Allt fler företag utvidgar sitt sortiment till nya branscher de ursprungligen inte förknippas med. ICA har blivit bank, Statoil säljer inte längre bara bensin och H&M ska nu börja med heminredning. Företag satsar nu inte bara på en produkt utan vill sälja allt under samma tak: det pratas om varuhusens återkomst. Hur känner då konsumenter när varumärken de kan identifiera sig med börjar sälja produkter som företagen vanligtvis inte brukar sälja? Denna studie fokuserar på att undersöka hur varumärkesidentiteten påverkas vid en Branschglidning.

Varumärkesutvidgning är i dag en trend inom affärsutveckling, då metoden underlättaringången på nya marknader. Utvidgningar är dock ingen genväg till en garanteradpublikframgång. Om utvidgningen ska fungera måste den struktureras så att den framstår somsjälvklar i konsumentens huvud, förutsatt att man vill att utvidgningsprodukterna ska köpas.Många är företagen som lyckats med sin utvidgning men många är även de som misslyckats,och som med det fått betala ett högt pris för lärdomen. I takt med att utvidgningsstrategiernahar ökat bland företag, är det också många som glider in på närbesläktade marknader, eller påhelt andra branscher. Varumärket får då fungera som en garant för den nya produkten.

De fristående sparbankerna går en oviss framtid till mötes. Omvärldens krav ökar ständigt vilket leder till sammanslagningar sparbanker emellan. Mitt syfte med uppsatsen var därför att undersöka vilka faktorer som främst påverkar sparbankernas framtid. Med ett induktivt förhållningssätt har jag genomfört intervjuer med personer som är väl förtrogna med sparbanksbranschen, fått berättat för mig deras åsikter samt läst in mig på teori och därmed dragit vissa slutsatser om framtidens sparbanker. Jag har kommit fram till att sparbankerna i framtiden kommer att få arbeta allt hårdare med regelverk, vilket kommer att krävas av samtliga intressenter inklusive kunder.

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gällande de många etiska ställningstaganden som denne ställs inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke ännu inte betraktas som en erkänd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrång på dess område från övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien väcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas användande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen.Studien grundar sig i den fragmentering som idag präglar PR-branschen, gällande vikten av förtroende och etiska värderingar, samt den inverkan som bluff-PR har på yrkesverksamma PR-konsulter. I det här sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring något utan att vara tydlig med avsändaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om.Studiens syfte och frågeställningar är besvarade med hjälp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vår studie.

Den pågående globaliseringen är en högst väsentlig fråga för de svenska dagligvaruföretagen. Trots att globala och multinationella aktörer ännu inte har gjort sitt intåg på bred front i Sverige kan en etablering av utländska lågpriskedjor som Lidl och Metro skönjas på den svenska marknaden. Likaså syns en förändring i de svenska aktörernas beteende i form samgåenden, partnerskap och centralisering. Frågor kring vilka fördelar de globala aktörerna har i förhållande till nationella aktörer, samt om det kommer att finnas utrymme för nationella aktörer i framtiden är befogade. Utvecklingen kan också skapa ett behov av nya kompetenser, resurser och strategier hos dagligvaruaktörer, något som vi finner intressant att undersöka.

Avregleringen som skedde på mitten av åttiotalet medförde att fler aktörer etablerade sig på marknaden vilket genererade en hårdare konkurrens. En Branschglidning uppstod som innebar att bank och försäkring blev ett.Förändringar av de befintliga tjänsterna inom finanssektorn har resulterat i att den mänskliga faktorn i bank- och försäkringsbolagen till stor del har fallit bort och ersatts av mer automatiserade tjänster. Fler bankkontor har slagit igen portarna och de som finns kvar har fått en ny roll i samhället och fungerar idag främst som rådgivningsplatser. De tjänster som kontoren idag erbjuder är av mer komplex karaktär och får därigenom en högre betydelse för kunden. Utformningen av kontor har således visat sig bli ett allt viktigare komplement vilket bank- och försäkringsbolagen kan differentiera sig med och sända ut signaler till sina kunder, detta på en marknad som präglas av mycket hård konkurrens.