Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället för alla personer, även personer med funktionsnedsättningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgränsat geografiskt område i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrån den grekiska checklistan för bedömning av tillgängligheten i publika lokaler innehållande bedömningsområdena: gångväg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmänna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.

Sverige har en lagstadgad anmälningsplikt som är obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen är tydlig med att alla misstänka missförhållanden skall anmälas. Forskning visar att anmälningsplikten inte alltid fungerar och att det bara är en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjänstens kännedom. Vidare forskning visar att få anmälningar kommer från hälso- och sjukvården. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Syftet med studien var att beskriva kunskapsnivån och inställningen hos sjuksköterskor och läkare på en intermediärvårdsavdelning inför att göra en anmälan om omsorgssvikt enligt Socialtjänstlagen kap 14 1§. Ytterligare syfte med studien var att beskriva upplevelsen vid handläggandet kring att göra en anmälan enligt SoL. En beskrivande kvantitativ design användes. Metod: Enkätformulär som besvarades av 30 sjuksköterskor och 20 läkare.Resultat: Läkare och sjuksköterskor har inte tillräckligt god kunskap om SoL, inte heller kring rutinerna att göra en anmälan. De har god kunskap om vad omsorgssvikt är men frågar inte alltid om det finns minderåriga barn hemma vid vård av t.ex suicidala patienter och då kan omsorgssvikt lätt missas.

Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina..

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet.

Denna uppsats ämnar undersöka hur genus reproduceras och framställs i sju skrivna utlåtandena som producerats på familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har använts är diskursanalys. Uppsatsen baseras på två huvudteorier. Dessa är kritisk diskursanalys som har en stark företrädare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt säkerställa relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande föräldraförmåga.

Den medicinska vetenskapen och teknologin utvecklas hela tiden med syfte att förlänga livet. Beslut om bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling för kritiskt sjuka patienter blir en alltmer komplex och svår fråga. Sjuksköterskan har en central position inom vården att bistå och företräda patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid ställningstagande till bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på respekt från läkare inför sin profession, bristande kommunikation med läkare inför beslut, konflikter inom och mellan de olika yrkeskategorierna angående beslut, samt frustration då sjuksköterskan inte kan företräda patienten enligt sina egna värderingar.

Barnmorskor på mödravården har möjlighet att upptäcka depressiva symptom under graviditeten. Studiens syfte är att undersöka barnmorskors inställning till och möjlighet att identifiera och stödja gravida kvinnor med depressiva symptom, samt undersöka barnmorskors syn på Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) som metod. Senare forskning pekar på att depressiva symptom under graviditeten är lika vanligt som postnatal depression. Forskning har även funnit att depression under graviditeten har negativa konsekvenser för barnets utveckling. Tio personer, varav åtta mödravårdsbarnmorskor, samtliga verksamma inom Stockholms läns landsting, har intervjuats med utgångspunkt från reflexiv metod.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information.Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar.

Elever med läs- och skrivsvårigheter finns i stor utsträckning på de flesta av våra skolor och dyslexi är en vanlig diagnos. Detta arbete tar upp vilka hinder och möjligheter dessa elever möter inom ämnet matematik och hur de förhåller sig till sin dyslektiska diagnos. Jag utförde kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever med diagnosen dyslexi. Syftet med dessa intervjuer var att synliggöra eventuella brister i deras tolkning och bearbetning av läsuppgifter samt sifferuppgifter. Intervjuerna analyseras sedan med fokus på fonologi, ordmobilisering samt arbetsminne.

Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år.

Bristande information angående läkemedelshantering kan vara en orsak till att patienter läggs in på sjukhus med läkemedelsrelaterade problem. En välinformerad och kunnig patient minskar risken för fel i läkemedelshanteringen. Patientinformation bör ses som en viktig del i patientens omvårdnad. Syftet med studien är att belysa betydelsen av sjuksköterskans roll i informationen till patienten för att få en säker läkemedelshantering. Metoden utgörs av litteraturstudier och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och ELIN under perioden september och oktober 2007.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om vilka möjligheter, samt svårigheter det finns med att implementera en ny läroplan. För att vidare konkretisera syftet har tre frågeställningar tagits fram:1. Vad har verksamma inom skolväsendet i Sydafrika för uppfattningar om den nya läroplanen?2. Vilka möjligheter samt hinder ser de verksamma inom skolväsendet i Sydafrika med den nya läroplanen?3.