Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Hur valet av karriär ter sig för individen har varit ett forskningsfält i ca. 100 år. Syftet med studien var att undersöka föräldrars, kamraters, studievägledares, statusens och självförverkligandets påverkan på gymnasie- och yrkesvalet för elever i nionde klass. Likheter och skillnader mellan yrkesgymnasieintresserade och högskoleintresserade elever undersöktes utifrån faktorerna. Fem yngre män och tre yngre kvinnor i årskurs nio som gjort sitt val till gymnasiet valdes ut till intervjuer.

Kommunikation mellan vårdpersonal och patient är centralt vid möten i vården och för vårdandet. Språket är ett viktigt verktyg för att kommunicera. Enligt Socialstyrelsen medför brister i kommunikationen en risk för patientsäkerheten. Hur sker då kommunikation i vården när det finns språkförbistringar? Syftet med detta arbete är att beskriva patienters erfarenheter och upplevelser av kommunikation i möten med vårdpersonal när det föreligger språkförbistringar.

Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning.

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

Bakgrund: I Sverige finns 85000 män som har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Trots att många män idag får en positiv prognos upplever majoriteten i denna patientgrupp ändå psykosocial stress, ångest och depression av sin sjukdom. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av lidande efter diagnostiserad prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Övervikt och fetma är den största folkhälsosjukdomen i dagens samhälle. Överviktiga patienter blir allt vanligare i hälso- och sjukvården och vårdpersonal upplever det svårt att behandla dem korrekt. Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att nå dessa patienter men är osäkra på hur patienterna uppfattar deras råd. Patienter med övervikt står inför allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med studien är att belysa överviktiga patienters upplevelser av mötet med vården.

Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning.

Bakgrund: Ventilatorassocierad pneumoni (VAP) är en infektion i lungorna relaterat till att patienten är intuberad. Infektionen orsakar lidande för patienten och är mycket kostsam för sjukvården. Det är därför viktigt att på bred front arbeta förebyggande mot denna vårdrelaterade infektion.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan i en säker och evidensbaserad omvårdnad kan göra för att förhindra VAP hos patientersom respiratorbehandlas, samt att undersöka om sjuksköterskan arbetar evidensbaserat.Metod: Metoden var en litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl från år 2000 till januari 2007.Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskan hade bristande kunskaper om VAP vilket ledde till att omvårdnaden som utövades kunde orsaka patienten onödigtlidande. Sjuksköterskan hade dålig följsamhet till riktlinjerna så huvudändan hölls för låg och munvården var inte tillräcklig. Orsaken till detta belystes och förslag på åtgärder gavs utifrån evidens och patientsäkerhet.Slutsats: Sjuksköterskor brister i att ta till sig vetenskaplig forskning.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågedidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen..

I den här slutreflektionen kommer ni att kunna läsa om vårt kandidatarbete i sin helhet. Ni får ta del av det koncept vi arbetade fram och strävade efter att realisera. Ni kommer att få följa med i arbetsprocessen där vi låter er få inblick i hur vi gick från idé till färdig produkt inom de tre avdelningarna programmering, grafik och ljud. Avslutningsvis kommer vi att reflektera över kandidatarbetstiden, både som grupp och på individnivå. Några av de frågeställningar vi tar upp handlar om hur vi har lyckats genomföra projektet trots bristande planering och utan någon hierarkisk ordning samt hur det har varit att arbeta i en grupp där majoriteten av medlemmarna har haft en ny roll för första gången i ett projekt.

Det har uppmärksammats i media och bland flera yrkesgrupper i samhället samt självklart också inom polisen att det ske r många olyckor i samband med polisiär utryckningskörning. Polisväsendet är också ofta vållande till olyckorna som sker, vilket måste framkalla viss reaktion såväl hos den egna myndigheten som hos allmänheten. Vi kommer att visa i resultatet på flera tänkbara orsaker till olyckor kring just utryckningskörning. Genom att använda oss av statistik från stockholmsläns polismyndighet över olyckor i samband med polisiär utryckningskörning hoppas vi kunna komma fram till delar av resultatet. För att få ett bredare underlag att arbeta med genomförde vi ett tiotal intervjuer med poliser med olika ålder/kön och med varierande arbetslivserfarenhet inom polisen om eventuella orsaker till olyckorna.

I tidigare studier har det konstaterats att tandläkare generellt sett har bristande kunskaper när det gäller indikationer för antibiotikabehandling. Man har även kunnat se en tendens till överförskrivning. Syftet med studien var att undersöka hur antibiotikaförskrivningen på Tandvårdshögskolan i Malmö ser ut. För att uppnå detta tittade vi på indikationer och preparat vid antibiotikaförskrivning. Totalt granskades 609 förskrivningar från daganteckningar på Tandvårdshögskolan i Malmö mellan åren 2010 och 2012. I studien ingick 85 tandläkare. Det vanligaste preparatet vid behandling var Kåvepenin.

Smärta är förenat med ett lidande, och sjuksköterskan har ett stort ansvar vid smärtbedömning och smärtbehandling av patienter. Trots dagens väl utvecklade metoder och preparat för smärtlindring behandlas inte patienters smärta på ett adekvat sätt, bland annat på grund av negativa attityder hos sjuksköterskan när det gäller narkotikaklassade läkemedel. För att åskådliggöra hinder hos sjuksköterskan att administrera opioider till patienter med smärta genomfördes en systematisk litteraturstudie baserad på 18 originalartiklar. Resultatet visade att opiofobi hos både patient och sjuksköterska kunde verka som en barriär. Bristande kunskaper angående smärtbedömning och opioid som preparat var ett hinder för tillräcklig smärtlindring Ett bra samarbete mellan sjuksköterska och läkare var av stor vikt för att uppnå goda resultat vid smärtbehandling.