Kraven på flexibilitet och kvalitet ökar inom tillverkningsindustrin. I den värdekedja som parterna samverkar i måste underleverantörerna ständigt förbättra sina interna och externa processer för att skapa lösningar som möter kundernas behov. Flexibilitet och enkelhet är ledord och för detta krävs att nya affärsmodeller och strategier utvecklas. I den här studien undersöks hur uthyrningsmodeller för tillverkande industri kan se ut och ifall de kan vara ett sätt att skapa tätare kundrelationer och nya affärsmöjligheter. I studiernas första skede identifierades att det för tillfället inte fanns aktiva uthyrningsmodeller som var anpassade för tillverkningsindustrin.

SammanfattningTitel:Formsprutning för Skalfördelar ? verktygsutveckling vid Nolato Telekom. Författare:Fredrika Spånberg och Runar Åsly Handledare:Robert Bjärnemo, professor vid Institutionen för Designvetenskaper, Avdelningen för Maskinkonstruktion, Lunds Tekniska Högskola Carl-Henric Nilsson, lektor vid Företagsekonomiska Institutionen, Lunds Universitet Problemställning:Under vilka förutsättningar har formsprutningsverktyget F1 bättre prestanda än befintlig teknologi? Finns det potential i verktyget som kan utvecklas vidare för att skapa ett bättre erbjudande till kund och ge nya konkurrensfaktorer? Bör vidareutveckling av verktyget ske och i så fall inom vilka områden? Syfte:Att utvärdera F1-verktyget jämfört med traditionell teknologi. Jämförelsen ska ge underlag för en beskrivning av lämpliga produktområden för vilka F1-verktyget har störst sannolikhet att utgöra det bättre alternativet och ge riktning för vidare utveckling.

På senare tid har en debatt i samhället flammat upp kring bolagsledningens (styrelsen och VD) etik. Där skandalerna i näringslivet skylls på handelshögskolorna och universiteten genom att dessa misslyckas med att utbilda framtida ledare i etik och vilka normer som kan associeras med riktigt ledarskap. I etikdebatten efterlyser aktiva ledare i svenska aktiebolag, praktisk vägledning för att förtydliga etik- och moraldiskussionerna. I denna studie betraktas bolagsledningen som en normgivande ram för bolagets organisation och en förutsättning för studien är att ledningens uppdrag är förknippat med en skyldighet att förvalta bolaget, i annat fall har ägarna rätt att väcka skadeståndtalan mot bolagsledningen. I studien beskrivs en möjlighet att betrakta aktiebolagslagen (ABL) som ett uttryck för samhällets krav på moral, etik och pragmatik.

Konceptet Intern marknadsföring (IM) har utvecklats mycket och ses inom forskningen som tillämpbart inom alla organisationer. En stor blandning av idéer, modeller och teorier har blivit samlade under detta begrepp men trots det är det enligt teoretiker få organisationer som använder sig av och arbetar utifrån konceptet i praktiken. Det finns enligt flera forskare i nuläget ingen riktigt klar och överenskommen definition av IM, vilket har gjort att det även finns en stor variation på hur detta bör tillämpas praktiskt i organisationer. Många olika definitioner och modeller som beskriver IM har jobbats fram och utvecklats av flertalet forskare, men det finns fortfarande inget enatkoncept. Forskare hävdar att en klarhet av konceptet är av vikt för att underlätta tillämpningen i praktiken.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att banker vänder sig till förvärv och sammanslagningar för en internationell tillväxt. Då banker inte enbart agerar som en finansiell intermediär samtidigt som globaliseringen skapar allt större bolag ställs högre krav på banker, där dessa utvecklas mot att vara universella med bl.a. bredare produktutbud och kundsegment. Storbankerna är centrala för det finansiella ståndet och är hårt övervakade och komplexa varelser. Förvärv och sammanslagningar kan inneha en stor påverkan på en storbank vilket kan påverka samhället i en större grad än vid andra Branscher.

Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv.

Bakgrund och problem: I bakgrunden beskriver vi hur vi uppfattar trender idag när det gäller mindre innovativa kunskapsföretag. För att belysa vår utgångspunkt för studien presenterar vi i bakgrunden en inledande diskussion kring kunskapsföretagen och dess humankapital. I problemanalysen belyser problematiken kring vilken strategiska ansatser som lämpar sig i kunskapsföretagen samt synen på humankapitalet, kompetensutveckling, ledarskap och relationer påverkar styrningen. Inledningsvis tar vi även upp problematiken kring att det idag saknas enhetliga styrmodeller och problemanalysen mynnar därför ut i frågan om det är möjligt att skapa ett gemensamt ramverk för hur humankapitalet kan styras i kunskapsföretaget. Syfte: Vårt syfte är att försöka skapa ett ramverk som kan användas för att vårda och styra humankapitalet på ett värdeskapande och effektivt sätt i kunskapsföretag.

Vi lever idag i ett samhälle där överkonsumtion av kläder blir allt vanligare. Modebranschen erbjuder ett explosivt utbud av kläder, och ?fast fashion? har blivit ett allmänt känt begrepp. Under de senaste åren har dock ett motstånd till detta växt fram: vissa konsumenter blir alltmer medvetna om hur deras egna konsumtionsvanor påverkar både miljön och människor världen över. Massproduktionens- och masskonsumtionens tid förväntas därmed snart vara över, och hållbarhet förutspås bli en så kallad megatrend inom såväl klädbranschen som andra Branscher.

SAMMANFATTNING PROBLEM ? Vårt Fallföretag är ett livsmedelsföretag som tillverkar, marknadsför och distribuerar system för drycker och matvaror på arbetsplatser. Kundföretagen är representerade i ett flertal Branscher, och är allt från små till stora företag som är geografiskt koncentrerade till Skåne och Stockholmsområdet. Fallföretagets kärnprodukt, kaffe, är relativt standardiserad, varför aktörerna i högre grad än tidigare konkurrerar via tjänster. Denna utveckling har medfört att goda relationer till kunderna blivit viktigare än kärnproduktens egenskaper, vilket i sin tur lett till att tjänstekonceptet blivit mer centralt.

Kommunala stöd till enskilda näringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebär en ineffektiv användning av offentliga medel. Stödåtgärderna kan ta sig i uttryck på vitt skilda sätt; det kan röra sig om allt från underprisförsäljningar av fastigheter till kommunal borgen. På senare tid har problemet uppmärksammats i samhällsdebatten och det finns flera fall där kommunala stödåtgärder har ifrågasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremål för laglighets¬prövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut också underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhåller kommunalt stöd får en betydande fördel jämfört med övriga konkurrenter på marknaden.

Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige.

Risk kan beskrivas som ?sannolikheten att drabbas av skada eller förlust? eller som ?sannolikheten att en händelse ska inträffa?. Begreppet risk saknar emellertid en allmänt accepterad definition. Företagen nämner vilka risker de har i sina årsredovisningar och halvårsrapporter. Problemet är att det finns stora skillnader mellan vilken inställning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker.

Bakgrund och problem: Ekonomistyrning kan definieras som de medel som organisationen har tillhands för att planera, koordinera, kommunicera och utvärdera det arbete som syftar till att realiserade strategier som organisationen ställt upp för sin verksamhet. Då individens mål inte alltidstämmer överens med organisationens är det av betydelse att styrningen verkar för att förena dessa.Denna problematik är för den icke-vinstmaximerande organisationen, till skillnad från dessvinstdrivande like, ett relativt outforskat område. Då det existerar grundläggande skillnaderangående primära mål har de icke-vinstmaximerande organisationerna inte samma möjlighet attanvända sig utav resultatmåttet för att utvärdera sitt arbete. Istället är mål ofta uttryckta i kvalitativatermer, något som gör dem mer tvetydiga. Styrutmaningen blir således att lösa en situation där målär tvetydiga, vilket medför att det är svårt att veta vad som krävs för att realisera dem samt omverksamheten är på rätt väg.

Idag står detaljhandeln för ungefär en tredjedel av den totala privata konsumtionen i Sverige. Den är viktig för regioners attraktionskraft och invånarnas livskvalitet. Detaljhandeln har under de senaste decennierna sett större förändringar än de flesta andra Branscher. Mycket på grund av uppkomsten av externa köpcentrum, vilka idag står för en fjärdedel av handelns omsättning. Genom att erbjuda fri parkering, ett stort utbud av affärer och långa öppettider attraherar externa köpcentrum mycket kunder, både inifrån och utifrån staden.

Jämtkrafts kraftvärmeverk producerar fjärrvärme och el till kunder runt om i Sverige. Råmaterialet för produktionen utgörs övervägande av olika typer av biobränsle med ursprung från skog och myrmark. Produktionsvolymen bestäms av kundernas efterfrågan vilken varierar beroende på säsong och rådande temperatur. Vidare bestäms tillgången på biobränsle av konkurrensen på skogsbränslemarknaden som levererar trädprodukter till flera olika Branscher utöver kraftvärmeverk. För att säkra produktionen och tillgodose kundernas behov måste Jämtkraft hålla en viss mängd bränsle i lager och produktionsflödet måste vara flexibelt för att kunna svara snabbt vid hastiga temperaturförändringar.