrisk utbildning och patienter med funktionshinder säger sig uppleva att de ofta blir kränkta i sina kontakter med sjukvården och att de ofta möts av bristande respekt. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av den schizofrene patienten i den somatiska vården. Studien är en litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar, som är förstahandskällor och vetenskapligt granskade, analyserades.

Antalet företag, organisationer och instanser vars IT-system utsätts för attacker ökar. Något som märks trots att det försöker mörkläggas inom många organisationer. Myndigheter som Polis och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt IT-personal inom de flesta företag är alla överens om att detta är ett växande problem som måste ses över. Konsekvenser av läckage av känsliga uppgifter kan vara förödande för ett företag, myndighet eller ett helt samha?lle.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk.

Vårdrelaterade infektioner (VRI) samt antibiotikaresistens är ett växande problem över hela världen och drabbar främst patienter med nedsatt immunförsvar. Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är en vanlig orsak till VRI och kan leda till allvarliga konsekvenser för drabbade patienter. Smittan sprids framförallt via vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur vårdpersonal på sjukhus följer riktlinjerna vid MRSA i omvårdnadssituationen. Studien visar på att följsamheten är bristfällig.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera budgetprocessen i en kommun indelad i stadsdelsnämnder och speciellt diskutera budgetprocessen internt inom en stadsdelsnämnd. Metod: Vår studie av budgetprocessen i Stadsdel Centrum är att karaktärisera som en fallstudie. Teoretiska perspektiv: Litteraturen behandlar budgetprocessens olika delar. I huvudsak används litteratur inriktad på offentlig verksamhet. Även allmän företagsekonomisk litteratur används dock för att visa på skillnader mellan offentlig och privat verksamhet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad brukare anser om delaktighet i planering och beslut kring hjälpinsatser. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer. Empowerment-teori tillämpades på resultaten och har således varit studiens teoretiska utgångspunkt. Resultaten visade att brukarena i studien i stort inte upplevt sig som delaktiga i planering eller beslut. De har heller inte känt fullt förtroende för socialarbetaren de träffade när de sökte hjälp för sitt missbruk.

Abstrakt Bakgrund: Dagligen utsätts ambulanspersonalen för situationer som mer eller mindre uppfattas psykiskt påfrestande. Stressen som kan uppstå under tjänstgöring upplevs ofta olika beroende på individ. Forskningen har i dagsläget mest fokuserat på stressorer, men det finns ett behov av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen upplever stressen och hur de bär sig åt för att hantera stressen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av stress och hur de hanterar det. Metod: Till studien valdes selektivt 21 personer ut från en ambulansstation i Västernorrlands län. Fyra fokusgruppsintervjuer gjordes och spelades in för att sedan analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Fjorton män och sju kvinnor i åldrarna mellan 25-63år medverkade i studien och representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor. Resultat: Ambulanspersonalens upplevelse av stress berodde på allt från osäkerhet med sin kompetens, ansvar och bristande rutiner.

Omkring hälften av alla kroniskt sjuka uppvisar bristande följsamhet till sin behandlingsplan. Med en äldre befolkning ökar prevalensen av kroniskt sjuka och komorbiditet vilket ställer höga krav på följsamheten. Patienters svårigheter att följa medicinska ordnationer och föreskrifter har traditionellt sett beskrivits som ett problem orsakat av patienterna själva. Idag menar förespråkare att ansvaret för att uppnå god följsamhet istället bör delas mellan patient och vårdpersonal. Syftet med denna litteraturöversikt är att genom ett patientperspektiv belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet i samband med kroniska sjukdomar.

Bakgrund: Uppskattningsvis har cirka två procent av befolkningen någon gång under sin livstid haft ett bensår. Tittar man på enbart venösa bensår beräknas den siffran ligga på cirka 0,12-1 procent. Bensår är ingen sjukdom i sig utan ett symtom på någon underliggande sjukdom. Den vanligaste orsaken är någon form av cirkulatorisk störning exempelvis venös insufficiens. Den typ av behandling som rekommenderas vid venösa bensår är kompressionsbehandling.

SAMMANFATTNINGNyckelord: ApoDos, LSS, sjuksköterska, kvalitetssäkring, läkemedelsbehandlingBakgrund: I enlighet med sjuksköterskans kompetensbeskrivning och ApoDos riktlinjer, ligger ett stort ansvar på sjuksköterskan gällande uppföljning av patienters läkemedelsbehandlingar. Sjuksköterskan skall även samverka med andra aktörer i vårdkedjan och sträva efter en god informationsöverföring mellan dessa, i syfte att kvalitetssäkra vården.Syfte: Utifrån sjuksköterskans erfarenheter beskriva rutiner för uppföljning av läkemedelsbehandlingar, hos patienter med ApoDos och boende enligt LSS, samt identifiera eventuella välfungerande- och bristande rutiner.Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor, samtliga verksamma på LSS-boenden inom Uppsala kommun. Det inhämtade materialet analyserades enligt en reviderad version av Graneheim och Lundmans (2004) metod för innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att det finns vissa bristande rutiner och ett behov av bättre kommunikation samt tydligare riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan olika aktörer vid uppföljning av patienternas läkemedelsbehandlingar.

Krav, kontroll och stöd är tre viktiga psykosociala arbetsmiljöfaktorer som enligt tidigare forskning har ett samband med stress, vilket föreliggande studie inte kunde påvisa. Med en regressionsanalys var syftet att undersöka om de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna kan predicerar upplevelsen av olust inför arbetet. De nämnda hälsofaktorerna samt bristande återhämtning är enligt tidigare forskning relevanta att undersöka för att bedöma individers välmående. Urvalet bestod av 38 sjuksköterskor och 35 under-sköterskor. Resultatet visade att lågt socialt stöd och bristande återhämtning predicerar känslan av olust inför arbetet.