Studiens syfte var att undersöka elevers uppfattning av och förstÄelse för Àmnesplanen i kursen ?Dansteknik 1? pÄ tvÄ gymnasieskolor i norra Sverige. Totalt har 42 elever svarat pÄ en kvalitativ enkÀt som berör elevernas uppfattning av Àmnesplanen och anvÀndandet av denna i undervisningen. Studien har anvÀnt sig av Antonovskys teori KASAM och Moos teori om omvÀrldssytemet som i studien behandlar elevernas kÀnsla av sammanhang i sin skolsituation, hur eleverna ser att undervisningen kopplar till Àmnesplanen samt i vilken grad de upplever elevinflytande. Vid besvarandet av enkÀten fick eleverna lÀsa Àmnesplanen och stryka under begrepp som de hade svÄrt att förstÄ i sammanhanget.

This study investigates the relation between cyberbullying and traditional bullying (in school). In previous research it has been argued that one should separate cyberbullying and traditional bullying both in definitional and measurements issues. However, in Swedish school, there are no marked differences between the two forms of bullying, teachers are responsible to prevent them both. The research is based on 3925 students in years 3-9 (1950 girls and 1975 boys) in 19 schools in the Gothenburg region and two from the Stockholm region. The students have taken a digital survey at school, regarding both traditional and cyber bullying.

Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi (ECT) Àr en vÀlbeprövad metod för behandling vid depression. Trots detta föreligger stora okunskaper kring behandlingen, vilket leder till osÀkerhet för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever behandlingsprocessen med ECT vid depression.Metod: 12 artiklar inkluderades och granskades i en litteraturstudie enligt Evans (2002).Resultat: Det rÄder informationsbrist till patienterna dÀr de kÀnner att de inte Àr förberedda inför behandlingen samt ovetande angÄende hur tiden efter ECT kan se ut, vilket leder till oro. Detta presenteras i fyra olika kategorier; Brist pÄ information skapar misstro, SvÄrigheter i beslutsprocessen vid ECT pÄ grund av depression, Upplevda kÀnslor i samband med behandlingsprocessen vid ECT och Betydelsen av en förtroendegivande och trygg omvÄrdnad. Slutsats: Oron över behandlingen och livet dÀrefter Àr övergripande, dÀr den störst bidragande faktorn till denna oro Àr risken för relaterade biverkningar.

LÀroplanen för grundskolans tidigare Är 2011 uppmanar personalen i skolan att utveckla ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna.  Skolverket menar att entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela skolan och förutsÀttningen Àr att lÀrarna Àr bekvÀma med begrepp som entreprenörskap och entreprenöriellt lÀrande. Studien syftar till att undersöka vilka arbetsformer som anses entreprenöriellt lÀmpliga. Genom kvalitativa intervjustudier uppmÀrksammas hur fem lÀrare resonerar kring val av arbetsformer för att stimulera entreprenöriella kompetenser. LÀrarna finner det viktigt att utveckla egenskaper hos elever sÄsom kreativitet, lusten att skapa och förmÄgan att ta initiativ och göra idéer till handlingar. Detta bör ske genom skapande aktiviteter som vÀljs utifrÄn demokratiska former med elevinflytande för att skapa delaktighet och engagemang. LÀrarens ses agera som en coach som aktivt uppmuntrar och vÀgleder eleverna i arbetsprocessen, för att lyfta fram deras kvalitéer och kompetenser i entreprenöriellt arbetssÀtt.

I Sverige drabbas ungefÀr 250 barn om Äret av cancer och sÄ mÄnga som tre av fyra barn överlever. Den vanligaste cancerformen hos barn Àr leukemi följt av hjÀrntumör och övriga cancerformer. En cancerdiagnos innebÀr lÄnga behandlingar och mycket vistelse pÄ sjukhus. Till följd av behandlingen fÄr barnen svÄra och smÀrtsamma biverkningar. Det Àr brist pÄ forskning med fokus pÄ smÄ barns upplevelser av att leva med cancer.

Bakgrunden visar att hembesök till nyblivna förĂ€ldrar Ă€r en bra och vĂ€letablerad metod för personal vid barnavĂ„rdscentralen och Ă€r en del av det nationella BarnhĂ€lsovĂ„rdsprogrammet som erbjuds alla barn och deras förĂ€ldrar. Syftet med föreliggande studien var att genom intervjuer med distriktssköterskor vid barnavĂ„rdscentraler belysa deras arbete med och reflektioner kring hembesök hos nyblivna förĂ€ldrar. Metoden var en kvalitativ ansats med en beskrivande design. Åtta distriktssköterskor som arbetar vid barnavĂ„rdscentraler runt om i ett lĂ€n intervjuades med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samtliga av de intervjuade distriktssköterskorna ansĂ„g att det var viktigt med hembesök till nyblivna förĂ€ldrar, dĂ„ det gav en möjlighet att skapa en relation pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n vid enbart besök pĂ„ mottagningen.

Det pÄgÄr en het mediedebatt kring att det rÄder brist pÄ ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist pÄ ordning och uppförande i grundskolans senare Är, varför det Àr av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare Är. LÀraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhÀllsmedborgare och med det i Ätanke Àr det intressant att se hur lÀrare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingÄr mycket arbete med att lÀra eleverna att inordna sig och att uppföra sig. FrÄgan Àr dÄ vad lÀrarna lÀgger i dessa begrepp? Syftet med vÄr studie Àr att synliggöra lÀrares normer och vÀrderingar kring ordning och uppförande för att pÄ sÄ sÀtt ge en bild av hur de arbetar med och ser pÄ sitt fostransuppdrag.

Denna studie syftade till att belysa vad som i musiklektionssammanhang fÄr gitarrelever att uppleva lust att lÀra och vad som ökar respektive minskar deras motivation att öva pÄ sitt/sina instrument ur ett elevperspektiv. Studien syftade Àven till att diskutera vikten av kvinnliga förebilder inom musikvÀrlden samt att undersöka om pojkar respektive flickor resonerar olika om en framtid med musiken i sina liv. En fenomenologisk metod har tillÀmpats för att uppnÄ syftet och datainsamlingen skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer.Resultatet visar att det essentiella i elevernas upplevelser av vad som ökar deras lust och motivation Àr Personligt inflytande, LÀrarens positiva bemötande och KÀnsla av sammanhang och gemenskap. Det essentiella i deras upplevelser av vad som minskar lusten och motivationen Àr Att inte förstÄ varför, Att inte bli sedd som individ, Bristen pÄ personligt inflytande och KÀnslan av att inte utvecklas. Studien kan Àven konstatera att kvinnliga förebilder Àr av stor vikt inom musikvÀrlden för ? utöver att finnas dÀr som inspirationskÀllor för kvinnor att identifiera sig med ? att pÄvisa det faktum att det faktiskt Àr möjligt att lyckas som kvinna i de mansdominerade omrÄdena inom musikerbranschen..

Bakgrund: HÄrskyddet Àr ett viktigt element för att kunna upprÀtthÄlla en aseptisk miljö vid en operation. Men dess betydelse verkar inte uppmÀrksammas tillrÀcklig noga och inga undersökningar gÀllande hÄrskyddet som barriÀrskydd, har författaren inte kunna fÄ fram. Syftet: Syftet med denna studie Àr att undersöka operationspersonalens motiv till val av hÄrskydd vid olika typer av operationer. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats, strukturerade frÄgeformulÀr och deduktiva analysmetoder anvÀndes vid denna studie. Resultat: Studien visar att det som mest har pÄverkat deltagarna vid val av hÄrskydd, Àr komforten och nÀrheten till operationssÄret.

De rÀttsliga regler som skyddar företagsspecifik information finns i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Lagen innehÄller en definition av begreppet företagshemlighet. Definitionen uppstÀller ett antal rekvisit som samtliga mÄste vara uppfyllda för att en information ska utgöra en företagshemlighet och dÀrmed skyddas av lagen. En företagshemlighet omfattas av tystnadsplikt. Ett olovligt anskaffande, utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet Àr i lagens mening ett angrepp pÄ företagshemlighet som i vissa fall kan utlösa bÄde straff- och skadestÄndsansvar.

Landstingets besparingsÄtgÀrder har försÀmrat möjligheten till vÄrd för ett mÀnniskor. Indragningen av lÀkartjÀnster och nedlÀggning av vÄrdcentraler genomgÄende problem för hela landet.En verksamhetsanalys Àr utförd pÄ en vÄrdcentral dÀr problemet Àr att bÄde lÀkarsamt distriktsskötersketjÀnst Àr vakanta. Personalbristen tillsammans med det upptagningsomrÄdet medför problem i form av stor arbetsbörda för befintlig samt en brist pÄ patienttider. FrÄn mars respektive april mÄnad har tjÀnsterna tillsatta.Syftet med detta examensarbete Àr att analysera hur verksamheten fungerar efter tillsÀttandet av personalresurser. Aspekter som legat i förgrunden Àr dispositionen av bokningsbara patienttider, fördelningen av administrationen, risk för utbrÀndhet proaktivt eller reaktivt arbetssÀtt.Verksamhetsanalysen har genomförts enligt metoden FA/SIM, understödd kvalitativa observationer och intervjuer med personalen före och efter förÀndringen.

 The Swedish school of today reflect the society we live in. We live in a multi cultural society and in our schools there are pupils with different backgrounds, cultures and mother tongue, which make it necessary for every teacher to treat every single pupil?s need and condition. The education in Sweden must be equivalent, according to Skollagen, 1 kap. 2§.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

Kommunikation Àr ett viktigt redskap för att förmedla information och fÄ kontakt med andra mÀnniskor. Ett sÀtt att lösa de problem som uppstÄr i samtal med patienter som inte talar samma sprÄk Àr att anvÀnda tolk. Tolken har tvÄ uppdrag eftersom han eller hon företrÀder bÄde patient och vÄrdpersonal. Tolkens uppgift Àr att möjliggöra kommunikation mellan personer som inte talar samma sprÄk, hans eller hennes roll Àr att vara neutral i det som sÀgs mellan patient och vÄrdpersonal. För att uppnÄ en nÀra relation till patienten behöver vÄrdpersonal och tolk vara engagerade och tillgÀngliga i kommunikationen med varandra och patienten.

Enligt Socialstyrelsen felbehandlas mÄnga Àldre genom att de fÄr för mÄnga och fel sorts lÀkemedel. Forskning visar att mÄnga av orsakerna till sjukhusvÄrd Àr relaterade till lÀkemedel. Socialstyrelsen menar att bristande lÀkarkontinuitet, avsaknad av gemensam lÀkemedelslista och brist pÄ rutiner för uppföljningar bidrar till problem med polyfarmaci hos Àldre.Sjuksköterskan i den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden har en viktig funktion i de Àldres lÀkemedelshantering eftersom hon har ansvar för mÄnga av momenten i lÀkemedelshanteringen och förvÀntas att sjÀlvstÀndigt göra bedömningar och uppföljningar. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sjuksköterskornas syn pÄ sitt ansvarsomrÄde inom Àldres lÀkemedelshantering inom kommunal hemsjukvÄrd. För att uppnÄ syftet valdes kvalitativ intervjuanalys dÀr informanterna var sjuksköterskor frÄn den kommunala hemsjukvÄrden.