Engineers are a group of individuals who are attractive when companies are in need for competence in technology. Today it is a shortage of these competences in the labor market. Because of this there has grown a competition among companies when they strive to recruit the best engineers. Therefore companies spend more resources on marketing themselves as an attractive employer. This study was set out to find what engineers think is an attractive employer through a demographic perspective.

Syftet med denna uppsats är att analysera en enkät som Expansiva Växjö genomfört för att få en bild av Växjös image och undersöka hur nära denna ligger den önskade profilen. Därefter jämförs den strategi som valts för platsvarumärket Växjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillämpas. Utifrån vår analys av Växjös image och strategi, samt med hjälp varumärkesteori, undersöks också om skapandet av varumärket har potential att bli framgångsrikt eller ej..

Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding.Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring.Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det. Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Denna uppsats undersöker vilka faktorer som är viktiga för att en brandingstrategi ska fungera och attrahera rätt konsumenter. Uppsatsen använder sig av en fallstudie utav kläd-­ och inredningsmärket Gant för att analysera om de utvalda marknadsföringsbegreppen och teorierna fungerar när de används i en brandingstrategi. Empirisk data kommer från en djupintervju samt en enkätundersökning och analysen av insamlad data har genererat en schematisk förklaring som beskriver tre olika nivåer av påverkan av en konsument i ett brandingsammanhang. Den schematiska förklaringen är användbar för marknadsförare som söker få en bra uppfattning för vilka faktorer de ska fokusera på för att deras marknadsföringsstrategi ska lyckas..

The Swedish Institute is a public agency promoting Swedish interest, national image and confidence around the world. This work attempts to investigate how communication and a process over time influences and effects public diplomacy. The analytic discussion is based on a single case study research of this Institute representing ideas in the international science field of public diplomacy. The theoretical ideas of public diplomacy are placed in a theoretical perspective of social constructivism. The method is qualitative, with excerpts taken from interviews, literature, newspapers, articles, state public reports and social media.

Turismen i Kalmar har ökat de senaste åren, men hamnar till synes i skymundan av Öland och Glasriket. Hur får man besökare att få upp ögonen för Kalmar som primära resmålet och hur får man dem att stanna? Vi har i denna uppsats intresserat oss för att ta reda på hur ett starkt platsvarumärke skapas och vad som således krävs för att bli en framgångsrik destination, samt hur man kan använda sig av platsmarknadsföring för att nå ut med platsvarumärket till potentiella målgrupper..

Through this study we want to enlighten how different companies work with their internal branding and how well they succeed in this process. We also want to examine if there are any differences in this work depending on the companies market position. Following question is used to investigate this process;- In what way and how well are companies working, depending on market position to implement and maintain their work with the internal brand?For the study a theoretical model was created based on our existing theory. The model contains three main variables; create, communicate and uphold; i.e.

Ett av syftena med studien var att undersöka skillnader i Ingenjörsstuderande respektive Anställdas uppfattning om Lantmäteriets image som arbetsgivare. Det andra syftet med studien var att se om det förelåg skillnader i uppfattning av en Ideal arbetsgivares image och Lantmäteriets image som arbetsgivare. Studien genomfördes med stöd av en enkätundersökning med Ingenjörsstuderande och Anställda vid Lantmäteriakademin som deltagare. Totalt deltog 102 personer i studien; 55 Ingenjörsstuderande och 47 Anställda. Mätinstrumentet var Employer Attractiveness Scale (EmpAt).

Studiens syfte är att utifrån två företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten är vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus på immateriella värden och flexibilitet, i förhållande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket präglas av bland annat ökade krav på flexibilitet för såväl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet är enligt Allvin et al.

På en konkurrensutsatt arbetsmarknad måste både arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hållbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjälp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anställdas psykosocialaarbetsmiljö men även externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet så som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad från tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). Dessaförväntningar ställer andra krav på arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men även föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vår uppsats är att förstå sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. Vår studie genomförs på en av organisationensdivisioner. Genom att kartlägga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanställakännetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa två områden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning där dessa två områden förs samman är begränsad.

Den här uppsatsen bygger på en fallstudie av ett callcenter i en pågående organisationsförändring och ett medvetet arbete med Employer Branding. Syftet var att undersöka vilka internkommunikativa strategier som bolaget använt sig av i inledningsfasen av organisationsförändringen samt det medvetna arbetet med Employer Branding. För att få svar på syftet bygger undersökningen på tre frågeställningar samt vilar mot ett ramverk som tar upp teorier och tidigare forskning i ovan nämnda ämnen. För att få svar på frågeställningarna har en omfattande e-postenkät genomförts hos organisationens ledningsgrupp samt en enkätundersökning bland övriga organisationsmedlemmar. Resultatet visar att ledningsgruppen har lyckats väl med att skapa en förståelse för organisationsförändringens syfte, vision och målbild hos dem som varit delaktiga i uppstartsfasen men att en hög personalomsättning kräver att informationen upprepas för att skapa en förståelse hos alla.

The purpose with this thesis is to clarify how estate agents working with their marketing and marketing strategies. Our study has occured in Kalmar and we have used five different estate agents for our collection of empiric?s data. We have worked with a qualitative methodology to achieve deeper knowledge about these five company?s which have been chosen for the study.We have selected theories that suit our subject and together with the empiric data these two parts will be compared which concludes in an analysis.

Internet påverkar vår vardag i allra högsta grad. Våra rutiner har förändrats och därmed ställs det även krav på företagen att möta sina kunder där kunderna finns. En bransch som tagit stor hänsyn till detta är bankvärlden. Men hur möter de kunderna på den digitala arenan? Hur hanterar de sitt varumärke ur ett digitalt perspektiv?  Denna studie har som syfte att undersöka just detta och se på fyra av de svenska rikstäckande bankernas digitala varumärkeshantering och hur de arbetar med kommunikation i digitala kanaler.