Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden Breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste tumörformen hos kvinnor och den ärftliga faktorn bidrar till 20-30 %. Den ärftliga bröstcancern utvecklas vanligtvis i 30-40 års ålder. Idag erbjuds kvinnor genetisk utredning för att undersöka om de har hög risk för att utveckla bröstcancer. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnans upplevelse av sin livsvärld, vid risk för att utveckla ärftlig bröstcancer. Metod: Studien genomfördes genom en systematisk litteraturstudie, med inriktning på kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades med inspiration från Burnards innehållsanalys. Resultat: Det som framkom var att kvinnorna kände sårbarhet i samband med genetiskt test, de kände den ärftliga utsattheten både för sin egen, barnens och anhörigas del, valet att ta bort eller behålla sina bröst, de kände behov av stöd i samband med att i förebyggande syfte ta bort brösten samt de upplevde en förändrad kroppsbild. Slutsatser: Det finns mycket som tyder på att kvinnors livsvärld påverkas av att operera bort brösten i förebyggande syfte. Denna litteraturstudie har väckt intresse att genom en empirisk studie forska vidare om vårdpersonalen bemötande till kvinnor som väljer en förebyggande operation.

Bakgrund: I Sverige drabbas 8000 kvinnor av bröstcancer varje år. Dessa kvinnor utsätts för både kroppsliga och emotionella biverkningar och förändringar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplever att deras sexualitet påverkas av sjukdom och behandling. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Resultat: Ett huvudtema framkom en förändrad identitet; och fem subteman: kroppsliga förändringar, känna sig okvinnlig, relationens betydelse, kommunikationens betydelse för att komma vidare och sjukvårdens betydelse.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Årligen i Sverige får ca 6500 kvinnor diagnosen och man räknar med att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer under sin livstid. Det finns ett samband mellan den västerländska livsstilen och bröstcancer.Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer.Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Sökorden som användes var Breast cancer, Breast neoplasm, experienc*, percept*, mastectom*, nurs* och body image.Resultat: Efter en mastektomi handlade kvinnornas upplevelser om en förändrad kroppsbild, förlust av kvinnlighet, sexuella problem samt sociala svårigheter.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling.

Bakgrund: Bröstcancer är den främsta cancerformen hos kvinnor världen över. Kirurgi är den viktigaste behandlingen vid bröstcancer och innebär att antingen delar av bröstet eller hela bröstet avlägsnas. Till följd av kirurgin kan kvinnorna antingen välja att rekonstruera sitt bröst eller använda en protes. Många kvinnor beskriver en förändrad kroppsuppfattning efter bröstoperationerna.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och dess inverkan på vardagen efter bröstoperation till följd av bröstcancer.Metod: Tolv kvalitativa artiklar valdes ut, sammanställdes och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sökningen av artiklarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO.

BakgrundForskning har visat att Mindfulness-baserade program har positiv inverkan på olika sjukdomar i samband med traditionell behandling. Mindfulness-based stress reduction (MBSR) bidrar till snabbare tillfrisknande, minskad stress och ökad livskvalitet (Ludwig & Kabat-Zinn, 2008). Enligt Baer, (2003) uttrycker kvinnor ett behov av komplement till den vanliga bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste komplementmetoderna som används är MBSR ? åttaveckorsprogrammet. SyfteSyftet var att belysa betydelsen av mindfulness och Mindfulnss-based stress reduction i anslutning till behandlingen av kvinnor med bröstcancer.  MetodLitteraturöversikt var den metod som skapar överblick över ett ämne.

For a woman who has been diagnosed with Breast cancer, there can be many negative things that effects her life. It is a great shock that changes her life and can include a sense of lost femininity and a decreased sexual desire which can be both physical and psychological. The basis of this literature review is from 17 scientific articles which evaluate the changes in cancer patient's body image and sexuality during their illness and treatment. This study illustrates patient's experience of the nursing and difficulties which obstructs the nurse from talking about sexuality whit the patient. The study also showed that the patient had a desire to discuss these sexuality issues with a nurse..

A lot of various substances can be detected by dogs, as oestrous in cows, endangered species or non-biological substances like accelerants, narcotics, explosives, mines and pollutions and biological substances like identity (suspects), cancer (Breast, lung, colorectal and bladder cancer), human remains (cadaver), bacteria and mould in buildings. The dogs are trained using non-scientific methods and not much research in detection training exists. This is a review of different types of dog detection, with focus on new research..

Bakgrund: Bröstcancer hos män är en ovanlig, ouppmärksammad sjukdom. Mindre än en procent av alla som får bröstcancer är män. Detta gör att männen som drabbas av denna sjukdom inte bara går igenom de motgångar som en cancersjukdom innebär utan även vad det kan innebära att drabbas av en sjukdom som vanligen drabbar kvinnor.Syfte: Att beskriva mäns upplevelse av att leva med bröstcancer.Metod: En litteraturöversikt då nio stycken vetenskapliga originalstudier granskades. Dessa hade kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod och hämtades från Cinahl och referenslistor från andra vetenskapliga artiklar. Studierna analyserades genom en indelning av data i olika huvudteman och underteman.Resultat: I resultatet framkom det tre huvudteman i den manliga bröstcancerupplevelsen.

Different methods for shelterwood cutting have been used in differ-ent parts of Europe since the middle ages. The use of shelter wood cutting in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) forests in Sweden met a revival in the early 1990s as an alternative for the dominating clear-cutting system when silvicultural costs increased dramatically for the latter. Shelterwood cutting systems involve some possible problems but also a lot of positive effects. Among the problems are increased risk of wind throw and damage of the remaining shelter trees caused by the cutting operation. Positive effects are for example a valuable growth in the remaining trees and increased biological di-versity. This study is based on a total of 79 trees from 4 different treatments in a spruce shelterwood, cut in 1994, in the middle of Sweden (62,4º N).

The aim of the study is to describe the state of the forest and changes in the Lindberg nature reserve. The study area is a nature reserve with an old coniferous forest, which has not been touched since 1950. The pines in the area have a very big diameter and are 150 ? 200 years old. The spruces are up to 150 years old.

Introduktion: I nuläget är Röntgenmammografi det första valet vid bröstcancerdiagnostik och har en genomgående sensitivitet på 78- 85 %. Vid avbildning av tätare bröstvävnad sjunker sensitiviteten och specificiteten för Röntgenmammografi och antalet falska positiva resultat ökar, vilket leder till onödiga biopsier,          Under 1990-talet utvecklades Breast Specific Gamma Imaging (BSGI) (Aktolun et al. 1992). BSGI är en teknik utvecklad för bröstavbildning. Tanken var att BSGI skulle komplettera Röntgenmammografi vid avbildning av tätare bröstvävnad.          Studier från Palmedo et al.

I Sverige drabbas ca 6 800 kvinnor av bröstcancer varje år. Onkologiska kliniken på universitetssjukhuset MAS i Malmö tar årligen emot cirka 230 bröstcancer-patienter för strål- och/eller cytostatikabehandling. Efter det första uppföljande läkarbesöket känner sig patienten ofta ensam och övergiven och fortsätter att ha ett stort behov av information. En empirisk kontrollstudie med kvantitativ ansats gjordes med syfte att undersöka om ett riktat informationssamtal med rådgivande onkologisjuksköterska, kunde öka kvinnliga bröstcancerpatienters trygghet och välbefinnande. Studiegruppen erhöll ett informationssamtal med sjuksköterska och båda grupperna fick besvara en enkät.

I ett internationellt perspektiv har Sverige hög amningsfrekvens, men under 2000-talet har amningsfrekvensen sjunkit och stora regionala skillnader ses. Kvinnorna rekommenderas att helamma sex månader. Mödravårdcentralen (MVC) informerar om bröstmjölkens hälsoeffekter som till exempel att bröstmjölken skyddar barn mot allergier. Forskning visar att överviktiga och feta kvinnor har kortare amningsduration, men få studier behandlar svenska förhållanden. Syfte: Syfte med fördjupningsarbetet är att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren.