The objective of this thesis was to investigate how young adults view their own employabilityand to see if there was a connection between their view and their social background. Themethod used in the thesis is qualitative with a hermeneutic approach. The interviews includedwere of semi-structured kind. The main result is that respondents in the thesis expressed similarviews on their perceived employability regarding commitment and energy at work, networkingand contacts and job discrimination but there were some distinctions noted regardingtheir view on education and working life experience. The respondents from working classbackgrounds tended to focus more on education than the respondents from middle class/uppermiddle class backgrounds.

The purpose of this study is to increase the understanding of how an individual's identity is constructed and reinforced through clothing brands. This we intend to achieve by studying and analyzing the significance of clothing brands on consumers. In close proximity to this purpose, we have chosen to work with three research questions:? How do consumers see clothing as a means to express themselves? ? What perception does consumers have on clothing brands as identity creators? ? How do consumers value wearing clothes from a particular clothing brand?.

SyfteVårt syfte är att se hur musikfestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande:Hur kan en musikfestival påverka en ort?Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring?Varför skapar sig orter ett platsvarumärke?MetodVi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys.

Denna rapport berör ämnet stegutrymning från flerbostadshus med eller utan hjälp av räddningstjänsten. En förstudie har gjorts av Brandforsk där bland annat räddningstjänsten som den alternativa utrymningsvägen har undersökts. Syftet med detta arbete är att undersöka räddningstjänstens olika möjligheter och begränsningar samt att undersöka hur det mänskliga beteendet vid brand är, särskilt med avseende på de regler som styr hur byggnader ska utformas. Olika personer har uttalat sig om räddningstjänsten som den alternativa utrymningsvägen. Bland annat genom att påpeka att det inte alltid fungerar i praktiken och att bemanningen inte alltid är tillräcklig hos räddningstjänsterna.

In December 22, 2010, the hockey clubs AIK and Djurgården played against each other in front of an audience of more than 11 000 people in Ericsson Globe Arena, Stockholm. Although it was one of the biggest games of the year, afterwards no one was talking about the actual game on the ice. The reason; several times during the game, hooligans from both sides started big quarrels and the hockey dome felt more like a war scene than a place for a hockey game. From a branding point of view, and along with similar incidents from the past, the night in December did not create a good situation for AIK and their image.  Therefore, in this essay I want to investigate how AIK communicated through the crisis. I also want to evaluate whether their communication was good or bad from the perspective of different crisis communication theories.The essay?s research questions are:How did media describe the crisis and AIK´s part in it?What effect did AIK´s previous history of similar problem have on the ongoing crisis?How did AIK communicate through the crisis?How was AIK´s image affected by the crisis?What did AIK do well/what could AIK have done better?To be able to answer these questions, several news articles from the sports paper ?Hockeyexpressen? has been analyzed as well as a text from AIK itself.

Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research.38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data.The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries..

This study is intended to give an impartial view of a young and complex program in Sweden titled Product Innovation Engineering program. The purpose of this program is to increase innovation capability in Sweden that will result in new companies, patents and economic growth. The results from this study might give some direction to future innovation initiatives, but should primarily serve as a tool for the PIEp participants. The study will focus on investigating the creation of the program as well as the development of its strategy. From weaknesses and strengths within the strategy of the program the study should also attempt to show its future potential.

This study is intended to give an impartial view of a young and complex program in Sweden titled Product Innovation Engineering program. The purpose of this program is to increase innovation capability in Sweden that will result in new companies, patents and economic growth. The results from this study might give some direction to future innovation initiatives, but should primarily serve as a tool for the PIEp participants. The study will focus on investigating the creation of the program as well as the development of its strategy. From weaknesses and strengths within the strategy of the program the study should also attempt to show its future potential.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

This study is intended to give an impartial view of a young and complex program in Sweden titled Product Innovation Engineering program. The purpose of this program is to increase innovation capability in Sweden that will result in new companies, patents and economic growth. The results from this study might give some direction to future innovation initiatives, but should primarily serve as a tool for the PIEp participants. The study will focus on investigating the creation of the program as well as the development of its strategy. From weaknesses and strengths within the strategy of the program the study should also attempt to show its future potential.

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet..

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte.Resultatet visade att användandet av sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt.Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse.Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..

In a time of fierce global competition, where an immense amount of commercial messages reaches consumers around the clock and in every conceivable context, companies constantly seek to find new ways to reach out with their product. One way to do so, that has increased in popularity in recent years, is the use of gift bags. A gift bag may contain samples, miniature products and even products in full size, as a rule from several different brands, which the recipient receives free of charge. The gift bag is typically distributed at some form of event, such as store openings, fashion shows, theme parties and the like, and the receiver of the gift bag can then evaluate the content without any obligation to purchase. The ambition of the companies that choose to participate with their products in a gift bag is, of course, that the recipient will find their products satisfactory, and ideally, that he or she will continue to consume the brand in the future.There are numerous scientific research contributions related to the use of free samples, but very few that concern the gift bag, where a collection of samples from different sources and brands appear.

In organizations today Corporate Social Responsibility (CSR) is becoming a common means to try to gain legitimacy and credibility for their business. A successful CSR strategy has the potential to generate positive outcomes for a company and reaching out to stakeholders about the corporation?s contribution in the field is an important part of the work. In this study I examine how the employees at Max Hamburgare receive the corporation?s efforts within sustainability, how it is perceived and what this means to the employees.

Idag är samhället väldigt miljöinriktat och allt fler människor uppskattar ett utbud av hållbara resurser för en hållbar utveckling. Många företag tillämpar detta i sitt varumärkesbyggande jämsides med andra strategier och faktorer för att uppnå ett starkare varumärke.Vi har valt att avgränsa oss till elbolaget Telge Energi som befinner sig konkurrenspräglad bransch för att undersöka hur de byggt upp sitt varumärke. Ett av till att vi valt Telge Energi är på grund av att företaget gått ut med att de har blivit utsedda Sveriges grönaste elbolag.1Förutom att vi har god access till företaget är ytterligare ett att de även säger sig erbjuda förnyelsebar el och utmanar därmed de större konkurrenterna inom den svenska elbranschen.Med utgångspunkt i att få ökad förståelse för Telge Energis varumärkesbyggande har som mål att belysa viktiga faktorer och strategier som företaget tillämpat och som företag kan inspireras av. Dessa faktorer och strategier som vi har fastställt ur studien även försökt illustrera i en egen modell. Dessutom har vi även tagit fasta på brister i Energis varumärkesbyggande i relation till vår valda teoretiska referensram, som kan vara hjälp och användning för företaget i framtiden.Den teoretiska referensramen är främst baserad på David A.