Sökresultat:
282 Uppsatser om Brent rćolja och aktiekurs - Sida 18 av 19
Energiutvinning i Fumingverket pÄ RönnskÀrsverken
Projektet har genomförts som ett examensarbete i civilingenjörs utbildning med inriktning mot energi. Arbetet har genomförts vid New Bolidens smÀltverk, RönnskÀrsverken, i Skelleftehamn.Syftet med detta examensarbete var att finna ett ekonomiskt mer optimalt körsÀtt pÄ fumingverket med avseende pÄ zink och energiproduktion samt förbÀttra dess samverkan med energicentralens energibehov. Största producenten av Änga och fjÀrrvÀrme pÄ RönnskÀrsverken Àr fumingverket.Olika driftförhÄllanden pÄverkar bÄde produktionen av Änga och fjÀrrvÀrme. TillgÀngligheten pÄ zinkrik slagg samt reducerad Ängproduktion vid tappning av slagg pÄverkar mest. Vid lÄg produktion av Änga i fumingverket och stor förbrukning pÄ RönnskÀr, samt stor konsumtion av fjÀrrvÀrme anvÀnds oljepannor för att upprÀtthÄlla behovet.
Foderrelaterad fÄng hos hÀst : gÄr det att förebygga?
FÄng Àr en vanlig hÀstsjukdom som medför stort lidande för den drabbade hÀsten. Av mÄnga olika fÄngframkallande faktorer Àr de foderrelaterade de vanligaste. Syftet med arbetet var att undersöka vilka vetenskapliga stöd det finns för att det Àr möjligt att förebygga foderrelaterad fÄng genom en vÀl anpassad foderstat. Arbetet var en litteraturstudie av vetenskapliga texter, utvalda genom sökningar i databaser, för att ta reda pÄ vad som Àr kÀnt om vad som startar ett fÄnganfall, hur kroppen pÄverkas samt vilka hÀstar som Àr i riskzonen för fÄng. MÄlet var att ta reda pÄ vilka vetenskapliga rekommendationer det finns för utfodring av hÀstar i riskzonen, bÄde nÀr det gÀller planering av foderstat och val av fodermedel, men Àven nÀr det gÀller bete för dessa hÀstar.
Ekonomin i att ersÀtta den fossila energin med förnybar energi hos en smÄgrisproducent : en studie om sol, flis och biogas
Syftet med detta arbete Àr att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smÄgrisproducent som vill ersÀtta sin fossiloljebaserade uppvÀrmning med flis, solceller resp. biogas.
Arbete bygger pÄ en litteraturstudie dÀr vi samlat information frÄn mÄnga olika kÀllor för att fÄ en sÄ bra överblick som möjligt över de olika energikÀllorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag dÀr vi undersöker vilket energislag som Àr mest ekonomiskt i dagslÀget.
EnergifrÄgan inom lantbruket Àr en viktig del att lösa dÄ oljeberoendet inte Àr hÄllbart i lÀngden. GÄrden som ligger till grund för fallstudien i detta arbete Àr Lida gÄrd i Sörmland som i dagslÀget bedriver smÄgrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in pÄ gÄrden.
HÀlsoeffekter av ett förÀndrat klimat ? risker och ÄtgÀrder i Botkyrka kommun : Planering för en robust och klimatsÀkrad dricksvattenförsörjning med vatten av god kvalitet
Den hÀr rapporten baseras pÄ en klimat- och sÄrbarhetsanalys som identifierar de hÀlsoeffekter som uppkommer i och med ett förÀndrat klimat. Analysen pekar ut flera samhÀllsystem som kommer att pÄverkas av klimatförÀndringarna men som kan anpassas med hjÀlp av samhÀllsplaneringen. UtifrÄn klimat- och sÄrbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts nÀrmare dÄ tillgÄngen till rent dricksvatten Àr grundlÀggande för allt mÀnskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten frÄn MÀlaren. Forskning visar dock att MÀlarens vattenkvalitet hotas av klimatförÀndringarna. Den pÄgÄende havsnivÄhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i MÀlaren.
Energistyrningsmodell för koksverket vid SSAB Special Steels i Oxelösund
Examensarbetet som presenteras i denna rapport Àr utfört som ett samarbetsprojekt mellan SSAB Special Steels i Oxelösund, Swerea Mefos och LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet Àr den avslutande delen pÄ Civilingenjörsprogrammet HÄllbar Energiteknik med inriktning mot energieffektivisering och bioenergi.Arbetets mÄl var att bygga, demonstrera och testa en operatörsstyrningsmodell för koksverket i Oxelösund. Syftet med modellen var att kunna simulera olika driftsituationer och ta fram förslag pÄ driftparametrar som operatörer kan anvÀnda för att hantera den dagliga driften. Som stöd för operatörer utarbetades Àven en operatörsmanual till modellen.I inledningen av arbetet identifierades fyra huvudomrÄden som ansÄgs allra viktigast för SSAB och mest fokus lades pÄ dessa i byggandet av modellen. Dessa var koksningsprocessen, vÀrmeledning i ugnar, flödet av koksgas och masugnsgas till verket samt tillförsel av luft till förbrÀnningsprocessen.
MöbelvÄrd i hemmet : Damma, torka, vaxa, olja eller inte göra nÄgot alls?
Syftet med rapporten Àr att försöka öka förstÄelsen till varför möbler bör underhÄllas och genom att ge tips, avdramatisera, sÄ att man sjÀlv om intresse finns, kan och vÄgar utföra underhÄll och/eller att i varje fall kunna se nÀr en restaurerare eller konservator behöver anlitas.Arbetet inleddes genom att information söktes genom litteratur, via internet och genom intervjuer. Detta informationssökande fortskred sedan genom hela arbetet. Efterforskningarna gjordes för att ta reda pÄ vad som rekommenderas vad det gÀller möbelvÄrd, sÄ som metoder och produkter och vilken roll lekmannen respektive yrkesmannen har. Vidare testades en del av de rekommenderade metoderna och produkterna. Efter att all information, tester och resultat samlats, kunde det konstateras att det frÄn olika hÄll finns mÄnga tips att tillgÄ kring Àmnet men man bör vara medveten om att de hÀr tipsen om material, verktyg och tekniker inte alltid kan anvÀndas pÄ alla möbler. Varje möbel har sin historia att berÀtta och den Àr viktig att bevara.
Lokalt omhÀndertagande av dagvatten i vÀgmiljö
Dagens förtÀtning av stÀder och tÀtorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att fÄ bort vattnet sÄ fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och frÀmst vÀgdagvatten Àr ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, bÄde pÄ flora och fauna.
Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hÀnvisas till trafikens utslÀpp, slitage av vÀgbana och dÀck, lÀckage och korrosion. NÀringsÀmnena fosfor och kvÀve, suspenderat material, zink, salt, kolvÀten och olja Àr bara exempel pÄ de Àmnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vÀgdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt Àr bly, men tack vara en förÀndrad lagstiftning och övergÄng till blyfri bensin har mÀngden bly i naturen minskat.
BrÀnsleceller som applikation i bilar : Enstudie av Fuel Cell Electric Vehicles och deras potential för framtida kommersialisering
AnvÀndningen av personbilar har ökat stadigt i Sverige och vÀrlden i stort de senasteÄren, vilket lett till ökade utslÀpp av koldioxid. Samtidigt har oljepriset nÄttrekordnivÄer, och mÄnga menar att utvinningen av olja redan har nÄtt sin topp. EU hardessutom satt som mÄl att medeltemperaturen pÄ jorden inte fÄr stiga med mer Àn maxtvÄ grader Celsius, och att till Är 2050 reducera koldioxidutslÀppen med 80 %. Detta Àrenbart möjligt om nya, gröna drivmedel och drivlinor fortsÀtter utvecklas ochframförallt kommersialiseras. AnvÀndningen av förnyelsebara energikÀllor har ökatkraftigt, vilket skapat förutsÀttningar för bilar drivna av el.
Resursdimensionering av oljeskyddsmaterial i SkÄne NordvÀst: Resurs- och behovsinventering samt kostnadsberÀkning för kompletterande material
Ăresund utgör förbindelsen mellan Ăstersjön och Atlanten och Ă€r ett av vĂ€rldens mest trafikerade sund. NĂ€r utskeppningen av olja frĂ„n Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar Ă€ven risken för ett oljeutslĂ€pp pĂ„ havet. För att kunna hantera ett oljepĂ„slag arbetar kustkommunerna i SkĂ„ne NordvĂ€st med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. MĂ„let med denna rapport Ă€r att arbeta fram ett underlag som kan anvĂ€ndas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepĂ„slag i SkĂ„ne NordvĂ€st.
Granskning av frivillig redovisning i börsföretagens Ärsredovisningar-sett ur ett investerarperspektiv
Företagens intressenter har ökat betydligt dĂ„ allt fler privatpersoner sparar i aktier eller fonder, vilket Ă€ven ökat deras behov av information. Ă
rsredovisningen utgör sannolikt den viktigaste lÀnken i den information om ett företag som olika intressentgrupper förfogar över för analys. Investerare efterfrÄgar information sÄ att de kan vÀrdera företagen och ta investeringsbeslut. Ett incitament för företagen att publicera frivillig information Àr att konkurrensen efter investerare pÄ kapitalmarknaden Àr hÄrd. Den frivilliga informationen i Ärsredovisningarna innebÀr en kostnad för företagen.
Investeringsbeslut för kraftvÀrmeproduktion i skogsindustrin
MÀnskligheten stÄr inför mÄnga utmaningar. PÄtaglig Àr den förÀndring av klimatet som sker till följd av mÀnsklig aktivitet. En förÀndring av den globala energiförsörjningen Àr ett mÄste för att undvika ytterligare klimatförÀndringar. Fortsatta ÄtgÀrder bör vidtas för att minska anvÀndandet av fossila brÀnslen som kol, olja, och naturgas och istÀllet öka anvÀndningen av lÄngsiktigt uthÄlliga och miljövÀnliga energikÀllor.Skogsindustrin har alltid varit en stor anvÀndare av elkraft. Till följd av 1990-talets reformer, skÀrpta miljökrav och införandet av elcertifikatsystemet tillsammans med stigande elpriser har möjligheter skapats för skogsindustrin att genomföra investeringar i kraftvÀrmeproduktion.Denna studie syftar till att kartlÀgga den framtida utvecklingen av kraftvÀrme i skogsindustrin (massa- och pappersindustrin), dÀr elcertifikatsystemets pÄverkan Àr i fokus.
Provning av aktivt brandskydd för bussar: En förstudie
Det intrÀffar ett ökande antal brÀnder i bussar. Enbart i Sverige rapporteras bussbrÀnder i genomsnitt tre gÄnger varje vecka. De flesta av dessa brÀnder uppstÄr i bussens motorrum. Att installera ett vÀl fungerande aktivt brandskydd i motorrummet Àr dÀrför en viktig sÀkerhetshöjande ÄtgÀrd. För nÀrvarande finns det ingen internationell standard för att pröva och utvÀrdera brandslÀckningsslÀcksystem i bussar.
Teknoekonomisk förundersökning av ackumulatortank för LuleÄ fjÀrrvÀrmesystem
FjÀrrvÀrmebehovet i LuleÄ förses till största delen av kraftvÀrmeverket LuleKraft som frÀmst brÀnner processgaser frÄn stÄlproducenten SSAB. LÄgkonjunkturen i stÄlbranschen de senaste Ären har gjort att gastillgÄngen har minskat varpÄ start av spetslastanlÀggningar och anvÀndande av stödbrÀnsle har ökat. FrÄgan om energilagring har dÀrför blivit ytterst aktuell. Syftet med arbetet har dÀrför varit att undersöka om en eller flera ackumulatortankar utplacerade i nÀtet Àr en fördelaktig investering.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över LuleÄ fjÀrrvÀrmenÀt samt ackumulatortankar. DÀrefter undersöktes placeringen av ackumulatortanken.
HÄllbar Utveckling vid Planering av Hamnstruktur för Stockholmsregionens Oljeförsörjning : Fallstudie Loudden
Coastman (Coastal Zone Management in the Baltic Sea Region) Ă€r ett internationellt INTERREG III B projekt och drivs av avdelningen för Industriell Ekologi pĂ„ KTH tillsammans med Stockholms Stadsbyggnadskontor och ett antal universitet/kommuner runt Ăstersjön. Projektet innebĂ€r att vĂ€rdera erfarenheter och metoder för kustzons planering dĂ€r olika intressekonflikter finns kring sĂ„vĂ€l ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Den Svenska fallstudien i projektet avser nedlĂ€ggningen av oljeterminalen Loudden. Loudden Ă€r den största oljedepĂ„n i östra mellan Sverige och hanterar bensin, olika oljor och diesel. 1999 fattade Stockholms kommunfullmĂ€ktige beslutet att Loudden ska avvecklas och upphöra till Ă„r 2011.
Toxicitetsanalys med luminescenta bakterier: undersökning av yt- och grundvatten frÄn GÀllivare bangÄrd
Examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet var dels att identifiera vilka föroreningar som finns pÄ GÀllivare bangÄrd, dels att fÄ en uppfattning om toxicitetstest, frÀmst bioluminescenta test och att utföra en screening med vatten frÄn GÀllivare bangÄrd med ett bioluminescent bakterietest. Försök gjordes Àven med en metallösning av koppar och PAH-förorenat vatten samt en blandning av koppar och PAH. EC50-vÀrden efter 15 och 30 minuter har berÀknats för de vattenprov dÀr sÄ varit möjligt. Vattnet frÄn GÀllivare bangÄrd analyserades pÄ laboratorium för att om möjligt kunna identifiera vilka eller vilket Àmne som ger upphov till eventuell toxicitet.