Sjukfrånvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. Övergången från ett produktion- till tjänstesamhälle har inneburit förändrade arbetsvillkor för de anställda. Undersökningar har visat på att psykiska hälsoproblem såsom utbrändhet och depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohälsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie är således att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrån krav- kontroll- och stödmodellen som kan tänkas bidra till depression hos tjänstemän.

Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts.

Innovation är av stor vikt för ekonomisk tillväxt och mycket pengar satsas på att föra ut idéer från akademi till industri. Tidigare forskning visar att endast en liten del av innovationerna inom industrin kommer från akademin. Frågeställningarna har behandlat vilka problem som uppstår under innovationsprocessen och hur en innovation påverkas av den kontext där den utvecklas. Teoretisk grund har varit en processmodell som behandlar invention, diffusion och tillämpning samt ett nätverkssynsätt som behandlar kontextuella skillnader. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av medicinteknikföretaget Sensodetect som utvecklar objektiva diagnosmetoder för psykiatriska sjukdomar.

Studien undersökte hur arbetet inom den personalkooperativa verksamheten upplevdes av medlemmar och anställda, samt skillnaden dem emellan. I denna studie användes personalkooperativ för att det där ingår både medlemmar, som är ägare av kooperativet, och anställda. Syftet uppnåddes genom intervjuer där tre frågeställningar användes: vad upplevda erfarenheten är av att ingå i ett personalkooperativ, hur företagets handlingar stämmer överens med de aktuella kooperativens sju principer, samt hur deltagarna förhåller sig till Maslows behov.  Resultatet visade dels att möjligheten att själv kunna påverka arbetet var skälet till varför deltagarna valt att ingå i ett kooperativ. Dock angavs som negativt saknaden av en chef och den bristande ekonomin. Skillnaden mellan medlemmar och anställda framgick genom att medlemmarna fokuserade mer på verksamheten som helhet medan de anställda lade fokus på interaktionen mellan kollegor.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och kompetensutveckling separat.

Nilsson, Kristina (2006). Förskolebarn med språksvårigheter i ett samspelsperspektiv - en fallstudie. (Pre-school children with language difficulties in an interactional perspective - a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola I mitt arbete som förskollärare har jag känt att kunskapen och beredskapen för barn med språksvårigheter ofta är bristande. Mitt syfte blir därför att att fördjupa min kunskap och öka min förståelse kring förskolebarn med språksvårigheter i ett samspelsperspektiv. Jag valde fallstudien som metod då jag därmed gavs möjligheten att utnyttja olika metoder, såsom intervjuer, observationer och dokument.

Uppsatsen undersöker orsaker till fenomenet girting, dvs olyckor där bogserbåtar dras ned och potentiellt kapsejsar vid bogsering av farkoster. Undersökningen utgår från 14 officiella haverirapporter om girtingsituationer världen över.  Med hjälp av modellen HFACS-MA kategoriseras olycksorsakerna i en orsakskedja för att utröna vilka kategorier som är mest frekvent förekommande i samtliga undersökta olyckor. Resultatet visar att dåligt förberedda bogseroperationer (med otillräcklig eller utebliven planering och riskbedömning), brister i organisationernas dokumentation (manualer, instruktioner och procedurer), samt bristande kommunikation mellan de inblandade parterna var de största faktorerna för girting. För att minska risken för girting har rekommendationer framtagits, som bl a innefattar vikten av att hålla dokumentation uppdaterad, hålla tydlig kommunikation mellan inblandade parter under bogseringsoperationer samt planera varje operation noggrant och ge alla inblandade möjlighet till återkoppling..

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar omutomhuspedagogik samt att belysa vad utomhuspedagogik är. Defrågeställningar vi hade var: Vilket stöd finns för utomhuspedagogik i skolans styrdokument? Hur definieras utomhuspedagogik av de intervjuade pedagogerna? Vilka eventuella fördelar och nackdelar finns inom utomhuspedagogiken enligt de intervjuade pedagogerna? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger verksamma inom området. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som utförts på en förskola samt en grundskola, intervjuades totalt sex pedagoger. Resultaten visade att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen och alla dess sinnen samt att det ger en möjlighet att arbeta tematiskt.

Krav på lägre produktionskostnader, kortare byggtider, felfria produkter och längre garantitider är ständigt aktuella i byggbranschen. Blickarna har de senaste åren vänts mot den traditionella industrin och möjligheterna att dra lärdomar från denna. Begreppet industrialiserat byggande har fötts och definieras i denna undersökning som förtillverkning av byggelement och komponenter i fabrik för vidare montering på byggarbetsplatsen. Det ses att detta sätt att bygga skulle kunna vara ett sätt att svara till de krav som ställs och i detta examensarbete undersöks hur logistik kan vara ett medel i att svara till dessa krav; hur logistik kan möjliggöra industrialiserat byggande. En fallstudie görs av ett företag som i denna undersökning benämns ?Trähus?, ett företag vars verksamhet består av industrialiserat byggande i trä och syftet med denna undersökning är att utreda hur, ur ett logistiskt perspektiv, ?Trähus? byggprocess kan effektiviseras.En del i problematiken kring industrialiserat byggande är att nå en balans mellan standardisering och flexibilitet.

Trafikverket förfogar över närmare 4000 järnvägsbroar i olika skick och ålder runt om i landet. Beståndet är i ständigt behov av underhåll och erfordrar kontinuerliga kontroller. Den här rapporten är utformad som en skadeutredning på en enkelspårig järnvägsbro söder om Solvarbo i Säter kommun. Järnvägsbron är i drift och här passerar över 10 000 tåg/år. Allt från snabbtåg till godståg.

Syftet med vår studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn på sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bäst. Via en enkät, riktad till matematiklärare som undervisade år 5-9 vid två skolor, täcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lärare som sade sig ha elever med svårigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, de vill lära sig trots de svårigheter de har i ämnet.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

Aktuell forskning visar att svenska skolresultat är nedåtgående, där bristande systematiskt kvalitetsarbete pekas ut som en möjlig anledning till att eleverna inte når de grundläggande målen. Flens kommun var en av de kommuner som uppmanats av Skolverket att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete och vidare initierade kommunen uppbyggnaden av ett kvalitetsledningssystem. Studiens syfte var att erhålla en djupare förståelse för medarbetarna i Flens kommuns upplevelser av uppbyggnaden. Studien sökte genom ett kvalitativt perspektiv, svar på frågor kring vad ett kvalitetsledningssystem kan definieras som, vilka moment som är betydelsefulla samt vilka deltagare som upplevs betydelsefulla vid uppbyggandet. Resultaten från de båda sammanställdes i fyra kategorier: Anpassning till kontext, Stabil process, Management och Allas delaktighet.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan, men nyanlända elevers skolsituation är ett område där den akademiska forskningen är underutvecklad. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlända elever i ämnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lärare som arbetar i två olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlända elevers HK-undervisning skiljer sig åt på de olika skolorna, då eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrån första veckan i svensk skola till efter ett till två år. För att göra lektionsinnehållet tillgängligt även för nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska används följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker på engelska och/eller elevens modersmål, eleven får språkligt och innehållsmässigt stöd utanför lektionstid, läraren demonstrerar valda delar samt läraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.