Inom ramen för den svenska inkomstskattelagen finns en expertskatt som ger möjlighet för svenska företag att anstÀlla utlÀndska experter som kan beviljas skattelÀttnader. 2001 infördes en expertskatt för experter, forskare och nyckelpersoner. Syftet med reglerna var att företag skulle kunna attrahera personer med spetskompetens och ge Sverige tillgÄng till ny teknologi och kunskap.Expertskattereglerna kritiserades för att ha en bristande förutsebarhet, vilket innebar att företag inte visste nÀr reglerna om expertskatt skulle bli tillÀmpliga. 2012 infördes regler som innebÀr att personer som tjÀnar över tvÄ prisbasbelopp per mÄnad automatiskt Àr kvalificerade för expertskatt. FortsÀttningsvis finns möjlighet att kvalificera sig för expertskatt enligt reglerna frÄn 2001.

Syftet med studien Àr att belysa vad man som lÀrare bör tÀnka pÄ i mötet och i undervisningen med andrasprÄkselever för att de ska fÄ ett rikt svenskt sprÄk. Ytterligare ett syfte Àr att fÄ en insyn i hur tvÄ mÄngkulturella skolor arbetar med mÄngfalden och hur man som lÀrare bemöter andrasprÄksförÀldrar. Jag har anvÀnt mig av 11 intervjuer för att fÄ kunskap om informanternas tankar om arbetet med andrasprÄkselever. Det informanterna har pÄtalat som viktigt Àr att andrasprÄkselever ska en god bas och utbyggnad av förstasprÄket. DÀrför Àr modersmÄlsundervisning och studieverkstÀder viktiga organisationer.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Det har konstaterats att i skolor dÀr mÄnga elever har utlÀndsk bakgrund Àr uppfyllelsen av skolans kunskapsmÄl lÄg. Ofta förklarar man detta faktum med att eleverna har bristande kunskaper i svenska. Genom min undersök-ning ville jag ta reda pÄ om det var hela förklaringen. För att stödja elever-nas möjligheter att nÄ skolans mÄl pÄgÄr sprÄksatsningar i Göteborg, dÀr Ätta skolor har fÄtt förstÀrkta resurser i form av flersprÄkig personal. Efter-som denna skolpersonal Àr indelad i team och arbetar i lokala projekt, sÄg jag en möjlighet att fÄ insyn i hur samarbetsinriktade arbetsformer kan för-bÀttra villkoren för nyanlÀnda elevers sprÄkutveckling.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur nĂ„gra pedagoger pĂ„ Åland arbetar med detsvenska sprĂ„ket hos barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Meningen Ă€r att fĂ„ kunskapom vilka arbetssĂ€tt pedagogerna anvĂ€nder sig av för att frĂ€mja det svenska sprĂ„ket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för sprĂ„kutvecklingen. Studiengenomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjĂ€lpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna anvĂ€nde sig av rim, ramsor och sĂ„nger för attstimulera sprĂ„ket.

AbstractSyftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger pĂ„ berörda förskolor arbetat med barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. MĂ„let Ă€r att fĂ„ kunskap om olika arbetssĂ€tt som kan ge en god lĂ€randemiljö för barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Syftet Ă€r Ă€ven att studera pedagogernas syn pĂ„ hur specialpedagogen skulle kunna utgöra stöd pĂ„ de olika förskolorna. Åtta kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer vid tvĂ„ av förskolorna ligger till grund för denna studie. Undersökningen Ă€r gjord i en kommun i södra Sverige dĂ€r det finns erfarenhet av mĂ„nga barn i grupperna med annat modersmĂ„l.

Inledning: En vanlig missuppfattning Àr att feta individer Àr lata och inte vill försöka uppnÄ viktkontroll, eller gÄ ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar pÄverkar viktuppgÄng som upphov till övervikt och fetma hos sig sjÀlva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och tvÄ mÀn i Äldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har nÄgon gÄng efter 18 Ärs Älder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats dÀr semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att ta reda pÄ respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgÄng.

I dagens samhÀlle kan en tendens urskiljas att ökade krav stÀlls pÄ företag gÀllande miljö, etik och sociala frÄgor. DÀrmed har begreppet CSR (Corporate Social Responsibility) vuxit fram och mÄnga branscher arbetar idag aktivt med socialt ansvarstagande. Studiens syfte var att undersöka CSR ur bÄde ett konsumentperspektiv och ett marknadsföringsperspektiv. Tyngdpunkten lÄg pÄ konsumentperspektivet och problemformuleringen formulerades dÀrför till: Hur pÄverkas svenska konsumenters kunskap, attityder och köpbeteenden av att svenska klÀdföretag bedriver ett CSR arbete? Fokus ligger pÄ de etiska aspekterna av CSR och hur konsumenterna pÄverkas av dessa nÀr de handlar klÀder.

Sverige har en lagstadgad anmÀlningsplikt som Àr obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen Àr tydlig med att alla misstÀnka missförhÄllanden skall anmÀlas. Forskning visar att anmÀlningsplikten inte alltid fungerar och att det bara Àr en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjÀnstens kÀnnedom. Vidare forskning visar att fÄ anmÀlningar kommer frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Syftet med studien var att beskriva kunskapsnivÄn och instÀllningen hos sjuksköterskor och lÀkare pÄ en intermediÀrvÄrdsavdelning inför att göra en anmÀlan om omsorgssvikt enligt SocialtjÀnstlagen kap 14 1§. Ytterligare syfte med studien var att beskriva upplevelsen vid handlÀggandet kring att göra en anmÀlan enligt SoL. En beskrivande kvantitativ design anvÀndes. Metod: EnkÀtformulÀr som besvarades av 30 sjuksköterskor och 20 lÀkare.Resultat: LÀkare och sjuksköterskor har inte tillrÀckligt god kunskap om SoL, inte heller kring rutinerna att göra en anmÀlan. De har god kunskap om vad omsorgssvikt Àr men frÄgar inte alltid om det finns minderÄriga barn hemma vid vÄrd av t.ex suicidala patienter och dÄ kan omsorgssvikt lÀtt missas.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka svÄrigheter andrasprÄksinlÀrare kan stöta pÄ i skolan. Materialet i studien bestÄr av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys gÄr jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att fÄ fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svÄrigheter i skolan, framförallt sprÄksvÄrigheter samt lÀs- och förförstÄelseproblem.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

I den hÀr undersökningen har vi tagit del av diskussioner pÄ tvÄ nÀtforum. Det ena Àr Flashback, ett privat, kommersiellt och mer eller mindre icke-kontrollerat forum. Det andra Àr Soctanterna pÄ nÀtet, som drivs av Malmö stad och inom vilket professionella socialsekreterare verkar. VÄrt material bestÄr av trÄdar dÀr unga beskriver och diskuterar problem med den egna psykiska hÀlsan och som dÀrför har sökt hjÀlp pÄ dessa forum. I studien jÀmförs de tvÄ forumen med utgÄngspunkt i forumets kontroll, vertikal och horisontell dialog, samt den professionella ansatsen som Soctanterna pÄ nÀtet har, respektive den icke-professionella ansatsen som förekommer pÄ Flashback.