Uppsatsens syfte att få ett antal personers beskrivningar av deras upplevelse av att växa upp med ett syskon med Asperger syndrom med avseende på självständighet, delaktighet, identitet och samspel. Författarna undersöker även personernas upplevelse av stöd de fått och vad som i övrigt erbjuds av habiliteringen i Södra Bohuslän. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord på fyra intervjuer av syskon samt enkäter till två habiliteringar i Södra Bohuslän. Analysen är gjord utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, som innebär att man ser barnet som en egen aktör, samt ur ett kristeoretiskt perspektiv.I uppsatsen kommer det fram att informanterna upplever sin uppväxttid som positiv genom de erfarenheter de har fått. De upplever dock att de har stått i skuggan av sina syskon, vilket författarna tolkar har påverkat deras självständighet.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hälsa, bristande färdigheter att vårda patienter med självskadebeteende och få eller inga möjligheter att utveckla dessa färdigheter. Sjuksköterskor ansåg att det fanns behov av utbildning och träning inom detta område. Ett holistiskt synsätt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner påverkar sjuksköterskors bemötande av självskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvård, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som använts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO.

Alla butiker marknadsför sig själva på ett eller annat sätt, genom att driva en försäljning av produkter sysslar man även med marknadsföring. Många använder sig även av annonsering i tidningar och tv samt genom Internet för att nå ut till potentiella kunder. Är butikschefers kunskaper inom juridik kring marknadsföring tillräckliga och vilka konsekvenser kan bristande kunskaper inom detta ämne orsaka? I enskilda butiker är det ofta en butikschef/ägare som har det ensamma ansvaret över hur man marknadsför sin butik, utan någon kedja i ryggen som kan lägga upp marknadsföringsplaner och dylikt. Därför har vi valt att ägna denna undersökning åt enskilda butiker, då de är de som bör ha en grundlig kunskap inom detta ämne, för att inte begå misstag och onödiga fel som kunde ha undvikits.

Syftet med studien var att beskriva några anhörigas behov av föreningen ATSUB (Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn). Vidare var syftet att undersöka några anhörigas upplevelser av det stöd och bemötande de får och har fått av föreningen samt andra instanser. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod och uppsatsen bygger på sex stycken intervjuer med anhöriga till sexuellt utnyttjade barn samt litteraturstudier av tidigare forskning. I studien framkom det att kommunernas socialtjänst har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och hjälp som de behöver. Resultatet av studien visar att socialtjänsten i vissa fall inte har tagit detta ansvar gentemot de anhöriga och deras utsatta barn.

Bakgrund Det blir allt vanligare med födoämnesöverkänsligheter i Sverige. Men personer med födoämnesöverkänslighet upplever det svårt att äta ute då de kan utsättas för vissa risker på grund av restaurangpersonalens bristande kunskaper. Många behöver även ersättningsprodukter på grund av överkänsligheten men utbudet är begränsat och dessa har högre priser.  Syfte Studiens syfte var att få en kartläggning över hur personer över 18 år med födoämnesöverkänslighet uppfattar restaurangbesök och livsmedelsinköp.Metod En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av ett frågeformulär i Google Documents och distribuerades via Facebook våren 2014. Enkäten bestod av 21 frågor, inklusive en öppen fråga. Data samlades in och analyserades i statistikprogrammet SPSS 20.0 med signifikansnivån p<0,05.

Det finns många faktorer som påverkar galtens ejakulatkvalitet, t.ex. genetisk bakgrund och miljöfaktorer. Om det finns ett samband mellan ejakulatets kvalitet och galtens verkliga fruktsamhet kan man lätt skilja på bra och dåliga galtar, och därmed sålla bort galtar med dålig fruktsamhet. I Sverige kontrolleras idag alla ejakulat som skall gå till artificiell insemination för fem klassiska spermieegenskaper (volym, koncentration, motilitet, andelen onormala spermier och totala antalet spermier), för att få en uppfattning om ejakulatets kvalitet. Dock har det inte kunnat påvisas att dessa egenskaper har någon klar koppling till galtens verkliga fruktsamhet, även om de kan ge indikationer om den.

BakgrundKvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka uppfattningar om vad som gör medar-betare friska respektive sjuka på ett industriföretag i Mellansverige, att identifiera frisk- respektive sjukfaktorer samt försöka skönja bakomliggande mönster och förklaringar. Som teoretisk utgångspunkt används the Job Demands-Resources (JD-R) Model, vilken kan till-lämpas för att förutse arbetstagares sjukdom och engagemang och som en konsekvens även organisationens prestation. Frågeställningarna lyder: Vad tror medarbetarna själva ligger till grund för att sjukfrånvaron ser ut som den gör på enheten? Hur upplever medarbetarna företagskulturen när det gäller sjukfrånvaro, sjuknärvaro samt närvarokrav? Vilka mönster och förklaringar till upprepad sjukfrånvaro respektive hög frisk-närvaro framträder utifrån medarbetarnas upplevelser och utifrån JD-R modellen? Vilken uppfattning har medarbetarna själva om sin fysiska aktivitetsnivå?Metod: En kvalitativ metod har använts där 18 medarbetare har intervjuats i fokusgrupper och individuella intervjuer. Ambitionen är att förstå det undersökta fenomenet ur individens synvinkel.Resultat: Resultatet visar att deltagarna upplever flera sjukfaktorer och den största orsaken till sjukfrånvaro anses vara den stressiga miljön.

 Bakgrund: Förlossningsupplevelser påverkar föräldrar psykologiskt, fysiskt, socialt och kulturellt. Föräldrarnas upplevelser av förlossningen har både omedelbara och långvariga effekter på deras hälsa och relation till varandra och sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan bidra till negativa förlossningsupplevelser hos föräldrar. Metod: Datamaterialet bestod av ett frågeformulär som besvarats av 211 kvinnor som fött barn vid ett sjukhus i Norrland mellan åren 2006-2010 och som uppgivit en negativ förlossningsupplevelse på VAS-skala. Studien bygger på föräldrarnas svar på en öppen fråga "egna kommentarer" och "pappas kommentarer".

Självskadebeteende innebär ett upprepat och ett impulsivt beteende där individen skadar sig själv. Handlingens syfte är inte att dö utan att lindra psykisk smärta. Människor uttrycker sitt lidande på olika sätt, ofta räcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vårt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av självskada utförs oftast i syfte att dämpa ångest och befria sig från svåra känslor. Vårt syfte med studien är att belysa upplevelsen av att vårda patienter som självskadar utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

Uppsatsen inleds med att olika definitioner och kategoriseringar av bristfälliga och misslyckade informationssystem behandlas. Olika tidigare identifierade anledningar tillbrister och misslyckanden presenteras sedan. Några bristande informationssystem hos en kommun undersöks för att finna vad som brister. En modell har tagits fram för att undvika framtida brister och misslyckanden. Tydliga brister som har framkommit inkluderar dålig användarinvolvering och dålig projektstyrning från kommunen..

Dagens ungdomar har, på grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus än vad de hade för några årtionden sedan. Därför avsåg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i ämnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förändring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmåga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgå inom ämnet utomhuspedagogik. Trots att det finns en mängd studier, som pekar på att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt på inlärning, koncentration och så vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring utomhuspedagogik att tillgå.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om golf förekommer som aktivitet i idrottsundervisningen och i så fall i vilken omfattning. Syftet var även att undersöka vilken attityd och vilket intresse idrottslärare i åk 6-9 har till golf som skolidrott. Frågeställningarna var: Hur stor andel av idrottslärarna i åk 6-9 använder sig av golf i sin idrottsundervisning? Vilka faktorer påverkar idrottslärarens val att undervisa golf i skolan? Hur ser idrottslärare i åk 6-9 på golfen som skolidrott i relation till Lpo94 kursplan för idrott och hälsa?MetodStudien genomfördes i form av en enkätundersökning bland idrottslärare i åk 6-9. För studien valdes idrottslärare i Kronobergs län ut.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnå syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem föräldrar till barn med ADHD i åldrarna 6-18 år. Vid hantering av data tillämpades kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats för att analysera föräldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begränsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka matematiska förmågor enligt Krutetskiis teori som synliggörs hos elever i skolår 5 som arbetar gruppvis med problemlösning. Dessutom undersöktes vad läraren uppmärksammar som matematisk förmåga och hur läraren organiserar sin undervisning för att utveckla matematisk förmåga. Krutetskii (1976) har definierat de matematiska förmågorna genom en studie som gjordes 1955-1966. Dessa tolkades och analyserades från en översatt version av hans verk. Med inspelat material från två observationer synliggjordes flera matematiska förmågor hos eleverna.