Sammanfattning Syftet med studien var att värdera närståendes skattning av vårdkvaliteten på en intensivvårdsavdelning med hjälp av frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv). Antalet respondenter uppgick till 33 personer (10 män och 23 kvinnor) som valdes konsekutivt. Designen var en deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats. Den före detta intensivvårdspatienten vårdades på avdelningen 24 timmar eller mer. Resultatet visade att närstående skattade balans i vårdkvaliteten inom frågor som belyste vilken vårdutrustning som fanns tillgänglig, patientens medicinska vård, sjuksköterskors och undersköterskors engagemang, sjuksköterskors och undersköterskors empatiska och personliga förhållningssätt samt hela personalgruppens respekt i bemötandet av patienten. Bemötandet av släkt och vänner värderades också högt. Bristande vårdkvalitet skattades inom frågor som belyste information efter åtgärder, information om patientens vårdförlopp och vilken person som var ansvarig för patientens vård. Vissa intensivvårdsspecifika frågor som belyste möjligheten att få diskutera med personalen om otrygghet, mardrömmar och slem i luftvägar skattades som bristande vårdkvalitet.

Syfte: Att undersöka hur kvinnor med diabetes typ-1 upplever informationen före och i samband med graviditet samt omvårdnaden i samband med graviditet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor genomfördes och innehållet analyserades med tematisk analysmetod för att få fram kategorier och subkategorier. Resultat: Majoriteten av kvinnorna fick information gällande graviditet i samband med behandlingen av sin diabetessjukdom av hälsovården innan de blev gravida. Många av kvinnorna upplevde att fokus under graviditeten låg på blodsockerkontrollerna och att barnmorskorna på specialistmödravården fokuserade på diabetessjukdomen och glömde mödravården. Informationen på specialistmödravården upplevdes som bristande eller saknades helt och kvinnorna valde att söka information själva.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frånvaro i ämnet idrott och hälsa har om detsamma. Vi som blivande lärare i idrott och hälsa vill få en ökad kunskap om hur vi som lärare ska kunna motivera de elever som har hög frånvaro i idrott och hälsa på gymnasieskolan. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från två gymnasieskolor. Skolorna är av olika storlek men båda ligger i södra Sverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen över 100,000 patienter av vårdskador inom den somatiska sjukvården. En bristande arbetsmiljö ökade risken för att sjuksköterskor skulle begå misstag. Internationella rekommendationer belyste att sjukvården måste förbättra patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerheten på sjukhus i förhållande till sjuksköterskors arbetssituation. Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande..

Att anpassa sitt material efter olika målgruppers tilltänkta behov och förförståelse syftar till att bättre nå ut med information till gruppen ifråga. Detta riskerar dock att alienera de inom målgruppen som identifierar sig med den bild av målgruppen som anpassningen riktar sig mot. Anpassningen kan också resultera i att informationen blir bristande..

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva några stödåtgärder som kan användas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes därefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vårdåtgärder.

Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie.

INLEDNINGIntensivvårdsmiljön är en komplex och avancerad miljö där svårt sjuka patienter vårdas. Det är även denna patientgrupp som har störst risk att drabbas av en vårdskada, både pga. sitt tillstånd och för att de utsätts för avancerad vård och behandling i en högteknologisk miljö. I Kompetensbeskrivningen för intensivvårdssjuksköterskor påpekas att då miljön blir mera teknisk och avancerad krävs aktivt arbete för att uppnå patientsäkerhet. Socialstyrelsens statistik avseende vårdskador inom den somatiska hälso- och sjukvården visar att vårdskador är vanligt förekommande.

Bakgrund: Att etablera och säkra patientens luftvägar med intubation är en av anestesiologins viktigaste grundpelare och ingår därmed i anestesisjuksköterskans kompetensområde.Syfte: Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskans upplevelse av situationer medsvår intubation och lagarbetet i samband med en sådan.Metod: Studiens design är deskriptiv och explorativ med en kvalitativ ansats som metod där tio anestesisjuksköterskor i åldrarna 28 till 51 år intervjuades. Semistrukturerade öppna intervjufrågor användes för datainsamlingsmetoden. Bearbetningen av det insamlade materialet bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Fem kategorier av upplevelser identifierades: Tankar och reaktioner (stress och mental förberedelse), Kommunikation mellan anestesiolog och anestesisjuksköterska (vikten av en tydlig kommunikation, kommunikation som upplevdes positiv, samt bristande kommunikation),Ledarskap, Arbetsmiljö, och Den preoperativa bedömningen av patientens luftväg.Slutsats: En tydlig kommunikation och ett bra ledarskap var en väsentlig del i arbetet med en svårintubation. En bristande arbetsmiljö kunde ibland uppstå i form av hög ljudnivå på operationssalen. Väsentliga detaljer kring patientens luftväg som försvårade en intubation luftväg kunde uppmärksammas om den preoperativa bedömningen skulle vart fullständigt gjord.

Problem: Kommunikation med patienter är en viktig del i hälso- och sjukvårdsarbete. Därför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturstudie där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rädsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Studien syftar till att undersöka upplevelser av hur situationen för invandrarföräldrar med funktionsnedsatta barn som har personlig assistans ser ut i Sverige. Studien undersöker även hur det svenska hjälpsystemet upplevs genom att belysa aspekter som synen på funktionsnedsättningar, mötet med myndigheter samt konsekvenser av personlig assistans och assistansbolagens roll. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med föräldrar, handläggare och assistansbolagsföreträdare där fokus legat på informanternas upplevelser. Resultatet har genom en intersektionell analys samt begreppen exkludering och inkludering visat att invandrare kan ha svårare att tillvarata sina medborgerliga rättigheter på grund av bristande kunskap om det svenska hjälpsystemet samt bristande språkkunskaper. Studien visar även att det kan innebära en dubbel utsatthet att vara invandrare i kombination med att ha ett eller flera funktionsnedsatta barn, då det kan förstärka varandra och leda till en än mer komplex situation.