ABSTRACT Edman, J. 2014. Bostadsbyggande i Malmö. Kulturgeografiska Institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala Universitet Bostadsbyggande i Malmö är en uppsats som behandlar bostadsbrist problematiken med hjälp av en analys av lägesrapporter som berör Bostadsbyggandet i Malmö. Arbetet är strukturerat kring den aktuella problematiken med Bostadsbyggandet i Malmö som inte anpassat sig efter urbaniseringen och den ökade efterfrågan på bostäder.

Uppsatsen behandlar ett förslag om att dela upp byggansvaret vid Bostadsbyggande vilket presenterades i Byggprocessutredningens betänkande;Bygg - helt enkelt! (SOU 2008:68).Förslaget innebär att annan än byggherren/fastighetsägaren ska kunna ansvara för att samhällets krav uppfylls. Detta vid ny-, till- och ombyggnad och ändring av en- och tvåbostadshus samt vid nybyggnad av flerbostadshus åt en bostadsrättsförening.Med förslaget önskade man uppnå ett bättre byggande samt skapa ett bättre skydd för egnahemsbyggare och köpare av nyproducerade bostadsrätter. Detta genom att den part som står för utförande kan åläggas ansvar för att samhällets krav uppfylls. För att uppnå detta föreslogs en ändring av plan- och bygglagens ansvarsbestämmelser.I vårt arbete har byggnadsinspektörer från ett antal kommuner i Stockholms län intervjuats för inhämtande av synpunkter på Byggprocessutredningens förslag. Av dessa intervjuer kan sammanfattningsvis sägas att en förändring av byggansvarets fördelning är välkommen men att man ser vissa svårigheter med förslagets tillämpning..

Ekologiskt Bostadsbyggande för en hållbar framtid..

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Uppsats för avläggande av högskoleexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 7,5 hp, 2012.

Ekologiskt Bostadsbyggande för en hållbar framtid..

I detta examensarbete studeras marknaden för gruppbyggda småhus i Sverige. Trivselhus är idag landets fjärde största tillverkare av modulhus med cirka 240 anställda och har som affärsidé att tillverka skräddarsydda hus där kunden har stort inflytande över husbyggnadsprocessen. Trivselhus har outnyttjad produktionskapacitet i sina fabriker och vill utreda möjligheterna att konstruera flera hus efter samma ritning för att öka beläggningen i fabrikerna. Den nya hustypen konstrueras helt utifrån Trivselhus ritningar och visionen är att montera upp dem i mindre bostadsområden för försäljning till kund. Den fallstudie som har genomförts i arbetet har syftat till att skapa en bred förståelse för hur branschen ser ut för gruppbyggda småhus.

I den kommunala fysiska planeringen ingår det att planera för riksintressen vilka är särskilda områden utpekade av staten. Detta system infördes 1987 i en tid då det inte fanns bostadsbrist i någon större utsträckning i Sverige. Då situationen ser annorlunda ut idag har frågan väckts om riksintressesystemet hindrar bostadsutvecklingen i landets kommuner. Just denna konflikt mellan bevarande av riksintressenas värden och exploatering av bostäder väckte vårt intresse.Syftet med denna uppsats är således att undersöka huruvida riksintressena för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård samt områden under 4 kap. miljöbalken står i konflikt med Bostadsbyggande och således är ett hinder för detta i Strömstad, Tanum och Uddevalla kommun.

Vårt Bostadsbyggande bidrar negativt till klimatförändringar och i Sverige blir det alltmer populärt att bygga nya bostadsområden som har vision att vara miljövänliga, klimatsmarta eller ekologiska. Miljötekniken utvecklas hela tiden men det gäller att applicera den på våra hus och att de boende tar till sig vikten av att tänka miljövänligt. Denna uppsats syftar till att undersöka om klimatsmarta områden verkligen fungerar som det var tänkt eller om det mest är en utopi. Uppsatsen behandlar svenska bygglagar och de miljömål som har anknytning till landets Bostadsbyggande, vad det innebär att områdena är klimatsmarta och miljövänliga och hur detta fungerar i praktiken. Tre aktuella klimatsmarta bostadsprojekt i Sverige presenteras kort och en djupare studie har genomförts mellan två bostadsområden, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Augustenborg i Malmö som är klimatsmarta, miljövänliga och ekologiska, för att se hur de fungerar i praktiken och om de satta målen uppnås.

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och lärarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.

Sedan en tid tillbaka har det uppmärksammats att flera svenska kommuner ställer högre krav på byggnadsverks tekniska egenskaper än Boverket när de tecknar markanvisningsavtal, det vill säga, genomförandeavtal för markexploatering av kommunalägd mark. Detta torde i princip vara tillåtet då kommunerna i dessa fall agerar som markägare och inte som myndighet, men däremot är det inte möjligt att ställa sådana krav vid exploatering av privatägd mark enligt nuvarande lagstiftning. Trots detta har det framkommit många påståenden om att sådana krav, så kallade särkrav, likväl förekommer och att dessa orsakar stora merkostnader för byggherrar. Huruvida detta stämmer har dock inte kontrollerats och det har fram tills nu inte funnits någon tydlig bild av vilka krav olika kommuner egentligen ställer. Denna uppsats är avsedd att undersöka den faktiska förekomsten av särkrav i bostadsprojekt genom att granska de exploateringsavtal och planhandlingar m.m.

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur Bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i Bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka Bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring Bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan Bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för Bostadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och Bostadsbyggande.

Denna rapport syftar till att undersöka hur NCC i Sverige kan ta lärdom av NCC i Finland för att effektivisera sitt eget industriella Bostadsbyggande. I rapporten behandlas synen på prefabbyggande inom NCC Sverige idag, prefabindustrins struktur samt en jämförelse med NCC Finland. Arbetet har utförts inom ramarna för ett examensarbete i både Sverige och Finland. I Sverige har två examensarbetare jobbat, i Finland en. Arbetet har resulterat i en generell beskrivning av förhållandena i Sverige och Finland, faktorer som skiljer sig signifikant mellan de båda länderna har utförligt analyserats.