Frågeställning: Hur profileras ett företags corporate branding identity i reklamkampanjer till utlandet och hur stort utrymme får nationstillhörigheten i denna kontext? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur, varför och i vilken utsträckning företag använder sig av corporate branding i sin marknadsföring till utlandet, samt värdet av och i vilken utsträckning nationstillhörigheten används i det avseendet. Genomförande: Uppsatsen utgår ifrån teori omfattande traditionell marknadsföring, varumärken och reklam, nationsvarumärken och nationers image vilket relateras till corporate branding och modellen the corporate branding toolkit. Med hjälp av en semiotisk näranalys, av en av respektive företags kampanjer, försöker författarna skönja hur företagens corporate branding identity och nationstillhörighet speglas i marknadsföringen. Summering: Även om det bör råda balans mellan komponenterna i ett företags corporate branding identity kan tyngdpunkten variera beroende på företag.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Westra Wermlands Sparbank är en fristående Sparbank som är verksam i västra Värmland med huvudkontor i Arvika. Bankens affärsidé bygger på att vara lokala, finnas nära till hands för sina kunder och verka för bygden.För att kunna bedriva denna typ av enskild bankverksamhet behövs ändå en omfattande infrastruktur och produktsortiment. Att utveckla egna IT-system och exempelvis fonder är inte tänkbart då detta skulle bli alldeles för dyrt. Genom ett samarbete med storbanken Swedbank löses tidigare nämnda problem, men samarbetet genererar i ett annat problem, nämligen att Swedbank inverkar på Westra Wermlands Sparbanks varumärke och identitet.Syftet med denna uppsats är därför att få en djupare förståelse för varumärkeshanteringen hos Westra Wermlands Sparbank och att undersöka de effekter som uppkommer internt och externt vid ett företagssamarbete, som exempelvis det med Swedbank. För att få förståelse och kunskap inom ämnet har vi fördjupat oss i teorier kring varumärkets funktioner, brand equity, brand identity ? brand image samt kommunikation.

Industrialization of construction is by some considered to be a solution to the building industry's problems about the lack of quality, high production costs, low productivity and poor environmental adaptation. Meanwhile, industrialized construction partly earned a bad reputation after the million housing program. As large-scale projects where promoted during this period, it worked very well to use the technique of construction elements. In the mid seventies though, criticism arose which claimed that the aesthetic qualities had been deprived in the corporates effort to make housing production as efficient as possible.Tyréns, Derome and CBBT (centre for building and housing in wood) cooperates in a development project to develop a building system for 4-8-storey buildings, consisting of three platforms: a technology platform, an IT platform and a processing platform. The technology platform consists of flexible, industrially built flat modules of wood and from this platform the subsystem stairwells, is broken out.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

The rise of social media has put a focus on the division of owned, paid and earned media, where earned media has recently been hyped at the expense of owned and paid media. Due to a novel area we examine the differences and effects of using owned and paid media, specifically for packaging versus newspapers. Owned and paid media showed no significant differences regarding credibility, persuasion and perceived commerciality, which restored owned media?s status, especially since owned media is more cost efficient. The effects of allowing ads for external brands on the owned medium were also studied.

Many companies choose to market their products and brands with help from celebrities. This is not a new phenomenon, though, this strategy is something that we consumers start to get used to and the risk that the consumer unconsciously unselects the message grows. A recently much-disputed theory is the use of incongruent marketing. This means that companies uses a marketing message with the objective to not match the consumer?s expectations.

Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet ? ett urbant växelbruk..

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

The purpose of this study has been to maintain a deeper understanding of how unestablished, professional musicians can get discovered by the music industry by communication, branding and positioning of their brand at social media.We found that fans have a greater impact on unestablished musicians than we previously thought. They have to create an identity for their brand, keep active on social media and engage their fans. Musical artists must maintain an ongoing dialogue to keep their fanbase, preferably with emotions involved. No fans equals minimum attention from the industry. Uniformity and professionalism is also important, because it evokes seriousness.

AbstractA useful tool for companies to use in their differentiation process is proposed to be employee branding. Employee branding is developed and put forth by the management with the main task to formulate the brands vision and values, and communicate them to the employees. To promote the employee engagement and their relationship with the company, corporate storytelling can be applied, with is an internal communication that strengthens the internal rumour and values that represent the brand. Since engagement and motivation is important factors when creating a strong employee brand, there is a need for further research on how corporate storytelling is used by companies to influence employee engagement and motivation, as corporate storytelling leads to deeper commitment among employees.PurposeThe purpose of this paper is to explore how companies use corporate storytelling to influence their employee branding.MethodologyThe authors conducted a qualitative case study on how the retail organization Boomerang. The empirical material was collected thru semi-structured interviews with Boomerangs management and employees.ConclusionThe conclusion shows that the employees prefers when corporate storytelling and various communication is put in context, this because it?s easier for the employees to understand.

Relationship marketing is an important part of the new view of communication strategies. The theories around this subject has a general and global perspective on how to manage relations and communication problems. But somehow the local perspective is forgotten. In this thesis we have focused on the local market and which demands it has on the work with relationship management. The purpose of this thesis is to find out how relationship marketing can contribute to create a high valued brand on a local market.

Berättelser har sedan urminnes tider fängslat och fascinerat människor men idag är berättelsen inte bara ett sätt att förmedla sagor och fabler utan sker även inom företag och organisationer. Kraften i berättelser har under de senaste decennierna börjat användas inom företagsvärlden för att förmedla berättelser om företag och varumärken. Detta sätt att använda berättelser har kommit att kallas storytelling och är en populär strategi inom marknadsföring idag. Storytelling har blivit ett allt viktigare inslag i marknadsföring hos företag inom livsmedelsbranschen då konkurrensen från inhemska och utländska varumärken har ökat i samband med Sveriges inträde i EU. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur företag använder storytelling i sin marknadsföring för att stärka sitt varumärke.

Brandskydd i byggnader med antagonistiska hot är inte reglerat i svensk lag. Byggnader som kan utsättas för antagonistiska hot med brand som följd kan innehålla samhällsviktig verksamhet, exempelvis ambassader och militära anläggningar. De svenska underrättelsetjänsterna för polis och militär anger att hotnivån för terrorism är förhöjd i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har gett Fortifikationsverket i uppdrag att ta fram en handbok för hur byggnader ska göras säkra utifrån den hotbild som finns. Syftet med föreliggande examensarbete är att söka ta fram underlag för hur byggnader kan skyddas mot antagonistiska brandhot.

Olika teorier kring varumärkeshantering och varumärkesbyggande ställs mot empiri och sekundärdata från tre fallföretag som bytt eller ska byta namn. Empirin är insamlad via kvalitativa intervjuer under våren 2006. Fokus ligger på huvudfallet, E.ON, och hur deras namnbyte gått till och vad det fått för konsekvenser på företagets varumärkeshantering. Resultatet diskuteras utifrån överförbarhet och förslag till fortsatt forskning. Det innebär i korthet att ett namnbyte påverkar flera aspekter av ett företags varumärkeshantering bl a såtillvida att arbetet med att skapa varumärkeskännedom initialt intensifieras.