I planeringssammanhang är begreppet ?attraktiv stad? vanligt förekommande. För att kunna utveckla en attraktiv stad måste man börja med att definiera begreppet. Dock är det ett begrepp som är svårt att definiera. Detta beror på hur starkt kopplat det är till individens egna värderingar om vad en ?attraktiv stad? är.

Många av Sveriges kommuner vill förtäta sina städer med bostäder och lokaler för att bygga ett mer hållbart samhälle. Ambitionenär att kunna fylla de luckor som finns i stadsbilden och använda stadsmark som tidigare inte är bebyggd för bostadsbyggnation. Examensarbetet behandlar de problem som trafikbullret genererar och som måste hanteras vid projektering av nybyggnation, samt undersöker de krav och regler som styr den tekniska utformningen och planlösningen av bostäder med hänsyn till trafikbuller. När Skanska tidigare har projekterat bostäder i stadskärnan har man upplevt problem med att få bygglov när den föreslagna planlösningen har sovrum mot bullrig sida. Fokus ligger på de krav och råd som styr placering av sovrum och försöker hitta lösningar som gör det möjligt att få bygglov med placering av sovrum mot bullrig sida.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Life Cycle Assesment, LCA, används för att sammanställa och utvärdera in- och utflöden ur ett system samt potentiell miljöpåverkan under en produkts livscykel. Beräkningarna görs genom att se hela produkten ur ett livscykelperspektiv, dvs. från det att produkten är en råvara till det att den hanteras som avfall. Beroende på måldefinition och systemgränser kan detaljgraden och tidsramen för LCA-studien varieras. LCA används för att identifiera möjligheter att förbättra produkten i olika delar av livscykeln ur miljösynpunkt men också för att jämföra olika system.Syftet med denna rapport är att öka förståelsen för hur förbättringar ur miljösynpunkt kan åstadkommas i produktionskedjan för de tre golvmaterialen parkett, linoleum och vinylgolv samt undersöka om och på vilket sätt LCA metoden kan bidra till detta.Metoden som har använts är att använda livscykelperspektiv samt mjukvaruprogrammet GaBi med databasen Ecoinvent.Miljömärkning Sverige AB ska uppdatera sina golvkriterier och efterfrågar därför information om utsläppen av CO2, NOx, SOx och VOC samt energiåtgången hos de tre golvmaterialen vinyl, linoleum och parkett ur ett livscykelperspektiv.

Sverige har 1936 tätorter (Boverket, 2006) varav flera av dem är orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där. Att leva i en liten tätort är ett annat sätt än vad det är i staden eller på den rena landsbygden.

The viscosity of air buildings is a hot topic within the construction performers, which the industry feel they have too little knowledge about. This study is mainly aimed against air density in apartment buildings and airflow measurement. The study consists of a theoretical reference, educational visit, interviews and a survey conducted among construction workers at Magistratshagen in Linkoping.Earlier requirement in terms of air leakage through the climate screen was removed and today there are only energy requirement for a dwelling in Boverkets Building Regulations. The difference between a passive and a typical air tight construction is that the passive house have a maximum requirement of 0.3 l /s m2 of air leakage through the building climate screen. The requirement imposed on passive houses is to minimize the supply of power and energy for heating the building.Air tight constructions have heavy demands on the performance and accuracy of everyone involved with the project. The client must specify their requirements and also be prepared to pay for any additional costs. The architect and building planners have to design the building with regard to air tightness. Finally, the construction workers are required to do a careful work in order to get all the connections in the building air tight.The study suggests that an air tight building is a closed system where no forced ventilation exists. There are no reasons not to build too tight as long as there is a functioning ventilation. In this study the authors ask themselves how an air tight building changes over time. No theoretical information has been found on these changes, but the respondents assume that air density decreases with time. The deterioration is mainly assumed to be caused by construction materials changes over time. The study shows that construction workers knowledge of air tight construction is mixed, which they themselves admit in the survey..

Uteluftventilerade krypgrunder drabbas ofta av fuktrelaterade problem och kunskapen om varför finns sedan länge. Ändå byggs konstruktionen i stor skala i det utförande som kommer att ge brukarna problem i framtiden med hälsa och/eller kostnader för att åtgärda problemen.Denna rapport beskriver hur en uteluftventilerad krypgrund fungerar fukttekniskt sätt, visar paralleller till den äldre torpargrunden samt reder ut varför grunderna fortsätter byggas trots de brister som påvisats.För att få förståelse vilka svåra problem som kan uppstå i en uteluftventilerad krypgrund finns ett eget kapitel med olika typer av mögel och äkta hussvamp där kännetecken och egenskaper redovisas. Det finns också ett kapitel med förslag på olika åtgärder som kan vara lämpliga då problem upptäckts i en krypgrund.Småhusskadenämden är en statlig myndighet som lämnar bidrag till kostnaderna för att åtgärda fukt- och mögelskador i en- och tvåfamiljshus och de har märkt en tydlig ökning av anmälningar med krypgrunder.Fuktcentrum i Lund har lång erfarenhet av och har forskat kring problematiken med krypgrunder och klassar konstruktionen som en högriskkonstruktion som inte bör utföras i sin grundform med oisolerade grundmurar och plastfolie på grundbotten.Boverket har insett vidden av problemen och kommer att ändra sina byggregler till nästa revidering så att direktiven vid nybyggande blir tydligare.Telefonintervjuer med tio stycken olika, större husleverantörer har gjorts för att undersöka deras  nställning till uteluftventilerade krypgrunder. Resultatet visar att de flesta ser konstruktionen som en risk och inte längre använder sig av den men det finns några av företagen som inriktar sig på större produktion med färdiga husmoduler som bara kan monteras på krypgrunder..

SammanfattningI det följande examensarbetet har två alternativ av installationer jämförts beträffande ny­­bygg­nationen Maskinbolaget Swecon, en fastighet med en kontorsbyggnad och till­hör­­ande maskinhall i Uppsala. Alternativen har varit en fjärrvärmeinstallation med en separat kyl­mas­kin, och två bergvärmepumpar med en frikyleslinga. Jämförelser har gjorts mellan dator- och egenberäknade simu­leringar av energi­för­­brukningen [kWh­­/­(m2,år)], och då med olika ändringar i fastig­het­ens kon­struk­tion, där det ur­sprung­­­liga pro­jekt­­erings­un­der­laget har varit utgångspunkt (Inne­kli­mat­byrån, 2008).    Därefter har en nu­vär­des­­kal­kylering med en kalkylhorisont på 30 år utförts, som visar på det mest eko­no­miska alternativet och simuleringen gällande drifts- och in­ves­­­t­eringskostnader.    Energiberäkningarna har genomförts med datorprogrammen BV2 och VIP+, och även med egna beräkningar i Excel. Nuvärdeskalkylen har också gjorts i Excel.                                      ?    ?    ? Resultaten visar att kontorsbyggnaden och maskinhallen uppfyller riktlinjerna från Bo­verkets byggregler, BBR, avseende U-värde.

Arbetet innehåller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga är också medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jämför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrån barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar även genom studier av lekplatsprogrammen på vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner är att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utsträckning detta verkligen sker går inte att utläsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt säkerhetsföreskrifter och krav om tillgänglighetsanpassning.

Fr.o.m. år 2010 kommer all nybyggnation och samtliga större ombyggnationer av Sveriges järnväg att omfattas av Europeiska byggregler, TSD. Detta kommer att innebära att projekten kommer att synas av oberoende revisorer för att säkerställa att järnvägen blir driftskompatibel med det europeiska järnvägsnätet. Det kommer att ställas högre krav på dokumentation, det ska vara ordning och reda administrativt, planeringsmässigt, ekonomiskt och inte minst ute i projekten. För att uppnå kraven krävs det att förfrågningsunderlaget i anbudsskedet håller mycket hög kvalitet.

Från och med den 1 januari 2011 kommer Sverige att gå över från Boverkets konstruktionsregler (BKR) till de, för den europeiska gemenskapen, gemensamma beräkningsreglerna Eurokoderna. De kommer att vara obligatoriska för alla bärande konstruktioner. Övergången kommer att innebära stora förändringar främst i konstruktörens vardag men man kommer även att se spår av den inom bland annat prefab-industrin. Rapportens tyngdpunkt ligger i att se på de faktorer som direkt berör betongelementindustrin. För att bättre förstå vilka förändringar övergången kommer att medföra för dels betongkonstruktören men också de konkreta förändringarna vad gäller armeringsmängd, sprickbreddsberäkningar och förankringslängder har dels ett ingående studium av de nya normerna samt en beräkningsjämförelse normerna emellan utförts.Normerna skiljer sig åt, men det är inte någon revolutionerande förändring då de båda bygger på samma dimensioneringsmetod.

Det är idag stort fokus på energiprestanda, detta gäller inte minst för byggnader, då bebyggelsen står för 40% av Sveriges totala energiförbrukning. I takt med ökade energipriser och fokus på klimatdebatten stramas därför reglerna åt för nybyggnation och flera nya begrepp så som lågenergihus, passivhus, nollenergihus och plusenergihus är vanligt förekommande både i marknadsföringar och diskussioner.Syftet med detta arbete är att undersöka och sammanställa de krav som ställs på nybyggda småhus i Sverige idag. Denna rapport svarar också på frågorna om vad de olika begreppen för ?lågenergihus? innebär. Utöver detta har ett nybyggt typhus undersökts genom att en energiberäkning har genomförts.

Det finns svårigheteratt uppnå goda dagsljusförhållanden i byggnader idag. Städer förtätas, åtstramande energikrav och bristande kunskap är några av de bidragande faktorerna. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger på Boverkets byggreglers (BBR) allmänna råd. Till skillnad från BBR kräver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet är svårt att uppnå. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn upplevs.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka två turistattraktioner för att se hur de hanterar och arbetar med tillgänglighet när det gäller människor med funktionsnedsättning. Turistattraktionerna vi valt är Flygvapenmuseum i Linköping och Arbetets museum i Norrköping.Metod och material: Vi har använt oss av kvalitativa metoder. Utgångspunkten för val av metod är en lättare variant av fältstudie även kallad observation. Vi gjorde två observationer, först hos Flygvapenmuseum sedan hos Arbetets museum. Efter våra observationer använde vi oss av en semistrukturerad intervju, detta för att få svar på det som vi inte lyckades hitta svar på under observationerna.

Vid en vindkraftsetablering är verksamhetsutövaren enligt miljöbalken skyldig att samråda med berörda parter. Miljöbalken är emellertid vag i riktlinjerna kring utformningen av samrådet och även om Boverkets vindkraftshandbok ger fler råd, vilar ett tolkningsansvar på verksamhetsutövaren. Studien syftar till att undersöka hur olika aktörer tolkar samrådsbegreppet. Fokus ligger på centrala arenor och aktörer samt vilka påverkansmöjligheter olika aktörer har. Demokratimodeller illustrerar att synen på vad samråd bör inneböra är beroende av vald utgångspunkt.