The personal brand derives from the marketing brand, and argues that a person can take control over other people?s perceptions about him or her. The personal brand can benefit the person but it can also give advantages to his or her company. The interest in, and the purpose of the personal brand, has increased the last ten years. Leaders of large companies in Sweden consider it to be of utmost importance to have an influence on their co-workers.

Publicity is argued to have relatively great impact on attitudes and behaviours of consumer. Especially great is the influence of negative information. At the same time it is likely for brands to be subject to negative publicity. Since companies are investing gigantic sums into buidling strong and positive associations around their brands it is of great economic interest to have a better understanding how negative publicity influence Brand equity and what factors might moderate this effect. This thesis focuses on brand strength as a moderating factor of negative publicity.

Publicity is argued to have relatively great impact on attitudes and behaviours of consumer. Especially great is the influence of negative information. At the same time it is likely for brands to be subject to negative publicity. Since companies are investing gigantic sums into buidling strong and positive associations around their brands it is of great economic interest to have a better understanding how negative publicity influence Brand equity and what factors might moderate this effect. This thesis focuses on brand strength as a moderating factor of negative publicity.

Campaign websites are a growing Internet based type of advertising, dependent upon the advertisement being actively pursued by consumers. The popularity of campaign websites stands in sharp contrast to the increasing advertising boredom among consumers often discussed in both public media and academic contexts. Despite the increasing importance of this kind of communication, little academic research has been conducted on the subject. The purpose of this thesis is to investigate the value of campaign websites for advertisers and consumers. Through a quantitative web based field study combined with an exhaustive qualitative study, we can draw conclusions concerning campaign websites and contribute with a theoretical framework for this type of advertising.

This study aims to describe how a company behind a well-established brand in the fashion industry has strategically chosen to communicate with their target market. Interviews with four individuals in different positions within the company have generated qualitative data, which is presented and analyzed in relation to the theoretical frame of reference in this study. The results show that the company does not use conventional marketing, but relies rather on marketing based word-of-mouth generated by its customer base due to its unique store concepts. Previous research has shown that this type of marketing strategy is effective and beneficial to the Brand equity, a conclusion that is demonstrated to also apply to the survey object of this study. Furthermore, it is also shown that this is largely due to the distinct and coordinated image that the company maintains through strict standardization..

During the last decades, Brand equity has been a priority topic for both practitioners and academics. In accordance with the structural changes in the economic settings caused by the so-called "new economy", corporations being confronted with a shift on perceived business value structure from tangible assets to intangibles. On the other hand firms increasingly are adopting more responsible behaviour towards their societies. In this context, one critical question is to understand how corporate conduct may affect Brand equity. The purpose of this study was to find how Brand equity (BE) measurement methods embrace corporate responsibility (CR), based on a literature review.

Bakgrund: Corporate rebranding är ett relativt nytt fenomen som innebär att ett företag väljer att omdefiniera sitt varumärke på grund av förändringar inom företaget eller omgivningen. Men det är fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad.Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, där vi valt att utgå från telekombranschen som exempelmarknad.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssätt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare använt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrån en kvalitativ strategi.Referensram: Referensramen består av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. Därefter definieras varumärke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding.Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, där tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumärke har identifierats. Slutligen har varumärkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktär där syftet är att ha ett varumärke som är mest lämpat för de förändringar som skett inom såväl den interna som externa miljön..

Frågeställning: Hur profileras ett företags corporate branding identity i reklamkampanjer till utlandet och hur stort utrymme får nationstillhörigheten i denna kontext? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur, varför och i vilken utsträckning företag använder sig av corporate branding i sin marknadsföring till utlandet, samt värdet av och i vilken utsträckning nationstillhörigheten används i det avseendet. Genomförande: Uppsatsen utgår ifrån teori omfattande traditionell marknadsföring, varumärken och reklam, nationsvarumärken och nationers image vilket relateras till corporate branding och modellen the corporate branding toolkit. Med hjälp av en semiotisk näranalys, av en av respektive företags kampanjer, försöker författarna skönja hur företagens corporate branding identity och nationstillhörighet speglas i marknadsföringen. Summering: Även om det bör råda balans mellan komponenterna i ett företags corporate branding identity kan tyngdpunkten variera beroende på företag.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att öka förståelsen för hur varumärkeskapitalets dimensioner påverkas av en nedåtgående vertikal brand-extension. Med en kvantitativ metod och en experimentell undersökning, med 440 svarande studenter, har vi belyst området. Experimentet baserades på en fiktiv lågprislinje för ett starkt varumärke inom dagligvaruhandeln, i vårt fall Uncle Ben?s. Den teoretiska referensramen kommer från områdena varumärkeskapital och brand-extension.

This study aims to build a deeper understanding on how shareholder value is created in Private Equity investments, especially during the holding period. The study is a qualitative study of the buyout of the access security company Bewator AB made by the Swedish Private Equity firm EQT in 2002. The buyout became highly successful due to various reasons. The study draws the conclusion, contrary to popular belief, that Private Equity firms create value through taking a long term view on business developing rather than being short term value destroyers. Incentive alignment is another important factor..

This study investigates the value relevance of goodwill impairments for equity investors in Swedish listed companies. We provide insight on whether goodwill impairments are value relevant before as well as after the implementation of IFRS 3 and IAS 36. We express market value of equity as a function of book value of equity; net income excluding goodwill impairments and goodwill impairments, using the Ohlson valuation model and Hellström's price regression. Our findings suggest that goodwill impairments are statistically value relevant for equity investors. Prior to the implementation of IFRS 3 and IAS 36, our findings imply that equity investors respond negatively to goodwill impairments.

Sportindustrin blir alltmer marknadsdriven. För att kunna bedriva effektiv marknadsföring blir det allt vanligare att strategiskt arbeta med att utveckla varumärken, brand management, som man använder sig av för att genom olika kommunikationskanaler attrahera konsumenter. Många av Sveriges specialförbund arbetar idag konkret med sport brand management. Svenska Ridsportförbundet (SvRF) har inte tidigare arbetat med sport brand management varav syftet med denna uppsats därför är att påbörja en varumärkesutveckling genom att identifiera och beskriva SvRF:s varumärke från ett internt perspektiv samt undersöka hur förbundet genom sport brand management kan utveckla verksamheten.  Uppsatsen bygger på en fallstudie med en kvalitativ innehållsanalys som inkluderar semistrukturerade intervjuer med anställda på förbundet. I empirin presenteras SvRF:s erbjudande, varumärke och verksamhetsmål samt några av de viktigaste faktorer som påverkar ridsportens utveckling.

Previous research has discussed how voluntary disclosure relates to the cost of equity capital. Theories of estimation risk support a negative association between disclosure and cost of equity capital, as empirically documented by Botosan (1997) among others. In this Bachelor thesis we investigate whether such a relationship exists on the Swedish capital market. Using the CAPM to estimate the cost of equity capital and a disclosure index based on Aktiespararen?s annual evaluation of corporate disclosure, we test a model where disclosure explains cost of equity capital.

I den ha?r uppsatsen analyseras avkastningen pa? bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity-firmor pa? den svenska marknaden under perioden 1993-2011. Studien underso?ker huruvida bo?rsintroduktioner genomfo?rda av Private Equity genererar en abnormal avkastning relativt bo?rsintroduktioner som genomfo?rts av icke Private Equity, sammanlagt 97 bo?rsintroduktioner. Ba?da urvalsgrupperna relateras gentemot ja?mfo?relseindex i form av kontrollfirmor pa? kort och la?ng sikt.

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumärkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de värderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrån befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom området, undersöka om det går att bygga personliga varumärken på samma sätt som traditionella varumärken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumärkesbyggande samt teori om Customer-based Brand equity-modellen, vilken vi lät representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhållande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumärkesbyggande har fler likheter än skillnader med det traditionella varumärkesbyggandet. Dock ansåg vi att CBBE-modellen ej var lämplig för direkt applikation på människor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumärke, där bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.