Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.

För att motverka att svenska multinationella företag utnyttjar skattesystemet genom att sätta olika transferpriser till dotterbolag i olika länder, och därmed placera vinsten i ett land med låg skattesats, tillkom en ny lag den 1 januari 2007. Denna lag medför att företag med gränsöverskridande handel måste dokumentera för Skatteverket vad deras transferpriser uppgår till och hur de beräknar dem. Företagen ska enligt lagen använda en grundläggande prissättningsmetod, så kallat armlängdsprincipen, som innebär att alla transaktioner inom koncernen ska motsvara vad som skulle ha tillämpats mellan oberoende parter under jämförbara omständigheter.Den nya lagen om dokumentationsskyldighet har väckt många debatter och är idag ett mycket högaktuellt ämne inom affärsvärlden. Jag tyckte att ämnet verkade intressant och bestämde mig att forska vidare. Dels för att generellt ta reda på hur företag i allmänhet har dokumenterat, men också utifrån ett fallföretag få en djupare inblick i frågorna.

 Bakgrund:I Sverige har 76 % av befolkningen innehav i fonder och den totala fondförmögenheten uppgår till 1 925 miljarder. Kapitalvinstskatten ligger på 30 % och utlöses endast vid en realisation av vinsten. Många svenskar undviker gärna att aktivera denna skatteeffekt och blir därmed inlåsta i sina fonder.Syfte:Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjuer med privata fondsparare och aktörer inom branschen förklara hur kapitalvinstskatten påverkar privatpersoners resonerande och agerande. Detta beteende kommer sedan att analyseras utifrån befintliga teorier inom beteendeekonomi.Metod:För att nå studiens syfte har vi använt oss av en abduktiv metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%.Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade.Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Enligt information från Vägverket har upphandlingar av anläggningsentreprenader ofta få anbudsgivare, samtidigt som det ofta förekommer stora spridningar i anbudspriser. Vägverket ser även en ökad koncentration till de stora bygg- och anläggningsföretagen. För Vägverket som är en stor beställare inom anläggningsbranschen är det önskvärt att konkurrensen stimuleras, och att ett omvandlingstryck främjas på marknaden där mindre företag har möjligheten att växa, och där nya företag har möjligheten att etablera sig och konkurrera med de befintliga företagen inom branschen. Det finns därmed ett behov av en ökad förståelse för vilka faktorer som driver på den grundläggande strukturen inom anläggningsbranschen, och vilka faktorer som eventuellt påverkar anbudskonkurrensen i Vägverkets upphandlingar av entreprenader. Syftet med denna studie är därför att med en lämplig metod utföra en konkurrensanalys inom anläggningsbranschen.

Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen. Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens ska s?kerst?llas i revisionsteamet.

Bakgrund: Corporate rebranding är ett relativt nytt fenomen som innebär att ett företag väljer att omdefiniera sitt varumärke på grund av förändringar inom företaget eller omgivningen. Men det är fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad.Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, där vi valt att utgå från telekombranschen som exempelmarknad.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssätt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare använt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrån en kvalitativ strategi.Referensram: Referensramen består av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. Därefter definieras varumärke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding.Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, där tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumärke har identifierats. Slutligen har varumärkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktär där syftet är att ha ett varumärke som är mest lämpat för de förändringar som skett inom såväl den interna som externa miljön..

Syfte: Syftet med studien är att studera och analysera förutsättningar för lärandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett småföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare är en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling är framträdande utmaningar för lärande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning är främst inriktad på stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag är småföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva småföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-ställda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

Revisorsyrket har traditionellt sett varit ett manligt yrke. På senare år har andelen kvinnor i branschen ökat markant, men fortfarande är det flest män som blir auktoriserade. Bland nyanställda assistenter utgör kvinnor cirka 50 procent men andelen kvinnor minskar ju högre upp i hierarkin man kommer. Andelen godkända kvinnliga revisorer utgör år 2005 32% medan andelen auktoriserade kvinnor är cirka 27%. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som är orsaken till att en del av de kvinnliga godkända revisorerna fortsätter att arbeta som godkända revisorer alternativt lämnar yrket innan de blivit auktoriserade. Med hjälp av befintliga teorier, framförallt genus- och karriärteorier har vi valt ut faktorer som vi tror kan påverka kvinnors karriärutveckling. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av webbenkät och telefonsurvey.

Syftet med arbetet är att förstå vilken betydelse ett fackprov har för ett antal lärare på hotell- och restaurangprogrammet och för ett antal reprensentanter i hotell- och restaurangbranschen. Det är en kvalitativ undersökning. Sammanfattningsvis har det ingen betydelse för branschen och en varierad betydelse för skolorna..

I vår studie har vi kommit fram till att det inte finns någon entydigt och klart svar på våra frågeställningar. Vårt exempelföretag Previa visar och mäter att kundens investering ger effekt genom ett unikt kommunikationsverktyg som heter Hälsoeffekten. Verktyget fungerar så att företagets alla siffror förs in i ett system som ger en överblick av företaget. Previa kan sällan garantera att den önskade effekten av investeringen verkligen uppstår, det vill säga att den kommer företaget till del. Det föreligger vidare ett problem att kunna bevisa att förebyggande insatser kommer att ge effekt, eftersom det ibland inte kan påvisas att problem i framtiden kommer att uppstå och då inte heller åtgärdas.

Innovationer i ett företag är en komplex process men konsensus från forskarvärlden är att innovation är nödvändigt för ett företag ska visa fortsatt tillväxt. Därför är det av stor betydelse att förstå hur ett företag strukturerar sitt arbete med innovationer och vilka utlösande faktorer som påverkar detta arbete. Aktuell litteratur inom området uppmanar till mer forskning för att öka förståelsen för innovationsarbetet och de påverkande faktorerna. Denna studie har som syfte att undersöka vilka utlösande faktorer som påverkat It-företags innovationsarbete samt hur innovationsarbetet har förändrats. Urvalsföretagen härstammar alla från IT-branschen, där hård konkurrens råder och kravet på nytänkande innovationer är en hygienfaktor vilket gör att innovationsarbetet som möjliggör innovationer är ytterst viktiga. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt har åtta företag varit delaktiga i studien, författarna har intervjuat grundare eller produktägare/affärsutvecklare på respektive urvalsföretag.Företagen är verksamma i Sverige och har medvetet valts för att varierat i storlek och ålder för att ge bredd i den insamlade empirin. Studiens teoretiska referensram berör ämnena; utlösande faktorer samt förändringsprocesser inom innovationsarbetet.

Sammandrag Rapporten ämnar att i huvudsak finna vilka faktorer som kunder värderar när de letar efter sin marknadsföringsleverantör men även vilka faktorer som gör att kunden väljer att byta byrå. Vidare för rapporten även en diskussion kring hur företagen bör göra när de ska leta efter en ny byrå. Syftet med rapporten är således att göra branschen uppmärksam på hur kunder selekterar i utbudet samt vilka saker som får samarbetet att hålla längre, men även för företagen att se hur de kan få ut mer från branschen genom att utföra en ordentlig byråvalsprocess. Arbetet bygger i huvudsak på gjorda intervjuer samt enkätundersökningar, uteslutande genomförda i Skåne. Anledningen till denna geografiska avgränsning är för att begränsa arbetets storlek med risk att den annars hade blivit för omfattande för kursen. Undersökningarna visade byråns kreativitet samt god kommunikation som de två viktigaste faktorerna. Vidare visade undersökningen också på att några av företagen hade valt sina nuvarande byråer genom etablerade bekantskaper och rekommendationer, vilket är något som teoretikerna inte råder till. Hur det kommer sig att kunden finner vissa faktorer viktigare än andra är svårt att diskutera kring, eftersom syftet med arbetet är att kartlägga dessa.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.