Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

Denna rapport behandlar om och nÀr polisen fÄr anvÀnda sig av brottsprovokation enligt nuvarande rÀtt samt innebörden och definitionen av detta begrepp. Avsikten att ge en överblick med hjÀlp av bland annat tidigare rÀttsfall, utlÄtande frÄn JK, HD samt JO av de rÀttsliga regler som gÀller i Sverige och med hjÀlp av Internet och litteratur avseende USA: s lagstiftning. De regler som gÀller i Sverige grundar sig i huvudsak pÄ principerna att brottsprovokation inte Àr tillÄtet samt att bevisprovokation fÄr tillÀmpas vid en stark misstanke mot nÄgon om ett redan begÄnget brott. En provokation fÄr inte föranleda nÄgon att begÄ brott som denne annars inte skulle ha begÄtt. PÄ grund av brist pÄ lagregler sÄ rÄder en osÀkerhet avseende vad som Àr tillÄtet respektive inte tillÄtet vad gÀller provokativa ÄtgÀrder.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta Àr vanlig dÄ det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom familjen kan ses som en helhet kan detta innebÀra bÄde sociala och psykologiska konsekvenser Àven hos de nÀrstÄende som dÄ löper ökad risk att drabbas av ohÀlsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta. Metod: Litteraturöversikt sammanstÀlld av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de nÀrstÄende förÀndras och begrÀnsas genom att de kÀnner att de mÄste anpassa sig, det sociala nÀtverket minskar, rollerna och relationerna förÀndras.

BakgrundBeröring Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan genom hela livet. Det Àr inte ovanligt att palliativa patienter saknar nÀrstÄende och kan dÀrmed uppleva brist pÄ beröring. Sömnproblem, oro, Ängest, smÀrta och illamÄende Àr vanliga symtom som kan drabba den palliativa patienten och dessa kan lindras genom beröring.Palliativ vÄrd har som syfte att lindra och frÀmja patientens livskvalitet i livets slutskede och enligt Virginia Hendersons teori Àr sjuksköterskans uppgift bland annat att hjÀlpa individen att utföra ÄtgÀrder som leder till en fridfull död. Beröring Àr ett sÀtt att hjÀlpa den palliativa patienten att möta döden fridfullt.SyfteSyftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkas vid beröring hos den palliativa patienten.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod för att sammanstÀlla tidigare forskning inom Àmnet. Databaserna Cinahl, Medline och PubMed anvÀndes för sökningar vilket resulterade i 16 vetenskapliga artiklar.ResultatStudiens resultat visade att beröringen kunde pÄverka flera faktorer hos den palliativa patienten.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.

Syftet med detta arbete har varit att studera eventuella skillnader i det verbala och fysiska utrymmet som pojkar och flickor tar i klassrummet, samt ta reda pÄ hur eleverna upplevde klassrumssituationen i detta avseende. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94), skollagen, samt litteratur och artiklar kring tidigare forskning har studerats för att fÄ större insikt kring det valda Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 9 pÄ en högstadieskola i PiteÄ Kommun. Strukturerade observationer med observationsschema anvÀndes för att upptÀcka eventuella könsskillnader i det verbala och fysiska utrymmet. EnkÀt lÀmnades sedan ut till eleverna i den observerade klassen för att ta reda pÄ hur de uppfattade situationen.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Nya fo?rutsa?ttningar pa? marknaden har resulterat i att ett nytt globalt fenomen uppkommit. Detta fenomen bena?mns som Born Globals, och karakta?riseras av sma? och medelstora fo?retag som expanderar pa? den internationella marknaden tidigt efter grundandet. Dock har inte andelen svenska Born Global-fo?retag o?kat genom a?ren.

Den medicinska vetenskapen och teknologin utvecklas hela tiden med syfte att förlÀnga livet. Beslut om bibehÄllen eller avslutad livsuppehÄllande behandling för kritiskt sjuka patienter blir en alltmer komplex och svÄr frÄga. Sjuksköterskan har en central position inom vÄrden att bistÄ och företrÀda patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid stÀllningstagande till bibehÄllen eller avslutad livsuppehÄllande behandling. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist pÄ respekt frÄn lÀkare inför sin profession, bristande kommunikation med lÀkare inför beslut, konflikter inom och mellan de olika yrkeskategorierna angÄende beslut, samt frustration dÄ sjuksköterskan inte kan företrÀda patienten enligt sina egna vÀrderingar.

Med den hÀr studien har jag velat undersöka förutsÀttningar för att realisera gÀllande styrdokuments skrivningar om kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensÀtta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i Är 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsÀttningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvÄrar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frÄgor, elevers förvÀntningar, bildÀmnets traditioner och en brist pÄ en samsyn mellan pedagoger angÄende mÀnnisko- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har ocksÄ vidgats ut frÄn den egna praktiken, till att omfatta hur nÄgra andra aktörer tolkar och realiserar vÄra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts pÄ tvÄ friskolor; med en pedagogista pÄ en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anstÀlld bildlÀrare i en annan kommun. DÀr fann jag en stor samsyn betrÀffande hur man sÄg pÄ förutsÀttningar för att frÀmja kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Marknaden för smartphones har vuxit stort under de senaste Ären och Àven utveckling av applikationer till dessa. DÄ utveckling av applikationer för smartphones skiljer sig frÄn traditionell utveckling sÄ passar inte traditionella utvecklingsprocesser för utveckling till smartphones pÄ ett optimalt sÀtt. Denna studie undersöker mobilapplikationsutveckling med fokus pÄ anvÀndbarhet. DÄ det rÄder brist pÄ systemutvecklingsprocesser för mobilapplikationsutveckling sÄ vill denna studie utvÀrdera ISO standarden ?ISO 9241-210 ? AnvÀndarcentrerad design för interaktiva system?.

Avsikten med vÄrt arbete Àr att belysa modersmÄlsundervisning och dess funktion utifrÄn ett ledarskapsperspektiv. Litteratur och tidigare forskning som vi har tagit del av belyser frÀmst modersmÄlsundervisning utifrÄn elevers, förÀldrars och modersmÄlslÀrares perspektiv. VÄr undersökning har baserats pÄ kvalitativa intervjuer med fyra samordnande rektorer för modersmÄlsundervisning dÀr vÄrt syfte har varit att ta reda pÄ hur samordnande rektorer inom modersmÄlsundervisning upplever funktionen i den organisation de arbetar i samt om de resurser som finns tillgÀngliga Àr realistiska i förhÄllande till de lagar och förordningar som föreskrivs i skollagen och kursplanen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrÄn relevanta teorier för vÄr undersökning VÄrt resultat visar att samtliga informanter har en positiv syn bÄde pÄ modersmÄlsundervisning som helhet och pÄ den organisatoriska aspekten. Problematiken med organiseringen av modersmÄlsundervisning ligger till stor del i att rekrytera lÀmpliga pedagoger och att finna lösningar pÄ rimliga anstÀllningsvillkor för modersmÄlslÀrarna.

Bakgrund: Depression Àr en folkhÀlsosjukdom som berÀknas bli allt mer vanlig de kommande decennierna. Eftersom mÀnniskor i den depressiva personens nÀrhet med all sannolikhet pÄverkas av sjukdomen Àr det viktigt att undersöka hur de upplever att vara i den sjukes omgivning. Barn som anhöriga till en deprimerad förÀlder torde dÀrför vara en viktig grupp att ta hÀnsyn till dÄ dessa har svÄrt att visa sina kÀnslor utifrÄn upplevelser. Syfte: Syftet var att undersöka hur barn upplever att leva med en depressiv förÀlder. Metod: Metoden var en litteraturstudie av Ätta kvalitativa, vetenskapligt granskade artiklar.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och sker i alla delar av samhÀllet. VÄld i nÀra relationer innefattar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och socialt vÄld. HÀlso- och sjukvÄrds personal har ansvaret att identifiera vÄldsutsatta individer och bör dÀrför ha kunskap om symtom och tecken som tyder pÄ vÄld. I mötet med vÄldsutsatta kvinnor bör sjuksköterskor ha god kunskap om hur de ska bemöta och kommunicera för att stödja och hjÀlpa kvinnan till god hÀlsa. För att fÄ en bredare kunskap i omrÄdet vÄld i nÀra relationer krÀvs en fördjupad förstÄelse om sjuksköterskors upplevelse att möta vÄldsutsatta kvinnor.